Kattungarna!

Resan hem med Askja och Hekla gick fint och de höll sig rätt lugna och tysta hela vägen. Väl hemma var det dags för dem att träffa Katla och han var hemma när vi kom hem så han fick nosa lite på flickorna genom burväggarna och så fick han en klick mat innan vi släppte ut nykomlingarna. Katla gick in i vardagsrummet och lade sig ner på golvet. Askja var modigast och skuttade direkt ut ur buren och undersökte köket innan hon gick vidare mot vardagsrummet. När hon fick syn på Katla skuttade hon fram rakt til honom och nosade på honom där han låg. Katla såg rätt förvånad ut men nosade snällt innan han fräste lite.

1

Askja lät sig inte ”slås ner” av fräsandet utan fortsatte att nyfiket undersöka huset. Hekla var lite fegare och satt kvar i buren en stund, men snart kom även hon ut och såg sig omkring och även hon sprang fram till Katla för att hälsa. Katla hälsade han med, och fräste lite. De ska ju inte tro att de kan komma här och tro att de är nåt! Sen gick Katla ut och ungdomarna undersökte hela huset. Väldigt modiga får jag säga, när Katla var ny i vår lägenhet låg han under tevebordet större delen av kvällen 😉

Kissarna hittade maten också och Axel visade dem baj-lådan som de har använd flitigt sedan dess. Rumsrena och duktiga!

2

De höll sig ganska lugna under eftermiddagen och början på kvällen, la sig under en av sängarna för att vila och lekte lite med ett överkast. Vi åt tacos!

3

När kvällen kom var kattungarna lite modigare och upptäckte akvariet.

4

Och skuttade upp i soffan.

5

Och lite senare när de var trötta somnade de i en hög på sängen i det blå sovrummet. Så mysiga, och härligt att de har varandra!

6

I morse när jag gick upp satt de i trappan och väntade med sina sylvassa klor och funderade länge på attack. Men de nöjde sig med att försöka fånga min hand när jag var i nedre delen av trappan. I övrigt kom de när jag lockade på dem och spann högt när de blev klappade. Sen satte de fart och lekte gärnet upp och ner i soffan, SÅ SÖTA! Katla kom in och fick lite frukost och hoppade upp och satte sig på sin plats i köksfönstret och tittade lite nedlåtande på dem och fräste lite innan han tvättade sig. De ska nog bli OK vänner med lite tid tror jag! Han ska bara komma över sin gubbighet 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s