När jag vaknade vid fyratiden på lördagsmorgonen av att magen började dra ihop sig lite smått vaknade hoppet. Idag blir det bebis! När sammandragningarna/förvärkarna fortsatte regelbundet, om än väldigt svagt tre-fyra gånger i timmen kändes det ju rätt säkert ändå. Vi ringde in Axels föräldrar efter frukost så de anlände framåt lunch, såg till alla djuren och åkte och handlade lite grejer.

Men ack så besvikna vi blev. Nog för att känningarna fortsatte hela dagen i stort sett blev det ingen lördagsbebis utav det hela. Så kan det gå! Dagen blev inte helt bortkastad lyckligtvis. Kaprifol fick lite ompyssling, Loke har lekt kungligt med Oma och farfar, det flyttades lite grejer i verkstan/logen och en ganska stor mängd svamp har flyttat in hos oss!

Och oavsett så är vi ju en dag närmare bebisens ankomst. Ska det bli ett söndagsbarn månne tro?