Det är många steg en ny liten häst behöver gå igenom! Vaccination, maskkoll, tandkoll, utdragning av vargtänder och nu idag har Milli fått vara med på sadelutprovning. De gångerna jag har ridit henne har hon fått använda Kaprifols hoppsadel men den är rätt svängd i bommen så jag har anat att den inte legat optimalt, och barnen har ibland använt Dominos sadel och ibland Kaprifols. Men nu kände jag att det var läge för henne att få en egen sadel. Så jag bokade in en sadelutprovare som håller till i Vårgårda och de kom ut med en skåpbil med flera olika sadlar som potentiellt skulle kunna passa, baserat på lite info och bilder som jag skickat på Milli.

Vi kikade också hur Kaprifols sadlar låg, och hoppsadeln var som jag anat för svängd så det blir lite för mkt punktbelastning fram och bak. Dressyrsadeln låg ganska okej, men den är för lång för Millis lite kortare rygg. Så vi gav oss ganska snabbt på sadlarna som hon hade med sig och vi testade åtta sadlar inne i stallet. Två av dessa passade inte och två valde jag bort på grund av materialval, så vi stod med fyra bra sadlar inför provridning. Två av sadlarna gick att modifiera lite på plats också, vilket vi gjorde (bytte koppjärn). Jag tog på hjälm och så sadlade vi med den första sadeln och gick ut på ridbanan. Milli skötte sig för övrigt strålande i alla sadel-på och sadel-av och även ute på ridbanan gick det bra. Där inne har jag inte ridit henne så mycket så för att inte krångla till det för mycket gick sadelutprovarens medhjälpare före oss runt ridbanan så jag enkelt kunde ”följa John”. Och det gick jättebra. Alla de tre första sadlarna var trevliga att sitta i så den fjärde provade jag aldrig att rida i, det är samma modell av sadel som Domino har (fast annan bom-storlek) och jag tycker den är lite för ”platt” så det blir inte så mycket hjälp till ryttaren.

Efter lite diskussion fram och tillbaka valde jag även bort sadel nummer tre, och sen testade jag att rida igen i sadel nr 1 och 2. Den ena en Prestige Happy Pony, och den andra en Lippo, tror modellen hette Enzo, den förstnämnda var begagnad och den andra ny, men de låg i stort sett på samma pris. Lite roligt på ett sätt att jag landade i dessa två sadlar eftersom det är just märkena Prestige och Lippo som Kaprifol har på sina sadlar, hehe. Båda dessa två var ”juniormodeller” men ändå så pass ”tillåtande” att min rumpa kan passa också utan att svämma över på alla bredder. Även om det är tänkt att barnen kommer rida mest i framtiden så är ju tanken att jag också ska kunna rida henne, speciellt nu i början!

Efter den andra provridningen bestämde jag mig för att jag gillade Prestigesadeln aningen mer än Lippon, dels för att den var begagnad och därmed ”inriden” och mycket mjukare i sitsen. Jag tyckte även att den gav en bättre känsla av att sitta ”i” sadeln och inte uppe på. Snygg är den också! Och lite otippat brun, men hon fick ju en brun sele så det passar i hennes garderob tänker jag!

Eftersom den är just brun köpte jag också till ett par stigläder som hon hade i samma färg, jag kan vara okej med att ha brun sadel och svart träns, men man kan ju inte ha svarta stigläder på en brun sadel. Eller ännu värre, fel brun nyans…! 😉

Vi har en något experimentell höst framför oss när det gäller hö till hästarna. Tidigt förra året tog vi ju beslut om att samla hästarna i en flock för att avveckla lilla lösdriften (hästmässigt) och inte ha fri tillgång på hö i hagen. Dels för att det nu ska gå ponnys i hagen och för att i alla fall två av de kvarvarande stora hästarna blir för tjocka på fri tillgång.

