Där kom solen ja!

Efter lunch åkte jag till stallet och plockade upp Linda på vägen, hon var på väg hem men jag tvingade henne att följa med mig ut i skogen. Hon red Alice och jag red Nemo! Vi var ute en dryg timme och hade väldigt trevligt, hästarna var pigga och solen värmde. Vi tog det ganska lugnt och satt mest och pratade medan hästarna skrittade på långa tyglar. Lite trav och galopp blev det också så klart!

Vi har mycket att prata om, Linda och jag. En vacker dag om inte alltför lång tid kanske ni får ta del av det. =)

Innan jag släpper ut alla hästar på morgonen ger jag dem frukost i krubban. Några får energirik havre, andra får ”pizza med grädde” så de ska gå upp i vikt medan andra bara får lite rassel för att inte bli avundsjuka på de andra hästarna.

Idag när jag gav hästarna mat hittade jag det här i ena ponnyns frukosthink, en av de som bara får lite mat ”för att alla andra får”.

Är det inte hur gulligt som helst? Ponnyn tyckte det var väldigt gott i alla fall! =)

I morse efter stall-görat tog jag in Alice och stod och borstade och myste riktigt länge utanför stallet. Hon har blivit riktigt mysig och kelig nu de senaste dagarna, precis som hon brukar bli när det är sommar och gräset är grönt. Hon ville bli kliad överallt och stod och njöt av rykten. Hennes päls är riktigt kort och len nu, det är bara öronen som fortfarande är jätteluddiga och så har hon en sträng kvar mitt under magen av tjock vinterpäls (se bilderna!) som hon alltid fäller sist av allt. Får ta och klippa bort den snart! 😛

När jag kände mig nöjd tränsade jag och så red vi ut en sväng i skogen. Tog det ganska lugnt men Alice var pigg och skrittade på i bra fart hela tiden så det gick ganska snabbt. Till och med i den sega, långa uppförsbacken traskade hon på bra, bra träning! Liten galopp blev det också och efteråt frustade hon så nöjt, trots att regnet började strila ganska bra vid det här laget.

Tillbaka i stallet fick hon sin mat och även ett täcke på. Det ska regna större delen av dagen och natten, så kändes som ett bra val. Så är hon torr och fin när jag kommer i morgon bitti också!

Min fina underbara häst! ( Som ser lite tanig ut på ena bilden, men tro mig det är hon inte). Magen börjar bli lite gräs-rund också…

Så kom då äntligen 19:e maj och det var dags för att ordna tävling igen! Halv nio var vi i stallet och drog igång det hela med sladdning av banan, bygga hinder, fixa siffror, ställa ut blommor och ordna den tekniska biten med musik och mikrofon.

Tolv starter blev det och tillochmed lite publik hittade till vår tävling som blev väldigt lyckad och uppskattad. Även jag tyckte det var skoj, liiite läskigt att prata i mikrofonen till en början för jag har aldrig gjort det förut. Men det gick ju bra det med! Musik hade vi också; dels när vi byggde banan och såklart under ärevarven där ryttarna galopperade runt med rosetterna fladdrandes i hästarnas träns.

Vilken underbar sommarvärme!

Linda kläckte årets bästa idé och vi tränsade snabbt hästarna och gav oss iväg. En dryg halvtimme senare anlände vi till sjön och letade upp en fin vik. Jag var lite tveksam på om Alice skulle vilja gå i för det blåste lite här så det kom en del vågor inrullande mot strandkanten men jag hade inte behövt oroa mig. Alice plaskade glatt i, doppade nosen i vattnet och plaskade med båda framhovarna! Oj vad länge sen hon fick bada! Även Lindas lånehäst Marcello gillade badet och plaskade ännu mer än Alice.

Uppskattat av både oss och hästarna och även av de människor som gick förbi, vet inte hur många familjer som stannade och tog kort på oss och våra vackra, lekande hästar! =)

Detta får vi nog göra fler gånger!

Igår kväll var det dags för hoppträning igen och det stod gymnastikhoppning på schemat. Gymnastikhoppning tränar hästarnas smidighet, styrka, kondition och kvickhet då man hoppar flera hinder i rad efter varandra. Idag hade vi bara tre på raken, men jag har varit med om träningar där man har haft uppåt tio stycken på rad.

Först ut var ponnygruppen med Jocke och Sara (hästnamn!), som idag hade sällskap av en ny ponny; Dawanty. De fick börja med att korta stiglädren två hål och skritta och trava över upphöjda cavalettibommar. Innan vi sedan började hoppa fick de galoppera runt fyrkantspåret ståendes i sina korta läder och känna att de hade balans och lite svikt i benen. Hoppas de har träningsvärk i morgon!

Under tiden byggde jag ihop cavalettibommarna till tre studshinder med ca 2.60 m emellan vilket var ganska lagom för de tre ponnysarna, kanske lite kort för det största (Dawanty) men han var väldigt duktig på att korta sina steg så det gick bra ändå. Så slapp jag ändra avståndet mellan varje ponny!

När de hoppat studs några gånger i varje varv på lite olika höjder längde jag avståndet mellan hindren så det blev ett helt galoppsprång emellan varken, i stället för studs. Även detta gjorde de bra! Studs är väldigt roligt att hoppa, inte bara för att det är väldigt bra träning för hästarna och ryttarens sits, men också för att de allra flesta hästar tycker att det är tokroligt att hoppa studs så de taggar gärna till lite extra.

När ponnyerna var klara kom stora Tydde in på banan och han fick göra samma sak med cavalettibommar och studs. Han hade aldrig hoppat studs förut så vi tog det långsamt, men han fattade snabbt och hoppade fint, om än lite slarvigt och hastigt ibland. Men han lär sig snart! För just Tydde var det här en väldigt bra övning då han har en tendens till att hoppa onödigt högt över hindren. Med studs kunde han inte riktigt hoppa så högt och stort över, utan att landa i nästa hinder, så då hoppade han lagom högt i stället.

Jag hade inte med min privata fotograf idag utan jag fick fota lite själv så det blev inte riktigt lika bra som när Axel gör det =)