I söndags kväll när barnen somnat var jag ute och nattade djuren och kikade på ridbanan. Min förhoppning var att isen skulle hinna smälta bort över helgen, innan nästa omgång med minusgrader kom. Det såg väldigt lovande ut på lördagen, men söndagen blev inte så ”varm” som det var tänkt. Det är barmark överallt, förutom på ridbanan som är en skridskobana ungefär. Typiskt. Men jag hade ju köpt salt så jag slängde ut en säck på spåret där det ändå inte var helt isigt som test.

På måndag morgon sprang jag dit innan jag åkte till jobbet och det var faktiskt över förväntningarna. Lite isfläckar kvar på de värsta ställena men annars var det faktiskt ridbart. Axel och barnen slängde ut en säck till under dagen, och grillade korv gjorde de också.

På måndagskvällen gick jag ut och krattade bort lite is som smält loss och banan var helt klart ridbar! På spåret och en av volterna i alla fall, fullt godkänt jämfört med hur det såg ut från början. Kaprifol gjordes i ordning och jag hoppade upp och skrittade fram genom sommarhagen. Hon kändes lite konstig, men tänkte mest att hon var lite försiktig där det var halt, inne i hagen kändes hon som vanligt. In på ridbanan och skrittade ett varv för att känna av underlaget och så trav. Eh. Nåt var helfel. Jag hoppade av, sprang med henne, tog av hovbootsen för att se så ingen sten satt där i, sprang igen, red ett varv. Blev inte helt klok men nåt var fel i alla fall. Inte direkt halt men liksom ojämn och utan takt, kändes nästan mest ömfotad på något vis. Sprang även med henne i stallgången och vände runt henne lite runt stolparna i stallet men blev inte mycket klokare där. Ingen värme, puls, ojämnhet, svullnad eller nåt nånstans vad jag kunde hitta. Så hon fick helt enkelt gå ut i hagen igen så får vi se om det utvecklas nåt. Ska ut och kika på henne strax tänkte jag.

Angående ridbanan får helt enkelt Assim jobba extra hårt där de kommande dagarna så inte saltet är helt bortkastat, hehe.