I helgen var det planerat ihopsläpp av de tre stora hästarna + Domino och Milli, men det skedde redan oplanerat under fredag kväll. När jag skulle hämta in Kaprifol från hagen för att rida vid strax efter sju på kvällen möttes jag nämligen av tre eldsprutande hästar som förtvivlat stirrade ut i mörkret mot något svartvitt som rörde sig. Ganska snart insåg jag att det var tre kossor på rymmen och de rörde sig precis utanför hagen och ”tryckte” hästarna upp mot ena änden av hagen. Jag kände att det snart skulle sprängas ett staket och det hade jag ingen lust med så jag öppnade snabbt grinden till den angränsade hagen – där Milli och Domino gick. Det kändes ju väldigt lyckat att släppa ihop hästar sent på kvällen i mörkret, men å andra sidan har Kaprifol (som är flockledare) gått med både Milli och Domino, och de alla fem har gått i hagarna intill varandra i flera veckor. Därav tyckte jag att det alternativet var bättre än att riskera sprängda staket. Kossornas ägare tyckte dessutom inte att det var någon idé att försöka fånga dessa i mörkret så de skulle ju traska omkring här hela natten. Jag och Axel gjorde ett tappert försök till att fånga in dem i hagen vid trekanten men eftersom det staketet är väldigt lågt trampade de bara rakt igenom och försvann mot skogen. Morgonen efter var de tillbaka och trampade runt och bajsade på vår gårdsplan (..) men där var det lyckligtvis relativt enkelt för bonden att lasta dem i kärran och åka hem med dem.

Ihopsläppet gick i alla fall bra, det blev inget spring utan bara lite skrik och mindre ”utfall” från Milles sida mot Milli, men i övrigt var det väldigt lugnt.

Så dagen därpå stängde jag grinden till sommarhagen och det blev läge att börja fasa in de stora hästarna på hö. De små är fortfarande feta och får gnaga på gräset ett tag till, därav blev mina experimentella hölådor upphängda i stallet. Lite provisoriskt skall erkännas, för att se om konceptet fungerar.

Det är alltså tre baljor som hänger på utsidan av boxväggarna för att dels inte göra ligghallen mindre, men också för att ponnyerna inte ska nå. Milli kan nå lite om hon sträcker på sig ordentligt, men det lilla hon kommer åt gör inget. Här får nu hästarna hö en gång om dagen och så småningom kommer de fodras två gånger här inne, och fyra gånger ute i vår blivande höautomat. Men mer om den när vi har byggt den 😉

Hittills känns det som att hölådorna fungerar bra! Det blir lite bösigt i stallet, men också ganska mysigt att ha hästarna tuggandes där inne. Vi har ökat upp givan lite per dag och i går fick de en full påse i varje låda och när jag var ute i stallet i ett annat ärende tre timmar senare var det fortfarande ca 1/3 hö kvar i lådorna men inga hästar i synhåll – perfekt!

Nackdelen är ju att det kommer bli ett himlans packande av höpåsar, men det är smällar man får ta helt enkelt! Och vi hjälps ju åt i stallet, men jag har ju tre av fem hästar så lite jobb på mig, hehe.

Så var det dags för dressyrtävling igen! Med två riktigt bra träningar gjorda i ridhuset och programmet pluggat ordentligt för att inte göra samma felridning som på den senaste tävlingen åkte vi dit med gott mod! Jag åkte helt själv den här gången för att familj skulle slippa beskåda spektaklet, men Kaprifol är ju en pärla att ha med sig så det var inga problem!

Nära var det också, bara drygt 20 minuter bort till Tämta skulle vi, väldigt behändigt! Jag valde att starta två klasser den här gången, för att kanske kunna göra bättre i andra klassen om första gick dåligt, men tyvärr! Det är ju ingen idé att dra ut på lidandet, det blev inget hit den här gången heller. Jättefin och avslappnad på framridningen och jättespänd inne på banan. Något bättre känsla i andra rundan men då saknade vi lite energi i stället och det blev ett avbrott i galoppen och en felfattning. Jag behöver lära mig rida henne bättre när hon blir spänd helt enkelt, men det är svårt att träna på hemma!

Men nu blir det oavsett lite paus från tävling och vi tränar vidare. Fin är hon i alla fall min häst och vi har fått många bra tips och lite skjuts i rätt riktning från de två träningarna jag åkt på, så det hoppas jag få till fler av framöver.

