I söndags var jag och Axel uppe i ridhuset med Kaprifol och löshoppade henne. Det började bra, Kaprifol sprang glatt runt och hoppade över hindren så jag höjde upp relativt snabbt så vi kom upp till 1.00m. Innan dess hoppar hon lixom inte, hon bara kliver över hindren och eftersom hon tar ut sig lite i början när hon har så mycket energi blir hon snabbt trött.

Även på metern (klippet ovan) tog hon knappt i så jag valde att höja ett snäpp till. Då såg Kaprifol plötsligt lite trött ut och fick ett dåligt avstånd fram till lilla hindret och då blev även hoppet på oxern dåligt så hon fick ta i lite för att komma över. Jag tyckte att det såg ut som att hon fick ta i ordentligt, men här på klippet av det språnget ser det inte alls ut som hon gör det.

Eftersom hoppet blev dåligt ville jag att Kaprifol skulle komma på det en gång till, men då ville inte Kaprifol hoppa igen. Jag vet inte riktigt om bensinen tog slut, eller om hon blev lite osäker eftersom hon kom lite fel på språnget innan. En kombination kanske? Jag la då ner hindren ordentligt så hon fick komma igen, första gången var hon lite tveksam, men andra gången hoppade hon glatt och då valde jag att sluta där.

Kanske var det dumt att höja till 1.10, med tanke på att vi inte riktigt har fått någon rutin på löshoppningen utan nu hann det ju gå ett par veckor igen. Samtidigt så är ju inte det någon höjd för henne, hon klipper det som ingenting, men det handlar väl mer om rutin och att hon ska ha bra självförtroende också. Så egentligen är det ju onödigt att höja, min tanke med löshoppningen är ju att hon ska tycka att det är roligt att hoppa och att hon ska lära sig vad man ska göra om det dyker upp ett hinder framför henne. =)

Nu har jag i alla fall planerat för löshoppning på lördag igen, så får se om vi kan bygga lite mer självförtroende på lägre hinder utan att hon bara springer över dem. Inleda med studs kanske?