Det är ju alltid skönt när man lyckas göra det som är planen. Efter gårdagens hämtning av barn kopplade vi på släpet på BMWn och körde bort till Marinders sågverk, backade intill spånhuset och började skyffla in fint fluffigt kutterspån i kärran. Det känns alltid som ett jätteprojekt innan vi gör det, men när vi väl gör det går det faktiskt ganska snabbt. Vi fylld kärran så gott det gick, och så körde vi hemåt.

Medan Axel och barnen lagade mat skyfflade jag ut spånet i lösdriften. Det blev lite över också som ligger kvar i kärran, ska lägga in lite mer till ponnyerna, kanske fylla på lite i stora lösdriften när det ”satt sig” och så kan hönsen få nytt spån nån dag också.

När jag var klar gick jag och hämtade Kaprifol, gav henne lite gott att äta och så gick jag in med henne i ligghallen så Kotten följde med. Han har ju inte sett spån sen han var tre dagar gammal så tyckte det var lite kul att se hur han skulle reagera. Han tittade lite snett på det och försökte äta det men kom fram till att det inte var så gott.

Han har nu blivit så stor att han kan lägga upp huvudet på boxväggen, men det bidrar nog inte till att han ser så mycket bättre 😛 Men han växer så det knakar, så snart så!

En skön dag att kunna vila lite inomhus, och i och med spånets ankomst börjar också mockningssäsongen på riktigt. Lite mysigt ändå.