I dag på förmiddagen var vi hos mormor och morfar för en försenad firning av morfars födelsedag. Det var jag, Axel, mamma, Camilla & Anders och Peter & Malin som var där. Efter detta var det dags för oss att lura in katten i buren och sno med oss honom hem till Göteborg. Katla gick smidigt in i buren och han höll sig ganska lugn större delen av bilresan. Han gnällde lite i början men fick sedan sitta på golvet framför min stol (i buren) och där var det svalare för honom så då somnade han snart.
Hemma i lägenheten kände han helt klart igen sig och han la sig snart tillrätta i knäet för att bli borstad och ompysslad. Vi lät honom sova en timme eller så innan vi tvingade med oss honom ut med planen att han skulle hålla sig vaken resten av dagen så han (och vi) kan sova i natt.
Vi tog en liten promenad i skogen bakom husen och Katla skuttade glatt fram både före och efter oss. Skojjigt att få sällskap på promenad tyckte han! När vi var tillbaka vid vårt hus klurade vi på om vi skulle våga lämna honom själv ute eller om vi skulle ta med oss honom in igen. Då fick vi syn på Katlas bästa kompis Bernard som satt på taket till återvinningsstationen och stirrade på Katla. Efter en liten stund vände hon tvärt, sprang ner för trappan och sedan travade hon rakt fram till Katla! Hur gulligt som helst! Katla blev dock lite förvånad och fräste till henne, feg som han är. Men sedan verkade de bli vänner igen och just nu leker de bland buskarna utanför vår lägenhetsbyggnad. Vi tänkte att vi nog kunde lämna Katla ute i Bernards förvar =)
