Då har vi avklarat årets första ridhusbesök och trots lite smärre käppar i hjulet blev det ett lyckat besök. Det började med att släpet inte riktigt ville komma ut ur sitt hus (isgata så bilen slirade mest) och sen när vi rullat en bit upptäckte jag att en broms låg på, vilket antagligen bidrog till att släpet var lite svårt att få ut. Bromsen släppte dock efter lite motion och vi kunde köra iväg. Lastningen gick okej och Kaprifol stod lite ostadigt i början men sen hörde vi inte av henne.
Sen hade jag slarvat med att fixa vägbeskrivning till ridhuset så vi hamnade lite på villovägar, men till sist kom vi fram! Väl framme träffade vi ridhus-ägaren som visade mig var jag skulle parkera, hur man tänder och vilka regler som finns mm, väldigt bra tyckte jag och jag kände mig välkommen.

Vi började med att skritta fram en kortis utomhus, och det var ju Rebecka jag hade med mig som lasthjälp, sällskap, fotograf och hundvakt. För även Maja var ju med! Snart gick vi in i ridhuset och Kaprifol var en ängel. Lite trippig utomhus men inne i ridhuset var hon väldigt trevlig och rätt avslappnad, i nytt ridhus och allt! Vi började dock lite i stjärnkikar-modet…

Men det tog inte alls lång tid innan hon började söka sig lite åt rätt håll.

Och stundtals glimmar hon till riktigt fint. Tänk om jag hade kunnat sträcka på mig lite och låta bli att lägga omkull händerna också!
Hon hade definitivt inte glömt bort vår träning under vintervilan, utan det kändes som att jag kunde ta upp där vi slutade trots att det nu gått ganska exakt åtta veckor sedan vi satt fot i en paddock. Trots vila och mycket uteritter har hon utvecklats åt rätt håll, och det är ju det som är så roligt med unghästar, att de ”vilar sig i form”. Speciellt i galoppen kände jag skillnad, den var mycket mer reglerbar och ”formbar”, framför allt i höger varv.
Men även traven tycker jag har förbättrats, hon känns lättare och liksom mer ihop på något sätt. Hon har kanske äntligen vuxit i sin kropp ordentligt? Här är en bild från avtravningen när jag lät henne jogga några steg på långa tyglar. Det var roligt att se att hon sträckte ut sig ordentligt, även om hon tappade takten lite =)

Sen fick Rebecka hoppa upp och prova Kaprifol för första gången! Det var väldigt roligt att se henne riden och jag tror Rebecka uppskattade det också. 🙂 Sen kunde vi lasta och åka hemåt, och Alice var kvar i hagen när vi kom fram, lyckligtvis!


Härligt.
Nu ser vi fram emot värme och sol.
kram pappa
Jag med!
Ser jättefint ut! 🙂 🙂 👍