Nu i dagarna tyckte vi att det var dags att avmaska vår kissemiss igen, något som inte är så uppskattat. Såklart.

Det medlet som vi har hemma sprutar man in i munnen på katten i tre dagar, alternativt blandar i fodret men det har vi inte testat för vi är helt säkra på att han inte skulle äta upp det då. Det fungerade hur bra som helst när katten var liten och inte så stark eller tung som han är nu. När han var liten skulle han bara ha en spruta, men nu när han väger hela fem kilo så är det två och en halv sprutor som ska ner i munnen, vilket inte alltid är så lätt!

Idag gjorde vi proceduren i badrummet, av den enkla anledningen att det är enklast att städa där inne! Ibland hamnar maskmedlet lite överallt, förutom i munnen på katten. Idag lyckades vi ändå ganska bra, men det är en väldigt stark och slingrig katt vi har.

Under proceduren idag försökte han med ett nytt trick, nämligen att borra ner nosen så hårt han kunde i handduken som vi hade runt honom för att vi inte skulle få tar på munnen på honom (så söt så man tycker synd om honom). Men det gjorde vi såklart, så nu är han avmaskad för sista dagen den här gången.

Axel håller och jag sprutar in medlet i kattens mun.

”Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte!!!”