Vad hon gör mig lycklig min bruna lilla häst! Idag har jag och Rebecka ridit ut på Kaprifol och Zack, och det blev galopprundan idag igen, fast inte så mycket galopp. Zack var lite skeptisk till vädret och stannade och började backa och vända vid ett tillfälle och kom en bit bort från mig och Kaprifol. Kaprifol var dock helt lugn och stod snällt med långa tyglar och väntade tills de skulle komma åt rätt håll igen. Sexåringen uppförde sig både vuxnare och duktigare än sextonåringen helt klart 😉

Det är verkligen inte mycket som skrämmer henne, eller får henne ”ur balans”, förutom kor då, men även där tycker jag att hon släpper det rätt fort och när en flock kor kommer springandes mot en tycker jag ju ändå att det är rätt okej att bli lite rädd. Så himla roligt att hon har blivit en sådan grymt trevlig häst!! Lite stolt över att jag ändå nog har en del att tacka mig själv i det, även om hennes psyke har varit riktigt trevligt redan från början.

Sen kan jag helt plötsligt dressyr-rida även ute i skogen nu, vilken underbar känsla! Kaprifol gick hur fint som helst och tog stöd och var avslappnad, men var ändå väldigt pigg och glad.

Nu kommer alldeles strax Sanna, hennes son, Marléne och Elin hit! Skoj skoj 🙂