Ja ännu en månad har gått sen Nora föddes och hon blir mer och mer ”människa” för varje dag som går. Det är först nu ganska nyligen som jag känner att jag helt lärt känna henne faktiskt. Med Loke var ju allt nytt och man var mer som ett blankt papper och lärde sig allt ihop med Loke. Med Nora har det varit lite mer ”lär om, lär rätt” då hon i vissa avseenden inte alls velat ha det så som Loke ville. Och det har tagit lite tid! Sen får ju Nora inte riktigt samma hundraprocentiga uppmärksamhet heller, eftersom hon har ett större syskon som också behöver det.

Hon har blivit duktigare på att sova i en stillastående vagn nu det senaste vilket är mycket tacksamt! Igår efter förskolan sov hon en dryg halvtimme där i så Loke och jag kunde gunga och kratta lite löv. Och när vi körde ved och hö i går kväll sov hon också gott i vagnen. Skönt! Det finns nog inget annat som är så stressande för mig som att höra min bebis gråta/skrika. Jag är ganska stresstålig över lag men just detta får det att krypa i hela kroppen och hjärnan slutar fungera typ. Tur att mina bebisar generellt är/var rätt glada och nöjda!

Jag har ingen dagsfärsk bild på tremånadersbebisen men här är en från igår när hon packades ner i vagnen för att hänga med till förskolan och hämta Loke. Min goa fina dotter.