Häromdagen var jag och Kaprifol iväg på dressyrträning! Det var ett tag sen sist men vi har ju uppenbarligen en del att träna på eftersom resultatet på de där två dressyrtävlingarna inte har varit något att hänga i granen. Men nu har vi en tävling till inbokad i oktober så jag får ju försöka göra nåt åt det! Så vi åkte iväg till Tämtas ridhus, där dessutom tävlingen i oktober ska vara, och tränade för Rebecka Tell. Rebecka håller till i Gäsene för det mesta, men det är ju halva tiden för mig att åka till Tämta jämfört med Gäsene så toppen att vi kunde få till det.

Kaprifol var fin och vi jobbade mycket basic, det som är det svåraste, med övergångar, tempoväxlingar och lite skänkelvikningar. Det gick ändå bra tycker jag! Och framförallt gick det avsevärt mycket bättre i slutet av passet jämfört med början av passet, och då känns det ju som om man gjort nåt rätt!

Sen har hästen fått päls också tydligen, så hon blev helt genomblöt av detta! Konstigt, hon blir aldrig så svettig när jag rider hemma, hehe. Det fick bli ordentligt avskrittning efteråt, och när vi var tillbaka hemma i stallet fick hon faktiskt en dusch. Det händer inte ofta! Vi har en träning till inbokad nästa måndag, och sen är det som sagt tävling också så i går kväll åkte klippmaskinen fram.

En halvklippning blev det i vanlig ordning så kanske hon kan gå utan täcke de soliga dagarna vi har framför oss!

Mormor och Ella sov över hos oss och vi åt frukost tillsammans och barnen lekte en stund på morgonen. Vid nio kom Martin hem till oss med maskin för att äntligen tömma förra årets vinterbädd. Vi har dragit ut på det för vi ville tömma gödselplattan först, och det fick vi ju gjort förra helgen. Så nu kom han, och både fårhuset, lilla lösdriften och baggboxen inne i ladan är nu tömda!

Och med detta moment avklarat blir ju fler uppgifter ”upplåsta” som att tvätta fårhuset, grindarna och så småningom bygga upp årets boende för fåren!

Eftersom lilla lösdriften inte kommer användas till hästar i år är tanken att baggarna ska få bo där i stället, så slipper vi ha en baggbox inne i ladan. Det blir mer utrymme för dem där inne och mycket trevligare eftersom det är lite ljusare. Men innan dess är det ju dags för betäckning och det klurar vi fortfarande lite på hur vi ska göra rent logistiskt eftersom vi kommer ha tre betäckningsgrupper i år. Men vi kommer nog på nåt bra.

Strax före tio åkte mormor och Ella hem, Nora och Axel var kvar hemma och Loke och jag åkte till Prästgården i Jäla för att hjälpa till med ostförsäljning ett par timmar, i Gäseneryttarnas namn. Nora skulle på kalas under dagen, annars hade nog hon också velat följa med. Men det blev jag och Loke, och vi sålde ost fram till klockan tre då vi packade ihop allt och åkte hem!

Sista passet för dagen var att lasta lamm och tackor för slakt. Åtta lamm, dvs alla förutom de två texellammen som vi sparar, en gotlandsbagge som ska säljas som livdjur och en gotlandsbagge som ännu är för liten för att slakta. Vi slaktar också förra årets sällskapsbagge, och tre äldre gotlandstackor, så totalt 12 djur i två omgångar fick åka till slakteriet i Od i går. Vår stor-bagge Dino som nu får jobba sin sista säsong eftersom vi slutar med Gotlandsfåren, fick gå in tillsammans med de kvarvarande bagglammen, för än är det inte riktigt dags för betäckning. Så från att knappt ha vetat hur många får vi har, har vi nu en tackgrupp på 12 tackor och en bagg-grupp på fem baggar. Lite mer behändigt! Och då är det ju som sagt en bagge som ska slaktas lite senare i år, och en bagge som ska flytta till ett nytt hem.

