Igår åkte Axel iväg med barnen och sina föräldrar till Kaj och Tildas nya hus, bara en halvtimme från oss! Himla roligt att de hamnar där, nu befinner de sig ju i Umeå så det blir ju inte att vi träffas så ofta. Jag kunde dock inte hänga med igår, för jag hade dressyrträning inbokad! Men innan jag gjorde i ordning Kaprifol för denna gjorde jag nåt som jag faktiskt aldrig gjort förut; jag harvade banan!

Det är ju alltid Axel som gör detta, jag brukar kratta kanter om barnen är på bra humör och öppna grinden och koppla harven mm. Men nu löste jag det helt okej på egen del, lite svårare än jag trott att veta hur nära staketet jag kunde köra för jag såg inte änden på harven. Men det blev hyffsat i alla fall, och bättre än innan!

Då till träningen då, jättenöjd över den! Vi började lite samma som sist, att vi gick direkt på galoppen. Min sits har faktiskt blivit lite bättre och starkare och jag har nästan blivit av med min ”olat” att jag ställer mig upp i fattningen. Då har jag lite mer kontroll på galoppen redan från början. Hon var fin i båda varven och jag kom verkligen till den punkten att jag bara kunde ”sitta där” och låta henne rulla på i rund och fin galopp.

I skritten jobbade vi vidare med att flytta bakdelen i framdelsvändningar och tog vidare jobbet upp i traven med skänkelvikningar. Fick till det ganska bra också efter en stund faktiskt, jag har lite svårt för att koordinera mina hjälper här då alla hjälper (skänklar, tygeltag) ska göra var sin sak, men jag fick lite ordning på det ändå.

Det som var lite extra roligt med träningen var att jag för första gången på väldigt länge nästan kände att vänstervarvet var lite lättare än högervarvet, och då känns det verkligen som att vi är på väg åt rätt håll med liksidigheten. Så roligt att träna!