Idag har vi njutit av ledigheten och besökt Borås Djurpark bland annat! Det var Lokes första besök där och han tyckte det var roligt! Girafferna och aporna verkade vara mest spännande.
Han kände igen ett par djur från diverse böcker och andra var helt nya, såklart.
En liten glasspaus tog vi också, väldigt god mjukglass! Och superhärligt väder.
Vi var inne en sväng på barnens zoo också och Loke klappade en get.
De hade gudomligt söta killingar!
Vi slog dessutom på stort och köpte säsongskort så nu får vi se till att åka dit fler gånger!
Tolv plusgrader, solsken och en del blåst gav en lite småspänd häst idag och i kombination med miljöträning deluxe hade vi en minst sagt spännande ridtur idag! Det började lite redan hos grannen som precis skulle köra igång grästrimmern när jag red förbi. Han väntade snällt och startade trimmern när jag kommit iväg en bit, men Kaprifol var ändå tvungen att hoppa upp i luften och frusta lite förnärmat.
Vid grannstallet kom ponnyerna i full galopp mot oss och gnäggade som om vi var saknade, Kaprifol tyckte det var lite lustigt och passagerade tjusigt förbi. Och sen, ja sen kom vi bort till Olle. Han har mjölkkor som nu tydligen gick i hagen precis bredvid vägen, för första gången för säsongen. Kaprifol skrittade snabbare och öronen blev mer och mer spetsade. Men jag klappade henne lite lugnt på halsen och sa, nu har vi ju ändå bott här i fem år och även om du inte sett just de här kossorna på hela vintern kommer vi ju ihåg att det är snälla kossor! De brukar inte bry sig om oss! Och det gjorde dem inte, tills vi var mitt framför kohagen. Då var det en kossa som bestämde sig för att vi var jäkligt spännande och drog med sig hela koflocken på cirka tjugo-tjugofem kossor och de kom i full kareta mot oss. Ja stackars Kaprifol, men i det läget är det ju ändå befogat att bli lite rädd. I såna lägen tänker även jag ”hoppas de ser staketet och stannar i tid”. Och de gjorde dem ju. Ungefär samtidigt som jag och Kaprifol var femtio meter ut på gärdet på andra sidan, FNORKANDES och frustandes. Hade jag vågat hade jag plockat upp mobilen och tagit bild på alla tjugo kossor som stod uppradade längs staketet och blåstirrade på oss för det såg ganska roligt ut, men jag kände att jag nog behövde hålla i mig en liten stund till. Det slutade med att jag fick hoppa av och leda Kaprifol förbi alla kor (och det är VÄLDIGT sällan jag känner att jag behöver göra det, har nog bara hänt en gång förut), och det gick bra. Jag kravlade mig upp och han rida hundra meter innan vi kom till nästa ko-flock. Men dessa söta kalvar var inte intresserade av oss och då kunde vi gå förbi utan bekymmer. Duktig häst ändå.
Under sommartid ordnar kyrkan tipspromenader lite då och då och ni som känner till bygden vet att alla kyrkliga aktiviteter häromkring lockar mängder med folk. Det var uppenbarligen tipspromenad idag för det var packat med bilar vid Asklanda kyrka och församlingshem och det var människor i buskarna. I Kaprifols ögon var det även fladdrande banderoller och hästätande skyltar längs vägen, men vi lyckades ändå ta oss förbi med hedern i behåll tycker jag. Lite sidvärts här, lite småpassage där och lite fnork vid postlådorna (DÄR EN VAR ÖPPEN!).
Sen styrde vi in mot skogen och Kaprifol stirrade på de vita fluffbollarna som bräkte i hagen bredvid och snubblade lite över sina egna fötter när vi (typ) skrittade längs stigen. Skulle de göra samlad attack? Äter de hästar till kvällsfika? Men fåren bräkte bara efter sina lamm och fortsatte tugga gräs. När vi styrde in på grusvägen drog Kaprifol en lättnads suck och efter att hon fått trava och galoppera ett par kilometrar frustade hon gång på gång och kände att hon nog ändå skulle överleva den här dagen också.
Jag var som sagt föräldraledig med Loke igår och vi inledde förmiddagen med att åka in till Vårgårda och inhandla lite hönsfoder bland annat. Vi var på Djur och Natur och de har ju lite blandat sortiment, jag fick släpa med mig Loke därifrån när vi var klara….
Men man kan ju inte få allt här i livet och även om han blev lite arg först glömde hans snart bort den här traktorn och plaskade i lite vattenpölar medan jag lastade in i bilen.
