Kaprifol med energi

Som ni säkert förstått har det inte blivit så mycket motion för hästarna den här veckan, eftersom jag har kommit hem väldigt sent i princip varje dag den här kursveckan. Det har blivit lite promenader och så har jag skrittat Alice med Kaprifol som handhäst, men inte så mycket mer än så, så Kaprifol var minst sagt full av energi i går när jag red ut. Hon skrittade med snabba steg, så nära trav man kan komma ungefär och lyssnade och tittade efter allt som kunde tänkas överfalla henne.

IMG_7129

När vi kommit ner på andra sidan vägen och en bit längs grusvägen kom det värsta hon sett. En bil med en GRAN på taket. Kaprifol tvärstannade och höll på att krypa ur skinnet när bilen närmade sig. Chauffören var snäll och stannade men Kaprifol tänkte INTE gå förbi bilen och steppade runt och kastade med huvudet och trodde att hennes sista stund var kommen. Jag red då ner på gärdet intill vägen och bilen kunde rulla förbi medan Kaprifol stirrade storögt. Stackars liten häst, jultider på landet är inte lätt!

IMG_7126

Energiknippet och jag fortsatte vår väg och efter lite trippig skritt och trav i sidledes styrde jag in på en skogsväg där jag tänkte låta henne rasta av sig lite. För jag känner ju henne ganska väl vid det här laget och när hon är på det här ”humöret” så är det ingen idé att försöka rida bort energin med miljoner övergångar eller försöka få henne att tänka på annat på grusvägen, utan hon behöver springa. Så jag styrde in på en skogsväg, där det inte är någon trafik eller annat än träd att titta på och så fick hon galoppera. Redan efter ett par språng känner jag hur hela hästen slappnar av och sträcker ut, frustar och galoppsprången blir långa och avslappnade. I nästan en kilometer rullade vi på, i hennes tempo vilket var en ganska behaglig hastighet. Skogsvägen slingrar sig lite fram och går lite svagt uppåt på slutet, där saktade jag av och lät henne trava på nästan långa tyglar en liten bit. Kaprifol var såå nöjd och sträckte fram halsen och frustade flera gånger. Efter ett par skrittsteg vände jag och Kaprifol var återigen sitt ”kontaktbara” jag och kunde skritta lugnt och när vi travade lite senare travade hon så fint så.

Härligt, minst sagt! Får se vad jag hittar på i dag, vädret är både blött och blåsigt men jag vill verkligen inte offra en ljus dag till en vilodag så vi får hitta på något.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s