Det blev en trevlig uteritt i snöyran idag, syster red och jag fick en härlig promenad!
Uteritt
Svara
Månadsarkiv: januari 2013
Lång skoldag
Ja gårdagens analyser tog ju liiiite mer tid än vad både jag och Axel hade trott. Anledningen till det var att jag skulle analysera varje glasskärva tre gånger och varje analys skulle ta 200 sekunder + 40% i ”dödtid”. Med tanke på att jag hade 14 prover och då 28 skärvor att analysera blir det enkelt att räkna ut att det tar en stund att göra alla!
Det gick i alla fall väldigt smidigt ändå, med tanke på att SEM:en har ett eget liv ibland. Några minuter innan klockan åtta var vi vid skolan, jag vet detta väl då dörren var låst så vi fick så i kylan och vänta tills dörren öppnades klockan åtta (måste uppdatera passerkortet..) Axel hjälpte mig att starta upp SEM:en och vid tiotiden var den redo att börja analysera, det här vet jag också ganska väl för just då gick Axel iväg för att bli fotograferad för en liten intervju för universitets räkning (säger till när man kan läsa!). Så från och med klockan tio klarade jag mig ganska bra själv faktiskt. Det är inte så svårt när man väl fått igång allt, ställt in allt och kalibrerat och allt vad man ska göra.
Själva analysen går väldigt smidigt, jag väljer ut en glasskärva i taget och väljer tre områden på skärvan som ska analyseras och så sköter det sig självt i en kvart ungefär. Därefter kopierar jag över alla anlysresultat till ett excelblad och sen väljer jag ut nya områden på en ny glasskärva, och så är det bara att vänta en kvart igen. Som ni förstår är det inte så arbetsamt, men dock väl så tidskrävande då man inte hinner göra så mycket på en kvart. Satt med min dator och gjorde lite allt möjligt under tiden.
När klockan var tjugo över sju var allt äntligen klart och jag kunde åka hem! Lång dag, men väldigt skönt att kunna gör alla dessa analyser i ett svep. Nu de kommande dagarna ska andra analyser göras och datan ska börja bearbetas.
Men nu blir det först stallet med Susanne, mockdags av lösdriften idag!
Ponnyakuten
Ni missade väl inte första avsnittet av Ponnyakuten igår?
Här kan man bland annat lära sig ”Vad för sorts ponny ska man INTE köpa till sina små, okunniga barn när man själv är en högst okunnig förälder?” Sen finns det såklart en del tjusiga ponnysar att titta på också, och en del otroligt duktiga små ryttare.
http://www.svtplay.se/ponnyakuten
Det måste jag nog ändå säga att mina föräldrar lyckades bra med; att köpa rätt ponny till oss systrar när vi var små.
För mig var han väl i största laget, men snällare ponny fick man leta efter!
Fina Milton (GoodWills Misty Grey):
Jag och Milton
Camilla&Milton, Pappa&Alice
Storasyster tävlar Milton
Anniversary
Firar bloggens två-årsdag med att analysera! SEM:en är bokad 8.00-12.59, får se om det räcker. Mycket som ska klaffa och fungera med maskinen för att analyserna ska bli bra…
Uppdatering kl. 11.29. Hahaha. Jag räknade just ut att jag kommer att sitta här till klockan halv sju ikväll!
Alla håll och kanter
För några dagar sedan köpte jag en försenad julklapp till Alice och idag fick hon äntligen prova den! Passade ju ganska bra med vintrig bakgrund, även om jag tror att hästen passar bättre i den på sommaren, när hon är lite finare i pälsen.
Det blev många fina bilder och det var svårt att välja ut bara några, så här kommer ett helt gäng! Från alla håll och kanter på min fina häst!
Som ni ser var presenten ett vitt schabrak med röd kant (så KAN ju matcha med de röda skydden :P) och vita benlindor. Köpte grejerna begagnade, fast oanvända, så fick ett riktigt bra pris! =D
För övrigt gick dressyrpasset bra, ridbanan var plogad och saltad på spåret och på volterna så det gick riktigt bra att rida trots minusgrader och snö.
Medocin
Nu i dagarna tyckte vi att det var dags att avmaska vår kissemiss igen, något som inte är så uppskattat. Såklart.
Det medlet som vi har hemma sprutar man in i munnen på katten i tre dagar, alternativt blandar i fodret men det har vi inte testat för vi är helt säkra på att han inte skulle äta upp det då. Det fungerade hur bra som helst när katten var liten och inte så stark eller tung som han är nu. När han var liten skulle han bara ha en spruta, men nu när han väger hela fem kilo så är det två och en halv sprutor som ska ner i munnen, vilket inte alltid är så lätt!
