Susanna, som äger Zack, är i huvudstaden över helgen så jag och Rebecka hjälps åt och tar hand om Zack medan hon är borta. I går var det jag som hade honom och jag gjorde i ordning honom inför en ridtur innan jag tog hand om mina hästar, får att få lite, lite dagsljus kvar. Han kan nämligen vara svår att rida ut på ensam så jag tänkte att det nog inte skulle skada om det inte var helt kolsvart ute när vi skulle ge oss iväg. Jag gillar ju ”problemlösning” och blev nästan lite besviken när han skötte sig himla bra. Jag fick korrigera honom lite lätt vid ett tillfälle bara; när vi kommit in i skogen en bit bort från gården började han plötsligt backa med snabba steg. Men det räckte att jag höll honom rak och skänkla honom framåt rätt rejält en gång så gick han framåt sen. Jag kunde även känna vid ett par tillfällen att han funderade på om det inte vore bättre om vi vände hemåt, men det blev aldrig mer än en fundering. I övrigt skötte han sig fint, lite ”fnorkig” och spänd men skrittade på riktigt fin framåt och han fick massa klappar och beröm under rundan.

Mina pållar fick också komma ut och röra på sig, det blir ju dock inte jättemycket gjort nu när det är stenhårt ute i backen. Jag red i alla fall Alice och hade Kaprifol på släp och så skrittade vi en runda runt gärdena och genom skogen. Lite skönt med sådana dagar ibland för där slipper vi både hov-bootsen och reflexer så det går lite snabbare att göra i ordning hästarna. Pannlampa hade jag i alla fall!

Idag ska jag rida en runda med Rebecka som rider Zack, och i morgon vill jag ta mig iväg till ett ridhus så vi kan rida i lite fler gångarter än bara skritt. Min tanke är att hålla igång Kaprifol så gott det går fram till mitten av december, då åker nämligen jag och Axel till Holland i sex dagar och sen är vi även borta över jul så där kommer Kaprifol få elva dagars sammanhängande vila (eventuellt att jag skrittar henne 22-23 december när vi är hemma, men det beror på vädret).