Dressyrträning

Jag är SÅ nöjd med kvällen och dressyrträningen för Åsa! Lastningen och körningen till ridhuset gick bra och jag var där i ganska god tid för att hinna sadla och värma upp lite. Jag var ensam idag, fatta vilken härlig känsla det är att jag KAN åka iväg helt själv såhär!

img_5342

Ridhuset var utrustat med dressyrstaket och ”domartorn” idag, så det var lite extra spännande att se vad Kaprifol sa om det. Staketet brydde hon sig inte alls om men bordet var lite konstigt tyckte hon.

img_5350

Eftersom ridhuset var tomt och Kaprifol haft lite för mycket energi den senaste tiden longerade jag henne lite innan jag sadlade och satt upp.

img_5345

På linan skötte hon sig hur lugnt som helst så det blev inte många varv, men kändes bra att ha ”känt på energin lite” ändå, eftersom hon gått tre dagar ganska lugnt nu (i.om fruset underlag).

Kaprifol var ganska söt i gul!

img_5357

Inga actionbilder idag tyvärr eftersom jag var ensam!

img_5351

Som ni ser red jag även med bett idag, förutom ett pass i förra veckan så var det flera månader sedan jag sist red med bett. Men idag var det dags att prova lite igen och det gick faktiskt riktigt bra. Hacket har hjälpt mig med att faktiskt våga ta i henne lite, och jag tror att Kaprifol har fått lite hjälp också av det och liksom fattat lite mer vad jag vill av henne. Sen behöver vi träna vidare på att hon ska ”hålla sig i ramen” med bettet, men jag tyckte att det gick riktigt, riktigt bra idag faktiskt. Det ska bli väldigt roligt att jobba vidare med hjälp av Åsa, och jag kommer fortfarande växla rätt friskt med hacket men då kanske främst vid uteritter där hon går som bäst på det.

Även lastningen hem gick bra, Kaprifol gick direkt in i släpet och stod jättelugnt och fint på vägen hem, helt slut stackarn 😉

2 tankar på “Dressyrträning

  1. Vad roligt att det gick så bra!
    Måste vara väldigt skönt att åka själv. Jag behöver hjälp vid lastning men vet inte om jag skulle våga åka ensam ändå.. har gjort det någon enstaka gång men jag är så nojig att det ska hända något efter vägen.och då vill jag inte vara ensam. Lider av lite katastrof-tänk 😉 Haha

    • Ja det är väldigt skönt att kunna åka själv, även om jag såklart föredrar att ha sällskap! Oftast så åker jag inte så långt hemifrån så skulle det hända nåt kan jag nog få hjälp ganska smidigt ändå, om det skulle behövas, hoppas jag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.