Tjoho vad Kaprifol var härlig att rida idag! Hon var taggad på uteritt redan från början och skrittade på med fina steg bort från kompisarna. Alice har för övrigt blivit mera vän med Greta nu och ingen av dem brydde sig när jag och Kaprifol red iväg. SÅ skönt att slippa höra ensamma gnäggningar efter sig, det tycker nog grannarna också 😉

Jag provade den nya ridvägen idag, den som jag och Axel nosade lite på häromdagen när det blev för mörkt och den var riktigt härlig! Vägen var ett mellanting mellan skogsväg och grusväg och den slingrade sig fram genom skogen och det fanns både platta bitar och kuperade bitar. Kaprifol fick galoppera en hel del kortare bitar blandat med rask skritt. Hon var lite tittig och ”fnorkig” på den nya vägen men så fort vi kom ut på kända marker igen slappande hon av och skrittade så fint med långa avslappade steg och lång pendlande hals på långa tyglar.
Nästa gång ska jag rida vägen åt andra hållet för jag tror det passar bättre, det fanns nämligen en låång backe som vi nu fick skritta nerför och det är ju synd på en sån fin backe!
När vi kom tillbaka hem möttes vi av pappa och Axel ute i stallet. Roligt med oväntad besök! 🙂