I övrigt var det ju ganska fint väder igår, lite blåsigt bara, men vi var ute en del. Rensade lite ogräs och lekte med barnet.
När kvällen kom var det dags att laga mat. Loke hjälpte till såklart. Typ.
Och så kom Axel hem och det blev snart läggdags för barnet. Vi hade en lite ”rolig/intressant” händelse vid pyjamaspåtagningen då Loke säger ”daj po-po”, vilket betyder ”bajs potta”. Vi har ju inte direkt pott-tränat Loke än utan tänkte ta tag i det under semestern. Men vi pratar ju om toalett och pottan och han sitter där lite då och då, och mamman kissar ju rätt ofta numera (haha) så det blir ett naturligt inslag i vardagen så att säga. För ett par dagar sen lärde han sig att säga potta (eller po-po då) och nu när han sa ”bajs potta” frågade jag om han ville bajsa på pottan och då sa han Ja. Så jag satte honom där och tänkte inte att det skulle hända så mycket för han hade ganska nyligen bajsat rätt ordentligt, men han tryckte faktiskt på och det kom massa luft och en liten klutt. Kul ändå! Känns ju som att han fattat vad det hela går ut på.
Axel tog sen läggningen av barnet och jag gick ut till stallet till min bruna springare. Jag skrittade fram en sväng i skogen och sen red vi ett pass dressyr. Hon var riktigt fin! Jobbade vidare med sidvärts och förvänd galopp, det går bättre och bättre helt klart! Tyvärr missar vi torsdagens dressyrträning för den blev flyttad till ett ridhus i Alingsås och just på torsdag blir det lite bökigt att ta den tiden till att fixa med att köra dit. Men det är ju egentligen Beatrices rid-dag så jag erbjöd mig att ”hålla lite träning” för henne i stället!
Det är förövrigt otroligt skönt att ha en häst som håller sig fin i hullet även om hon går på bete (och fri tillgång på hösilage resten av året). Jag tycker hon är fin i kroppen över lag nu, vinterpälsen är i princip helt borta och hon är glansig och fin. Lite mer muskler skadar ju aldrig, men det tar vi väl en annan gång, haha.
Klockan ringde 06.00 i morse för hela familjen. Loke sov inne hos oss sen ca två timmar tillbaka och pekade bestämt på mig och på kudden igen och sa ”där”. Han ville inte gå upp! Men han blev snart pigg och glad och vi fick i oss lite frukost innan vi stack bort till fårhagen med släpet efter den ena bilen. Det var dags för Baggis sista resa! Han lastades snällt in i släpet och Axel och Loke åkte vidare till slakteriet i Od och jag åkte till jobbet. Ja, på en måndag! Denna veckan byter vi jobbdagar lite och jag är alltså hemma idag i stället för igår. Det är ju inte många jobbdagar alls denna vecka för övrigt, men mer om det en annan gång.
När jag kom hem efter jobbet åt vi middag och sen åkte vi återigen bort till våra numera nio får och lastade in hela högen i släpet och åkte bort till deras nya hage.
Här fanns det massa gott gräs, buskar och sly, himmelriket för ett får. Stor är hagen också så de lär kunna gå här i ett par veckor, himla tacksamt att få beta nån annans hage bara så där! Det är inte omöjligt att Sockan, Blondie och Lilla Grå har varit här förut då denna hage betades av deras förra ägare tidigare år, men de har ju som sagt inte kvar några får.
Glada får! Tur de kommer när man ropar, för här finns det många gömställen!
Igår var vi knappt hemma alls, vi började med att åka bort till den fårhagen som våra får ska beta från och med ikväll. Loke var taggad!
Vi gick ett varv runt hagen och fixade sen det som behövde åtgärdas; några stolpar behövde bytas och nån tråd behövde sträckas, men i övrigt var det ganska bra. Det är alltså inte vår hage utan en hage ett par kilometer bort hos ett äldre par som vill ha en hage betad. Efteråt bjöds vi på fika inne i huset och Loke fick både saft och bulle och en leksak att leka med.
När vi var klara åkte vi till Axels jobb i Partille då han behövde fixa några grejer. Det tog drygt två timmar men jag och Loke roade oss relativt bra ändå.
Finns ju många ”leksaker” i industri-miljön!
Efter detta åkte vi för att handla lite på Ica, men insåg på vägen dit att det ju var glassväder och Triumfglass låg endast ett stenkast bort. Så det blev en glasspaus också! Mums!!
Sen blev det handling och hemfärd. Väl hemma tog vi en promenad i skogen!