Idag gjorde vi proceduren i badrummet, av den enkla anledningen att det är enklast att städa där inne! Ibland hamnar maskmedlet lite överallt, förutom i munnen på katten. Idag lyckades vi ändå ganska bra, men det är en väldigt stark och slingrig katt vi har.
Under proceduren idag försökte han med ett nytt trick, nämligen att borra ner nosen så hårt han kunde i handduken som vi hade runt honom för att vi inte skulle få tar på munnen på honom (så söt så man tycker synd om honom). Men det gjorde vi såklart, så nu är han avmaskad för sista dagen den här gången.
Axel håller och jag sprutar in medlet i kattens mun.
”Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte!!!”
Ny hästbekantskap
Idag kom det en ny häst till stallet, som ska gå i lösdriften hos Alice och de andra. Det är en valack som är riktigt, riktigt stor! Inte bara på höjden utan lixom på alla kanter, men så har den Shire-blod i sig också! Snygg och maffig är han i alla fall! Hoppas han och Alice kan bli kompisar, de är ju båda kallblodiga raser så kanske de har nåt att prata om.
Fotat av nya hästens ägare.
Nu de första dagarna går den nya hästen i en egen hage, så hästarna kan säga hej på avstånd.
Förutom denna nya bekantskap har jag även visat stallet för två potentiella hyresgäster idag. Den ena var här tidigare i veckan men ville gärna komma tillbaka för att titta på hagarna medan det var ljust. Hon har nu bestämt sig för att flytta in hos oss, så nu har jag hyrt ut min första box helt själv! (Hästen som flyttade hit idag har Sofia rekryterat.) I morgon ska jag visa stallet igen, nu för tre intresserade! Här går det undan! Kul är det iallafall!
Försvunnen
I går kväll när vi skulle gå och lägga oss kunde vi inte se Katla någonstans. Vi visste att han var inne i lägenheten men vi såg honom inte så vi började leta. Vi letade en stund men vi kunde inte hitta honom någonstans och vi blev väldigt förundrade över hur han kunde gömma sig så bra, så stor är ju inte vår lägenhet. Inte kom han när vi ropade heller. Det gick till och med så långt att vi började öppna alla skåp och luckor ifall att han skulle ha råkat bli instängd någonstans, men nej, inte det heller.
Till slut råkade Axel titta in i skrivbordet, bakom böckerna, och där inne på det mest obekväma sättet låg det en fluffig katt inträngd. Knas-katt.
Tycker ni att det ser skönt ut?
Slutsteget
Nu är mina små puckon äntligen färdiga för analys! Idag har jag fortsatt att slipa och polera med sandpapper för att sedan ta med mig puckarna en våning ner för det allra sista poleringssteget. Där blev de polerade av en maskin i några minuter, allt för att så mycket repor som möjligt ska försvinna – för en bättre analys helt enkelt.
När poleringen var färdig tvättade jag dem och fotade dem så att jag kunde märka upp vilka skärvor som hör till vilket prov. När jag sedan sitter vid SEM:en och analyserar är det ju bra att se vilket prov jag håller på med =)
Sista sandpappret!
Inscannad bild på puckarna som här är färdiga för analys.
Jag pratade med min syster för en liten stund sen och hon sa att det var två cm snö ute vid stallet… Jag visste att det skulle bli minusgrader idag igen, men jag hade hoppats på att vi skulle slippa mer snö. Men så är det ju bara januari än! Februari är ju faktiskt årets kallaste månad, så än är det vinter. Kan tyvärr inte berätta för er hur det ser ut inne i Göteborg, för jag är fortfarande i skolan och kan inte se ut just nu!
Lugna puckar
I går fick mina nygjorda puckar torka och härda i ugn så idag kunde jag börja arbeta med dem. Den ena pucken hade läckt lite så den fick Axel hjälpa mig att bråka lite med, men det löste sig på ett bra sätt till slut (han fick såga loss pucken från fästet, eftersom limmet läckt ut överallt…)
Projektet för dagen var att slipa, putsa och polera på puckarnas ”analys”-sida, så att mina glasbitar tittar fram genom limmet och då går att analysera. Det gör man genom att börja med ett ”grovt” sandpapper (som inte alls är speciellt grovt) och sen går man över till ett finare och sen när glasbitarna tittar fram tillräckligt mycket så går man över till ännu finare sandpapper för att polera bort så mycket repor som möjlig. Sen tar man det finaste sandpappret och polerar lite till. Och lite till. Däremellan tittar man på pucken i mikroskop för att se hur långt man har kommit.
Ja ni förstår idén. Jag tog fram en puck till det sistnämda stadiet och den andra pucken kom halvvägs ungefär, sen gav jag upp för dagen och åkte till stallet (klockan tre).
Min ena puck med glasbitar i.
Puck i slipstadiet (med glasbitarna neråt).
LoviseC 