Dåligt med får-bilder på telefonen dock så får bli på en av kattungarna som öppnade sina ögon i lördags! Vi har tyvärr bara tre kattungar kvar då den tigerrandiga hanen dog för ett par dagar sen. De andra tre är lyckligtvis pigga och glada, även om två är klart mindre än denna tjejen som ligger före både viktmässigt och utvecklingsmässigt!

I fredags fyllde Loke 9 år och det sammanföll med att skolan var stängd så jag tog ledigt från jobbet och passade på att vara ledig med barnen! Loke blev väckt med paket på sängen och vi åt frukost tillsammans i lugnt och ro.

Men sen var agendan fullsmockad! Vi började dagen med att veterinär-Anneli kom och gav Pussel sin 1-års vaccin samt gav Milli sin andra spruta i grundvaccinationen och hon fick också sina vargtänder utdragna. Det gick jättebra och när Milli piggnat på sig och kommit ut i hagen igen åkte jag och barnen för att handla till helgens alla kalasaktiviteter. Under fredagseftermiddagen var det dags för Lokes kompiskalas, vi körde igång med det redan kl. 15 och några kompisar hämtade vi direkt från fritids och några kom in för egen maskin, till kalaset i gympasalen. Det blev en bra start på helgen!

När vi kom hem blev det tacos och fredagsmys! Och Loke fortsatte att bygga på sitt livs allra största legobygge!

På lördagen drog vi också igång tidigt med att flytta runt på ett gäng får. Slakt närmar sig och det är både lamm och tackor som ska åka. Vi lastade därmed hela tack-gruppen på Viksgården och körde hem hit till gården, där vi lastade av de tre tackor som ska slaktas. Övriga gruppen på tio tackor; två gotland och 8 texel, fick åka till hagen vid Göran där de snart fick sällskap av ytterligare två får som Oma och Farfar har köpt in och som ska vara ”inackorderade” hos oss. Två stycken jämtlandsfår!

Vi hann ganska precis klart med detta innan nästa kalas började, lite familjekalas den här gången! Vi åt gourmet till lunch, gick en promenad i solskenet och Pussel fick leka med en hund som Susanne passade i helgen, en liten 11 månaders cairn terrier som var van vid att leka med stora hundar. De lekte toppen! Framåt eftermiddagen åkte de flesta hem, men mormor och Ella stannade kvar. Vi tog då in alla tre hästarna för en ridtur samtidigt som Axel tog med sig Pussel på lite duvjakt. Jag och mormor promenerade och Nora, Loke och Ella fick rida! Det blev en riktigt fin promenad!

Efter att i flera åt fått gödslet hämtat av en bonde i närområdet tar vi från och med förra året hand om skiten själva året. Förra året harvade vi upp, gödslade och sådde nytt i den hagen vi kallar för ”nya sommarhagen”, och i år är det den ena vinterhagen som stod på tur. Vi har ju inte riktigt alla rätta maskiner för detta, men vi gör så gott vi kan med de grejer vi har! Och i år har vi införskaffat en tallriksharv som Axel kört flitigt med i vinterhagen för att riva upp det gamla gräset och i helgen var det dags för gödselkörning!

Och här får ju traktorgrävaren stå för skopandet och lilla traktorn för körandet. Gödselkärran har vi lånat!

Det blev några lass, i både regn och solsken. Men till sist var gödselplattan tom. Nu de kommande dagarna ska det vändas ner lite grand och sen ska det sås med nya frön.

Och ja, lite sena på säsongen är vi men det blir nog bra ändå!

Som de flesta av er vet träffade vår katt Laki en manlig katt tidigare i sommar vilket resulterade i en dräktighet. Den senaste tiden har magen växt ordentligt på Laki och förlossningen närmade sig.

På torsdagskvällen och natten tyckte jag Lake betedde sig lite konstigt, och hon kravlade omkring inne i vår garderob, och bakom byrån där inne. Även på morgonen gjorde hon det och jag sa till barnen att när ni kommer hem efter skolan har vi nog fått kattungar!

