Stora killen

Loke har ”vuxit” väldigt de senaste dagarna, han ser alltså inte bara äldre ut efter att vi klippt honom utan han känns äldre också. Exempelvis så verkar han bearbeta den givna informationen på ett annat sätt, och drar liksom slutsatser av det. Han kan först bli lite ledsen, men sen har han på något sätt ”accepterat” att det är så det är, och då när det väl händer går det bra trots att han inte riktigt gillar det.

Till exempel i måndags kväll gick jag ut för att göra i ordning släpet och Kaprifol inför resan till kliniken, och då blev Loke jätteledsen. (Han är fortfarande lite mer mammig än normalt och blir alltid som mest ledsen när jag lämnar honom hos sin pappa lustigt nog). Loke och Axel kom snart ut till stallet och kikade vad jag gjorde, och sen ville Loke gunga så de gick dit. När jag hade lastat Kaprifol körde jag runt och stannade till för att säga hej då. Då hade Axel redan förberett Loke på att jag skulle åka så när jag kom för att säga samma sak var han ”redo” och jag fick en kram och ett hej då utan att han behövde bli ledsen.

Det var liknande tidigare i veckan när jag och Loke gjorde oss klara för förskolan. Han förstår att vi ska åka dit och säger (innan vi åkt hemifrån) ”mamma förskol”, vilket betyder att han vill att vi ska åka dit tillsammans, och att jag ska stanna där sen. Så när jag då säger något i stil med ”mamma ska köra Loke till förskolan och sen får Loke leka där och mamma ska jobba”, så säger han ”nej” och blir lite tårögd och lite ledsen. Sen frågar han detta säkert tio gånger till i bilen på väg till förskolan och blandar in lite ”mamma jobba”, ”mamma åka blå bil” osv. När vi väl är på förskolan har han då tänkt klart och kan bli lämnad där utan att bli ledsen.

Efter detta har det gått ännu mera framåt just med lämningarna (vi har ju inte haft några direkt dåliga lämningar på förskolan, men det har ändå varit lite blanka ögon ibland och ett ”nej” när mamma ska åka). I förrgår till exempel sa Loke ”Hej då mamma!” innan jag ens hade hunnit hjälpa honom av med skorna inne på förskolan. Igår sa jag ”Nu ska mamma åka och jobba” och Loke svarar ”Okej!” Och så får jag en hej då-kram och han går med fröken in till de andra barnen.

Sen oavsett hur lämningarna går är han alltid lite tveksam till att gå hem när han ska hämtas. Han går ofta åt andra hållet när han får syn på mig eller Axel och när vi är på väg därifrån säger han ”mer förskol” och så rabblar han alla namnen på de andra barnen. Så han trivs ju helt klart där! Och han både äter och sover hur bra som helst. Förra veckan hade han ätit 20 (!) köttbullar och när de ska sova läggs de i vagnar utanför byggnaden och så ligger Loke och Elsa och tjattrar en liten stund innan de bara somnar. Hur gör de ens va!?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.