I fredags när jag och Camilla kom tillbaka efter vår ridtur var det en av de inackorderade hästarna som visade tydliga koliksymptom. Det blev därför till att snabbt släppa ut våra hästar i hagen och ta hand om Alie. Jag ringde hennes ägare som ringde veterinären och så gick jag med hästen den följande timmen tills veterinären kom, och ägaren kom strax därefter. Det lustiga var att typ fem minuter innan veterinären kom, lugnade sig koliksymptomen och hästen blev i stort sett sig själv igen. Veterinären gjorde ändå en undersökning och behandling, och ägaren var kvar i ett par timmar och det såg bra ut, men så kom symptomen tillbaka under eftermiddagen och veterinären tillkallades igen. Symptomen var kraftigare nu och veterinären tyckte sig känna att tarmarna inte låg helt rätt. I kombination med detta och att förmiddagens behandling inte hjälpte togs beslutet att köra in hästen till Skara Hästakut. Jag erbjöd mig som chaufför så vi lastade Alie (med stor möda) och åkte den dryga timmen till kliniken. Resan gick bra, och framme vid kliniken fick hon komma in och bli undersökt. Hon var väldigt stressad men veterinären på kliniken kunde inte hitta något större fel på henne. Hon kunde inte känna felet på tarmarna som den andra veterinären gjorde så antagligen rättade det till sig under transportresan, vilket inte är helt ovanligt att det kan göra.

Men för säkerhets skull fick Alie behandling (smärtstillande och kramplösande) och hon fick stå kvar under natten. Natten gick bra och under lördagen fick hon smått börja äta lite hötussar och ägaren bestämde att hon fick stå kvar även under lördagen, så först på söndag vid lunchtid åkte vi tillbaka för att hämta hem henne.

Nora hängde med och tog bilresan strålande och var duktig på kliniken. Vi gick lite med hästen medan ägaren pratade med veterinären och sen hjälpte jag henne att lasta. Det gick avsevärt bättre än ditresan och relativt snart kunde vi åka hemåt.

Nu är hon utsläppt i hagen med kompisarna och är väldigt nöjd, så nu hoppas vi att hon fortsätter att må bra. Det största ”molnet” på himlen är att hon hade kolik för tre veckor sedan också, som dock löste sig med hjälp av veterinärens behandling i stallet, men det är ju oroväckande att det återkom så pass snart igen.

Fina Kaprifol får pryda inlägget med en bild, från lördagens tömkörningspass.!