Lyckligtvis hade jag planerat att jobba hemma den här dagen så jag kunde hålla lite koll på Laki. Och framåt niotiden började det hända grejer men Laki verkade ha bestämt sig för att få kattungarna bakom byrån i garderoben. Det var ju inte helt lämpligt så jag fick dra fram henne därifrån och tog då in henne i badrummet i stället. Jag satt med henne och tiden släpade sig fram och det gick såå långsamt!

Jag hann bli lite nervös för att det inte hände tillräckligt men när jag hotade med att ringa veterinären så kom det plötsligt igång ordentligt och då dröjde det inte många minuter innan en kattunge kom ut. En röd!

Laki skötte sig strålande och började tvätta den lille, och sig själv, och några minuter senare kom det ut en till kattunge!

De var pigga och letade genast efter nåt att snutta på och Laki tvättade dem och skötte sig så fint så. Snart visade hon tecken på att det var ytterligare en kattunge på väg, och snart låg det tre små korvar i lådan med henne. Jag trodde att hon skulle ha två eller tre kattungar, och nu var det ju tre så jag trodde hon var klar. Men det dröjde inte många minuter innan nummer fyra kom ut!

Barnen blev såklart väldigt glada när de kom hem och fick se det här gänget! Två är honor, och trefärgade, den röda är en hane och den som är tigerrandig är också en hane. Jag trodde först att den också var trefärgad men det är den inte.

De är alla pigga och fina och Laki sköter sig strålande. Hon är med dem hela tiden, förutom när hon äter och gör sin behov på lådan.

Så gulliga så jag vet inte vad som är gulligare! Och gulligare kommer de ju bli!

Men väldigt svårt att ta representativa bilder!

Igår fick Nora och Domino åka på utflykt efter skolan. Det var lite tajt om tid men vi hann göra mackor att äta i bilen, byta om, koppla släpet och ponnyn fick en mycket snabb rengöring innan vi lastade. Han var ändå ganska blöt efter dagens regn så det var svårt att borsta!

När vi kom fram till Gäsene fick Domino stå kvar på släpet medan jag och Nora gick banan. Det var en bana på nio hinder och Nora skulle hoppa två klasser; bomklass och 30cm. Den här gången skulle hon dessutom styra själv i första klassen, tidigare har jag alltid hållit dem i ett grimskaft.

Vi lärde oss snabbt banan och gick för att lasta av Domino, och göra klart honom för tävling. Det gick snabbt och Nora kunde snart sitta upp och skritta fram inne i ridhuset. Domino var lagom pigg och verkade nöjd med situationen. Det krävs ju inte så mycket framridning till en sån här aktivitet så vi var ganska snart nöjda och gick till utebanan. Det var inte så många starter i dagens tävling så Nora startade själv i båda sina klasser, så vi gick direkt in på banan och så körde vi igång. Jag sprang bredvid hela vägen runt men Nora styrde helt själv på alla nio hindren, i trav. Heja heja!

Det är ju svårt att riva också när bommarna redan ligger på backen, så hon var felfri! Eftersom det var Noras tur direkt igen stannade vi kvar inne på banan medan bommarna lades upp till 30cm. Nu ville hon ha lite styrhjälp så jag kopplade fast grimskaftet och så sprang vi ett varv till. Domino klonkade i de flesta bommarna men de låg faktiskt kvar! Så även den rundan blev felfri. Rundan blev bra också tycker jag, Nora har fått lite känsla för hur man ska rida vägarna så man inte kommer för snett på hindret, och hon är också lite modigare och blir inte ”rädd” på samma sätt om han skulle få för sig att faktiskt hoppa över ett hinder och inte bara kliva över det i traven. Så det går klart framåt!

Efter de två rundorna skrittade Nora av Domino inne i ridhuset, som var tomt, medan jag mockade ur släpet på skit. Sen tog vi av grejerna och lastade på lilla ponnyn på släpet igen innan vi gick bort till klubbhuset för att köpa lite fika och en rosett, och så tittade vi på 2-3 andra ekipage som hoppade, innan vi åkte hem igen!