Som jag kanske nämnt har Axel och Nora varit lite krassliga, Nora hade feber i helgen och Axel hostar. Jag har därför jobbat hemifrån hela veckan och i tisdags bokade vi tid för provtagning av covid-19. Jag testade mig också och igår eftermiddag fick vi svaret att vi båda testade positivt. Jag är ju symptomfri ”roligt nog”, men känner att det ju var tur att jag jobbat hemma ända sen onsdag förra veckan. Nu blir jag kvar hemma fram till måndag i alla fall, vi får väl se lite hur det utvecklar sig. Nora har inte haft nån mer feber sen helgen men är lite snorig, och Loke hade lite feber i natt så nog har vi det allihop. Axel är på bättringsvägen med sitt mående, så jag hoppas att det fortsätter så och att vi snart kan lägga det bakom oss.

Som om det inte vore nog med tråkigheter för en dag hände en mycket tråkig olycka med kaninerna igår kväll när barnen somnat. Jag satt och städade deras bur och kaninerna blev rädda för Katla (som bara gick förbi) och de sprang panikslaget runt i hagen och in mot sitt hus. Sune missar på något sätt den 50 cm breda dörren och springer rakt in i nätväggen på buren, med bruten nacke som följd. Det fanns inget mer att göra än att Axel hjälpte mig att förkorta hans lidande. Så fruktansvärt tråkigt, så ledsen för detta. Enda förhoppningen i detta är att han gått ihop med Luna i ca fem dagar så jag håller tummarna att det kommer kaninungar om ca en månad. Det känns dock inte riktigt så av nån anledning, men det är ju bara att vänta och se.

För att avsluta detta lite roligare kom det fler lamm i går kväll. Som så hänt flera gånger hann vi lägga oss i sängen och Axel kikade i kameran en sista gång innan första sovpasset, och såg att Vitnos hade nåt på gång. Och det är ju bra att vi har så pass koll på våra får, för Vitnos behövde hjälp. Lammet var stort och hade ett bakåtslaget framben så Axel fick dra på sig handskarna och gå in och putta tillbaka lammet, rätta till frambenet och hjälpa Vitnos att få ut lammet. Detta är ju Vitnos första lamm så hon ”borde” bara ha haft ett lamm, men vi har ju sett att det antagligen varit två där inne i magen så Axel kände efter och hittade ett lamm till. Det var lite svagt så Axel fick hjälpa den komma igång med andningen ordentligt och sondade den även med en dos råmjölk så den skulle få ordentligt med energi. Den piggnade på sig fint och efter ett tag kunde Axel gå in och få sig lite sömn. I morse var båda pigga och glada och Vitnos är en exemplarisk första-mamma.

För den som har tappat räkningen har vi nu sju lamm och vi väntar ännu på att Lilla Grå och Blackie ska lamma. Det är inte omöjligt att även Lilla Grå har tre lamm, hon är väldigt stor. Blackie har vi ibland varit tveksamma till om hon är dräktig alls, men nu det senaste har hon växt på sig lite och börjat visa aningen till ljuver-tillväxt. Hon ”ska” bara ha ett lamm, så hon behöver inte bli så stor.