Vår dag

Den här dagen började vid halv åtta då Loke slog upp sina blå ögon och annonserade att han hade sovit färdigt. Så då blev det frukost och ganska så snart gick vi ut i ladan och röjde lite, nästa vecka blir det fest där! Mer om det en annan dag. Vid tolvsnåret var vi bjudna på fika hos Rasmus så vi fick en anledning till att dra av oss arbetskläderna och se lite civiliserade ut, Loke var finast! Denna tröja är SÅ fin, kul att han har så gott som växt i den! Ärvd från barnen Enberg som fått den av sin farfar om jag minns rätt.

IMG_5682

Lite senare på dagen var det dags att göra i ordning Kaprifol till träning! Hon har som sagt varit lite trött de senaste dagarna, och hon var väl sådär taggad kan man säga.

IMG_5687

Men nere i ridhuset fick hon lite energi och vi hade en riktigt bra träning! Vi fick jobba oss röda i ansiktet och svettiga blev vi, men så fint det gick!

42059440_241745293174806_3744566884830281728_n

Lösgjordhet och rakriktning genomsyrade träningen och vi fick bland annat träna på öppna/bogen, skänkelvikning och galoppfattningar.

41856926_530912230700357_291124058827784192_n

Vi fick bra hjälp och hon är himla fin min bruna häst. Åsa (tränaren) berömde henne massor och säger ”det är en jättetrevlig häst med tre bra gångarter som i grund och botten har väldigt lätt för sig” och ”bara du sätter ramen och guidar henne rätt så kommer det bli toppen”. Översättning: RID BÄTTRE UNGE, du har ju en jättefin häst. Hehe. 😀

41949914_504180200048672_84885162407493632_n

När Kaprifol kommit ut i hagen igen kastade jag lite havre på hönsen som pickade i hagen utanför stallet, det var tacksamt! De har blivit lite mer flock-lika den senaste tiden,  och även om de fyra nya fortfarande är lite mer skrämda av sig så började de förstå att vi människor ofta har nåt gott att bjuda på.

IMG_5695

Under kvällen har vi ätit middag och så var vi ute en kort sväng och flyttade på ett träd som hade fallit ner över vår åkermark. Nu har Loke somnat för kvällen, vi har duschat och det är snart dags att sova!

Vilken hoppning det blev!

Både jag och Axel var faktiskt lite smått o-sugna på att åka till Gäsene på Pay&Jump idag eftersom vi var lite krassliga båda två. Det droppade lite regn när jag steg upp också, lyckligtvis började inte tävlingen förrän klockan 11 så jag behövde inte gå upp speciellt tidigt i alla fall! Även hästen var lite o-sugen på att åka släp, men vi kom iväg till sist! Och det var väl bra det, för det gick ju himla bra!

Så fort banan var memorerad fick hästen på sig sadel och jag värmde upp. Tävlingen gick snabbt så jag hann inte rida fram riktigt så länge som jag kanske tänkt, men jag hoppade lilla hindret, räcket och oxern var sin gång och Kaprifol kändes jättefin. Pigg, aningens tittig mot omgivningen men hoppade bra.

Så blev det vår tur! Jag travade runt hindren lite och visade henne ettan och en av vattenpölarna på banan innan jag körde igång. Igång med galoppen bara!

IMG_8421

Och hej vad det gick! Vi fick några taskiga avstånd men Kaprifol hoppade snäll över och hoppade mig nästan ur sadeln ett par gånger, lite onödigt mycket luft över hindren ibland, men hon hoppade utan att tveka alltför mycket. Jag fick ett ganska bra flyt och det kändes bra!

IMG_8428

IMG_8432

Åtta hinder var det och vi var felfria! Och som sagt, det kändes inte så dumt. Axel sa direkt att jag skulle byta ut nästa start till 90 centimeter i stället för att hoppa 80 igen, och efter lite funderade tänkte jag, va fasen, varför inte? Jag hade ju redan fått en rosett, hehe, och vad kunde hända liksom? :p Det kändes även som ett bra tillfälle eftersom första rundan gick så okomplicerat och nästa bana skulle vara lika dan, bara ynka TIO centimeter högre.

IMG_8446

Jag undrade ett par gånger vad jag gett mig in på, men det var ju bara att köra! På framhoppningen hoppade jag bara räcket en gång, viket kändes bra. Jag hade en bra känsla och vet ju att teoretiskt sett är inte höjden några problem, det sitter först och främst i mitt huvud, så jag ville inte riskera att gå ut från framhoppningen med ett dåligt hopp på oxern. Det går alltid mycket sämre på framhoppningen, och vi var ju uppvärmda. Så som sagt, ett språng på räcket och sen var det vi!

