I går kväll när vi skulle gå och lägga oss kunde vi inte se Katla någonstans. Vi visste att han var inne i lägenheten men vi såg honom inte så vi började leta. Vi letade en stund men vi kunde inte hitta honom någonstans och vi blev väldigt förundrade över hur han kunde gömma sig så bra, så stor är ju inte vår lägenhet. Inte kom han när vi ropade heller. Det gick till och med så långt att vi började öppna alla skåp och luckor ifall att han skulle ha råkat bli instängd någonstans, men nej, inte det heller.

Till slut råkade Axel titta in i skrivbordet, bakom böckerna, och där inne på det mest obekväma sättet låg det en fluffig katt inträngd. Knas-katt.

Tycker ni att det ser skönt ut?