Återbesöket

Idag var det alltså dags för Kaprifols återbesök hos veterinären, det var nu 4,5 vecka sen vi var där och fick konstaterat att hon återigen hade inflammation i bakknäna samt en kompensationshälta i vänster framkota. Hon behandlades med kortison i lederna och stod på metacam i tio dagar och efter det har hon promenerats. Jag fick med mig Helena (en i stallet) som sällskap och eventuell spring-hjälp ifall det skulle bli mycket böjprov och min gravida kropp inte skulle vilja springa alla vändor. Väldigt tacksam för det!

Resan rullade på och Kaprifol blev snart mottagen av samma veterinär som vi hade sist. Vi började med en enkel språngmarsch på löpargången och fortsatte sedan med longering i ridhuset. I kort, bekväm trav såg Kaprifol mest lite stel ut men när jag fick smacka på henne lite mer ordentligt såg hon fortfarande inte helt fräsch ut i bak. Hon är även mer ovillig i höger galopp än i vänster galopp.

Efter longeringspasset som pågick en stund i båda varven gick vi tillbaka till löpargången för att se hur framkotorna såg ut. Veterinären böjde båda framkotorna och lyckligtvis hade hon ingen reaktion där alls (förra gången var hon rejält halt på vänster fram). Summa summarum; bättre men inte helt bra och jag stod i princip inför två alternativ. Behandla bakknäna igen och hoppas att det blir bra den här gången, eller operera. Eftersom det redan är ett återkommande problem, och att det jämfört med förra gången inte blev bra på en behandling kände jag att det inte var någon idé att behandla igen. Även om hon skulle bli bra på en till behandling finns ju orsaken fortfarande kvar, och hur länge skulle hon hålla sig fräsch den här gången? Att behandla om och om igen i framtiden, eller spruta i förebyggande syfte är inget som lockar mig så då fanns ju då alternativet operation kvar. En relativt enkel titthålsoperation då man går in i leden och ”rensar upp”, tar bort lösa benfragment och ”slipar till kanterna”. Man vet ju aldrig säkert innan man varit inne och tittat exakt hur det ser ut, men enligt röntgenbilderna är prognosen ändå ganska bra då Kaprifol har små lösa benbitar och inte ”större flak” som veterinären utryckte det. Sen är det ju en fråga om pengar också såklart, det är inte gratis att operera hästar, så veterinären skickade en förfrågan till mitt försäkringsbolag hur de ställer sig till operation och vi hoppade in i bilen och åkte hem med huvudet lite snurrande.

Snabba svar är ju trevliga i många fall och redan under eftermiddagen svarade försäkringsbolaget att de tar kostnaden av operationen, upp till mitt maxbelopp. Försäkringsbolaget/min försäkring har ett maxbelopp på hältor på 18000kr/år och jag har redan ”använt” 4000kr för förra besöket så det lämnar 14 000kr. Veterinären uppskattade att kalaset kommer gå på omkring 20 000kr för båda bakknäna. Det kommer ju antagligen hinna tillkomma lite återbesök mm innan vi rullar in på ett nytt försäkringsår, men jag har som ni kanske förstår bestämt mig för att låta henne opereras. Och det är snabba ryck även här, operation är bokad till måndag nästa vecka så på söndag kväll får Kaprifol åka tillbaka till kliniken och övernatta på fastande mage och så opereras hon alltså under måndagen.

Så ja, det blir ju lite spännande detta. Lite logistik som behöver lösas med boxvila efter operation, inköp av lite hö, hur ska de andra hästarna placeras i hagarna och hur kommer operationen gå? Ja vi får väl se helt enkelt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.