IMG_8436

Och det gick ju som en dans, felfria här med! Eftersom det var fyra andra klubbryttare som startade i klassen blev det automatiskt ”Gäsenecuppen” i denna klass vilket betyder att det dessutom blev omhoppning! Så jag skrittade några steg, memorerade omhoppningsbanan (fem hinder) och så körde vi igen! Vår första start i 90 ledde alltså till Kaprifols allra första omhoppning!IMG_8433

Även här var vi felfria, sicken häst va? Här fick jag upp tempot lite mer också så det gick nästan bäst här faktiskt. Dubbelnolla och tiden 47.90!

IMG_8442

Det var faktiskt bara en till som var dubbelnolla, de andra rev redan i grunden, men hon hade hela fem sekunder bättre tid än jag, så vi hamnade på en andraplats av fyra startande! Då var vi även för få för att vi skulle få pris, jag och Kaprifol, men vad gör det! Supernöjd över dagen och KUL att vi är uppe på tävlingshöjder, äntligen 😉

Dressyrträningen

Igår var det äntligen dags för dressyrträning igen efter sommarens uppehåll. Jag skrittade iväg mot ridhuset och Axel och Loke hängde på. Eftersom vädret var fint höll vi till utanför ridhuset vilket var skoj, den banan är rätt stor så det finns gott om utrymme för att hålla uppe tempot lite. Kaprifol blev ju framskrittad på vägen dit så jag satte ganska direkt igång med att trava lite i väntan på min tur. Kaprifol var superspänd och tittade på allt som rörde sig och inte rörde sig och jag kände mig rätt ordentligt hopplös där ett tag för jag fick verkligen noll kontakt med henne, hehe.

När det var min tur hann jag bara trava nåt (spänt) varv på volten och sen gick föregående ryttare iväg vilket var Mikaela och Abbe från vårt stall så då fick Kaprifol ytterliggare anledning till att vara spänd och okontaktbar och hon blev skitsur över att hon inte fick galoppera efter Abbe. Men jag fick jättebra hjälp och efter bara några varv på volten i trav med ordentlig ridning hade jag en häst som var (relativt) avspänd, lösgjord och rund och fin i formen och överlinjen. Tänk att det ska vara så svårt att rida själv, men så enkelt när en tränare sitter bredvid?

Axel hade fullt upp med att jaga litet barn, men några bilder hann han klicka, dock inte när hon gick som bäst. Höger galopp var ”to die for” och jag fick rysningar i hela kroppen när hon samlade sig och galopperade så där rundat och långsamt. Ville aldrig sluta rida! Vänstervarvet tycker jag är lite svårare, Åsa (tränaren) tyckte dock att hon såg finare ut från backen i det varvet så det är väl bara jag som är sned för tillfället, hehe.

Kom ihåg:
*Ta igenom tygeltagen ordentligt när hon blir spänd, fullfölj
*Energi i hästen (det behöver jag aldrig tänka på på träning för då har hon energi så det räcker, men hemma har jag inte alls samma energi/framåtbjudning så det behöver jag träna upp)
*Våga samla ett snäpp till i galoppen, hon har styrkan för det, jag behöver bara ”sätta ramen”.
*Gör det då! Sätt ramen, i alla gångarter.

Sitt inte som en påse nötter heller, sträck på dig unge.

Sandris Terrängbana

I förmiddags stoppade vi in Kaprifol i släpet och åkte de dryga två milen till Sandris Häst och Utrustning och deras nybyggda terrängbana. Det första Kaprifol fick se när vi lastade av var en flock kor, hehe. De kom smygandes närmare och närmare och Kaprifol gjorde stora ögon, men höll sig i skinnet. Lyckligtvis kunde de inte gå ändra fram till terrängbanan så jag behövde inte bekymra mig så mycket om det. Banan låg på en inhängnad gräsplätt och det fanns flertalet hinder, även ett par vanliga banhoppningshinder fanns det. Mestadels platt men en liten kulle fanns det, det gillas 🙂

IMG_8121

Efter uppvärmningen började jag hoppa ett hinder i taget och jag började lite lugnt med de lite enklare stockarna och gick sen vidare till däckhindret.

IMG_8123

Och den lustiga spindeln. Kaprifol tittade en del och stannade en gång här och där, men ingen större grej. Om man bortser från stockarna hemma i hagen är det ca två år sen vi hoppade terräng senast, då vi var med ett par gånger på Hippo Cup.

IMG_8125

Det roligaste hindret var här nere, svag uppförsbacke och inbjudande stockar, bara att galoppera på!

