Lastträning del 3

I går hade jag en riktigt bra dag i stallet, dels körde jag ju Blondie och fölet till veterinären och så hade jag även planerat in lite lastträning med Kaprifol. Innan dess red jag dock ut en sväng på Alice och när vi kom tillbaka till stallet fick hon sina hovar lackade med hovolja, blev riktigt tjusigt måste jag säga! Det är ju väldigt torrt ute nu så skadar säkert inte att gegga in hovarna lite ibland så de inte spricker för mycket.

Nagellack

Sen fick Alice gå ut i hagen igen och jag körde fram bilen och släpet framför stallet. Kaprifol fick, precis som förra gången, vara med när jag öppnade luckan och denna gången tyckte hon inte att det var lika läskigt när det gnisslade. Sedan gick jag på en liten båge runt släpet och sätter kurs mot rampen. Jag hade en hink med lite gott i som jag rasslade med, och Kaprifol följde direkt med in i släpet. Duktig häst och fasen vad bra jag är 😉

Tre

Kaprifol fick äta lite gott och sedan gick vi ut igen, och sedan in igen. Vi höll på så en stund och sedan nöjde jag mig med det, det kunde ju inte gått bättre! Jag lurade lite på om jag skulle stänga luckan medan hon stod där inne, men eftersom jag var själv kastade jag ganska snabbt bort den idéen. Dumt att chansa. Nu blir det dessutom ingen löshoppning just denna vecka så vi hinner nog träna fler gånger innan hon faktiskt ska åka transport.

Eftersom det gick så himla snabbt med Kaprifol så bestämde jag mig för att lastträna Alice också. Alice har ju alltid, lite till och från, varit ganska svårlastad eftersom hon stressar upp sig väldigt i samband med det så jag tänkte att det skadar säkert inte att träna lite med henne också. Jag fyllde på godishinken med rasslande havre och förberedde mig på det värsta. Ni kan tänka att jag nästan blev lite besviken när Alice, utan att ens frusta eller bajsa eller titta till, klampade rakt in i släpet? Dumma häst, men så visste hon väl mycket väl att jag bara ville träna och att vi faktiskt inte skulle åka nånstans. Hon fick i alla fall äta lite gott inne i släpet och sedan gick vi ut igen. Då såg hon faktiskt aningens förvånad ut, men vi kunde gå direkt in i släpet igen utan att fundera två gånger på det. Tre gånger gick vi in och ut ur släpet och hon fick äta havre där inne, sen slutade jag för det var ju nästan löjligt enkelt. Får se om det håller i sig, om tre veckor lastar vi ”på riktigt” och skjutsar hästarna till betet på Tjörn!

I släpet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.