Terränghinder

Igår åkte jag och Kaprifol på en utflykt, nämligen till ridklubben i Herrljunga där vi mötte upp Tilda och hennes häst Bell. Ridklubben hade öppen bana på ett gäng terränghinder som de hade ställt upp på ridbanan, så det blev vi väldigt sugna på att testa. Tilda hade dessutom med sig kameran så lite förevigade blev vi också!

Kaprifol var inledningsvis rätt spänd och därmed ganska seg och tittig, så efter uppvärmningen kikade vi på några av hindren och travhoppade dessa för att hon skulle slappna av lite och inte se tigrar överallt.

Det släppte lite mer allteftersom och hon hoppade ändå ganska okej, men långt ifrån den goa bjudningen vi hade i skogshagen hemma för ett par dagar sedan. Det fanns nio olika hinder, alla runt 40-50cm höga.

Vi hoppade hindren först var för sig och sen satte vi ihop det till två olika banor och då fick jag ganska bra flyt ändå och Kaprifol kändes positiv och nöjd! Som avslutning gick vi in på gräsbanan intill och hoppade banken två gånger, tror kanske inte riktigt den ingick i den öppna banan, men vi kunde inte riktigt låta bli att skutta upp där också! Det är ju inget hinder man bygger hemma så enkelt…

Kul hade vi! Och kanske hinner vi åka hit igen om någon dryg vecka innan hindren plockas bort, så kanske vi slipper den där första spänningen och kan rida lite mer framåt avslappnat!

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.