Vad skulle jag göra utan Alice?
Idag har Alice hjälpt mig att löshoppa Kaprifol. Det låter nåt va? Hon är verkligen en häst på miljonen min Alice och jag kan inte förklara i ord vad hon betyder för mig. Jag är otroligt glad över att hon och Kaprifol har blivit sådana vänner, och det är så roligt att Alice hjälper mig när jag arbetar med Kaprifol. Hur Alice har kunnat bli en sådan fantastisk, harmonisk och trygg häst är lite utav en gåta för mig, men jag hoppas att hon ska hjälpa mig att göra Kaprifol lika dan! Och visst är vi på god väg.
Se här bara:
och här:
Alice bara går in i galopp och galopperar så lugnt och fint och hoppar perfekt, och Kaprifol skuttar och busar! Det var exakt så här jag ville att det skulle gå till. Kaprifol hade störtkul och det är ju precis så hoppning ska vara så här i början. Även Alice hade roligt, det var länge sen hon fick hoppa nu!
Hela 55cm hoppade de idag, och visst ser det lite lovande ut inför framtiden?
Ja det ser ju ut som om de har roligt tillsammans, ung och gammal.
Men hallå.. vadå?
Alla våra barn och hästar har vart perfekta…
Vad är problemet?
gilla läget bara 😉
Pappsegull
🙂
Till skillnad från oss alltså..
Vad söta de är!! Båda ser verkligen ut att tycka att det är toppenkul!