IMG_8127IMG_8137

När vi blivit varma i kroppen av de lite enklare hindren hoppade vi de lite svårare (spets, hinder uppe på kullen) och även det högsta hindret på banan. Lite utanför min ”comfortzone” och jag fegade ur ett par gånger så jag fick be Axel lägga upp en bom som inramning, då hoppade vi det galant två gånger.

IMG_8144

Som avslutning hoppade jag två korta banor och sen var jag väldigt nöjd för dagen! Lite fler bilder kommer en annan dag 🙂

Och nu då?

Nu är frågan vad jag och Kaprifol ska hitta på här näst!? Nu när vi är uppe på hela 80 cm (haha!) öppnar det upp för att åka på riktiga tävlingar och lämna Pay&jumpsen lite bakom oss då det nuförtiden är rätt vanligt med 80cm i lokala klasser. Förr var ju 90 det lägsta oftast. Fördelen med att åka på ”riktig” tävling jämfört med P&J är att det brukar vara lite bättre uppstyrt på dessa tävlingar med framhoppning mm. Det brukar även gå lite fortare då man inte får vägra en gång på varje hinder och ändå fortsätta plus att anläggningarnas försäkringar går in och täcker ifall olyckan skulle vara framme. En negativ aspekt är att det är lite dyrare, kanske inte själva startkostnaden men både jag och Kaprifol måste ha licens för att få starta.

Får klura lite, jag är lite sugen på att åka till en terrängbana här i närheten och hoppa lite (man får hyra banan och rida själv) och sen ska Kaprifol få lite ”hopp-vila” ett tag och så kör vi på en ny omgång till hösten sen. Men man kan ju inte åka på allt så det är frågan om vi ska köra på Pay&Cross i Gäsene (terräng-clear round) eller om vi ska sikta på nån riktig tävling och ha som mål att ta oss runt en 90-bana.

tävling

Pay & Jump

Det var la roligt att det inte behövde gå ytterligare ett år innan vi kom iväg till nästa pay & jump denna gången! Idag har vi varit hos Elfstrands i Naum och hoppat 70 och 80 cm och jag är nöjd med dagen. Kaprifol var pigg och glad och ”scenskräcken” som uppstod i första klassen förra veckan var bortblåst och jag fick en trevlig och felfri runda i 70cm idag vilket jag är väldigt nöjd med. Hon hoppade fint och det kändes väldigt enkelt, nu är vi helt klart klara med 70cm.

IMG_8018

Roligt var det också att de hade en vattenmatta med lite näckrosor i som sista hinder och även det hoppade Kaprifol utan att tveka.

IMG_80491

Så redan efter första klassen fick vi med oss en tjusig rosett! Ja jag är lite barnslig när det gäller rosetter, jag tycker det är jätteroligt, hehe.

IMG_810001

Efter första klassen fick vi en ordentlig skrittpaus och jag tog även en galopp innan det var dags att gå in på banan igen. Det var framhoppning ute i en gräshage samt inne på två hinder på banan och till andra klassen hoppade jag bara ett räcke inne på banan innan jag startade. Hon hoppade räcket (trean) fint, men blev sen ”skrämd” av publiken som satt vid staketet liksom ”bakom” trean. Hon hade tittat lite på publiken redan i första klassen men inte brytt sig så mycket, men i andra klassen ställde det till lite för oss. Ettan och tvåan gick bra men sen när vi skulle hoppa trean igen som var mot publiken tog det tvärstop så jag höll på att flyga av. Hon hoppade den på andra försöket och ville sen knappt gå runt sjuan för då var publiken jätteläskig tydligen. Men vi kom förbi och hoppade 4-5-6 och sen när vi då kom till sjuan som stod bredvid publiken tog det tvärstop innan vi ens var framme vid hindret. Jag lyckades övertala henne att gå förbi hindret (mellan hindret och staketet vid publiken) och sen tog vi oss över sjuan med nöd och näppe innan vi hoppade 8-9 utan problem. Jag vet inte exakt varför publiken var så läskig plötsligt men jag gissar att det beror på en kylväska med ”aluminium-insida” som glittrade ordentligt i solen vid vissa tillfällen.

Sjuan och den sabeltandade publiken ute vid kanten:

IMG_80911

Lite ”småsurt” att en sån grej ställde till det lite, men det är ju träning det med. Jag är ändå nöjd med rundan för det var liksom inte hindren som var problemet, utan dess placering typ, haha. Roligt i alla fall och nu har vi som sagt gjort vår sista start i 70cm vilket också känns bra!

IMG_8057

Jag hade med mig samma crew som sist och Loke somnade gott i Axels famn efter första rundan.

IMG_8094