Det är många steg en ny liten häst behöver gå igenom! Vaccination, maskkoll, tandkoll, utdragning av vargtänder och nu idag har Milli fått vara med på sadelutprovning. De gångerna jag har ridit henne har hon fått använda Kaprifols hoppsadel men den är rätt svängd i bommen så jag har anat att den inte legat optimalt, och barnen har ibland använt Dominos sadel och ibland Kaprifols. Men nu kände jag att det var läge för henne att få en egen sadel. Så jag bokade in en sadelutprovare som håller till i Vårgårda och de kom ut med en skåpbil med flera olika sadlar som potentiellt skulle kunna passa, baserat på lite info och bilder som jag skickat på Milli.
Vi kikade också hur Kaprifols sadlar låg, och hoppsadeln var som jag anat för svängd så det blir lite för mkt punktbelastning fram och bak. Dressyrsadeln låg ganska okej, men den är för lång för Millis lite kortare rygg. Så vi gav oss ganska snabbt på sadlarna som hon hade med sig och vi testade åtta sadlar inne i stallet. Två av dessa passade inte och två valde jag bort på grund av materialval, så vi stod med fyra bra sadlar inför provridning. Två av sadlarna gick att modifiera lite på plats också, vilket vi gjorde (bytte koppjärn). Jag tog på hjälm och så sadlade vi med den första sadeln och gick ut på ridbanan. Milli skötte sig för övrigt strålande i alla sadel-på och sadel-av och även ute på ridbanan gick det bra. Där inne har jag inte ridit henne så mycket så för att inte krångla till det för mycket gick sadelutprovarens medhjälpare före oss runt ridbanan så jag enkelt kunde ”följa John”. Och det gick jättebra. Alla de tre första sadlarna var trevliga att sitta i så den fjärde provade jag aldrig att rida i, det är samma modell av sadel som Domino har (fast annan bom-storlek) och jag tycker den är lite för ”platt” så det blir inte så mycket hjälp till ryttaren.
Efter lite diskussion fram och tillbaka valde jag även bort sadel nummer tre, och sen testade jag att rida igen i sadel nr 1 och 2. Den ena en Prestige Happy Pony, och den andra en Lippo, tror modellen hette Enzo, den förstnämnda var begagnad och den andra ny, men de låg i stort sett på samma pris. Lite roligt på ett sätt att jag landade i dessa två sadlar eftersom det är just märkena Prestige och Lippo som Kaprifol har på sina sadlar, hehe. Båda dessa två var ”juniormodeller” men ändå så pass ”tillåtande” att min rumpa kan passa också utan att svämma över på alla bredder. Även om det är tänkt att barnen kommer rida mest i framtiden så är ju tanken att jag också ska kunna rida henne, speciellt nu i början!
Efter den andra provridningen bestämde jag mig för att jag gillade Prestigesadeln aningen mer än Lippon, dels för att den var begagnad och därmed ”inriden” och mycket mjukare i sitsen. Jag tyckte även att den gav en bättre känsla av att sitta ”i” sadeln och inte uppe på. Snygg är den också! Och lite otippat brun, men hon fick ju en brun sele så det passar i hennes garderob tänker jag!
Eftersom den är just brun köpte jag också till ett par stigläder som hon hade i samma färg, jag kan vara okej med att ha brun sadel och svart träns, men man kan ju inte ha svarta stigläder på en brun sadel. Eller ännu värre, fel brun nyans…! 😉