Jag avslutade promenaden i vinterhagen som ju blev putsad tidigare i helgen. Då passade det ju bra att intervallträna lite och så hoppade jag stockarna ett par gånger också.
Det var skoj! Nu dröjer det nog bara två veckor innan de slår våra gärden också så då kan vi galoppa lite där ute också!
Efteråt fick Kaprifol lite symboliskt kraftfoder och Loke hjälpte mig att släppa ut henne i hagen igen.
Tävlingen rullade på bra igår och jag åkte hem efter lunchserveringen, tävlingen höll på till fyra-fem tror jag men det kom en och bytte av mig så jag kunde åka. När jag kom hem höll Axel och Loke på med lite betesvård. De hade gett putsen lite kärlek och putsat hela sommarhagen och höll nu på med den lilla delen av vinterhagen. Efter lite fika, cykelrunda bort för tillsyn av fåren och sen kvällens grillade middag tog Axel och putsade vinterhage också. Det är inte helt optimalt tillfälle att putsa nu för det ska ju helst vara torrt några dagar efteråt (för att torka ut parasiter) men det var nu vi hade tid helt enkelt. Och vi vill inte vänta längre heller eftersom det ska växa upp tills nästa gång vi behöver hagarna samt att skräpporna är på väg upp med väldig fart och de vill vi ju gärna förhindra spridningen av.
I går fick hästarna komma ut i ny hage! Först hade vi tänkt att släppa dem i den hagen bortanför grannen men det har fullkomligt exploderat med gräs i hagen vid huset så vi tog den i mellan så det inte ska bli helt övervuxet. Mysigt med hästarna precis utanför dörren!
Idag är det fredag och jag och Loke ska gå till veckans barnträff, sista för säsongen! I övrigt har vi inga planer för dagen men vi ska säkert hitta på nåt mer.
Söta busungen i sin nya pyjamas! Jag tycker alltid kläderna ser så stora ut när de inte sitter på barnet, och framför allt när jag står där i butiken. Trots att jag VET vilken storlek jag ska köpa måste jag ändå jämföra med en storlek mindre och fundera på om den inte passar bättre för SÅ stor är han väl ändå inte. Men den här gången fick jag med mig rätt storlek, 92 är vi uppe i nu för det mesta!
Kycklingarna växer! Och har lärt sig att man kommer springandes i full fart om jag ropar, för då vankas det nåt gott!
Ogräset växer också! Tog tag i en del av det tidigare i veckan så nu är det lite rensat runt parkeringen, gången upp mot huset och runt lusthuset.
Även i grönsakslandet tar saker och ting fart. Här har vi lyckats hålla ogräset lite i schack, än så länge.
Och ja, det lilla barnet växer ju han också. Här i lite kvällslek med sin pappa. Det är roligt att kasta boll! Helst ska man kasta bollen ”ditåt” och så springer Loke efter bollen, vilt skrattandes och snubblandes över sina egna söta fötter.
Igår var det dags för andra ultraljudet av bebisen och det gick fint. Allt såg ut som det ska, hjärtat slog fint och rytmiskt och mätningarna på de olika kroppsdelarna landade på samma datum som vi fått tidigare; 10:e oktober. Så ungefär halva tiden kvar nu då! Magen växer och jag känner numera rörelser ganska frekvent vilket ju är lite skoj. I övrigt känns det inte riktigt som jag har samma fokus på den här graviditeten som med Loke, men det är väl inte så konstigt tänker jag. Jag har varit med om det hela en gång förut och Loke själv tar upp det mesta av fokuset, hehe.
Det roligaste med Loke just nu är att hans tal utvecklas hela tiden. Han förstår ju redan sen tidigare otroligt mycket men nu kommer även fler och fler ord. Han härmar gärna ljud och ord och som jag nämnt tidigare har äntligen M-ljudet fastnat. Mamma, mormor och ”mer” (mer saft helst) kom tätt efter varandra och nu när insekterna gör sig synliga lärde han sig snabbt myra (eller nåt liknande i alla fall). Han har även lärt sig vad hästarna heter! Mimmi (Mille) och Ka-kooi (Kaprifol) är hans favoriter. Ibland förväxlar han de tre bruna hästarna lite, men förvånansvärt ofta blir det rätt.
Andra ord som han gärna säger är cha-cha (pizza, sägs ofta ivrigt nickande) och schu-schu (flygplan). Axel har EN GÅNG haft med sig pizza hem efter jobbet och sen dess kommer ofta frågan på eftermiddagen om pappa har med sig pizza. Ta-ta, cha-cha?