Ja så här ser hon ut i dagsläget, på bild i allafall. Jag tycker nästan att hon är smalare i verkligheten när man känner på henne, för jag tycker inte att det ser så jättehemskt ut på bild. Eller så har jag bara vant mig vid det redan… Jag fick lite hjälp av Saga att hålla Kaprifol idag medan jag fotade från alla vinklar och vrår, blir kul att jämföra med om en månad eller så. Önskar att vi hade en våg i stallet, det hade också varit lite kul och se om man såg nån skillnad.

Nu när jag har fotat henne ska jag ta och snygga till henne lite extra nån dag. Svansen behöver ju klippas till exempel, och säkert tvättas också. Svårt att se, den är ju svart!

Men ni är ju väldigt tysta där ute. Ingen som har nåt att tycka om min lilla häst? Jag är i allafall väldigt förtjust i henne redan, hon är fantastiskt trevlig att hålla på med, otroligt söt och jag tror nog att hon kan bli en snygg häst också med lite tid. Eller vad tror ni?

Det är så himla snabb leverans på provsvaren när man skickar in träckprov! Jag skickade in proverna i går morse och precis nu runt lunch fick jag svaret från Vidilab. Det såg faktiskt förvånansvärt bra ut, Kaprifol hade bara 60 EPG (eggs per gram) av blodmasken (som alla hästar har lite utav) och hon behöver alltså inte avmaskas. Shettisen hade 150 EPG och det är nog gränsfall för om man ska avmaska eller inte, men så är han ju ganska liten (1 meter över havet) så kanske är det bäst att avmaska honom. Ingen av hästarna hade bandmask eller fölmask och odling är satt på om det är stora eller lilla blodmasken som de har. Den lilla är relativt harmlös, men den stora vill man gärna inte ha in i sina betesmarker. Odlingen tar ca två veckor, så det resultatet får vi ju vänta lite på, men det beror ju på att maskäggen måste kläckas då det först är då man ser vilken mask det är.

Däremot är det så att vissa små blodmaskar går i ”vintervila” så provtagningar under den här delen av året kan visa aningens låga värden, men det är inte någon stor skillnad. Den stora blodmasken, som ju är lite farligare, går inte i vila. Men det dröjer inte lång tid innan det är dags för en av stallets årliga provtagningar nu när sommaren närmar sig, så då kommer vi ju kolla upp hästarna igen så då vet vi helt säkert.

Fräscht inlägg det blev det här!

Både jag och Axel åkte tillsammans till stallet idag och vi var där strax innan klockan sex. Kaprifol och hennes lille shettis-kompis stod lugnt i sin lilla hage och såg ut att ha haft en bra dag. Kaprifol hade ätit upp allt hö som hon fått till frukost och till lunch (där inte shettisen kommer åt) och någon av dem hade även putsat av gräskanten under staketet, duktigt! Hon såg pigg ut så vi bestämde oss för att gå en liten kort promenad med Alice som moraliskt stöd, men det hade verkligen inte behövts. Kaprifol traskade på med stora kliv och lämnade Alice bakom sig, och shettisen stod och gnäggade efter henne utan att vinna en blick ens. Modig och självständig, det gillar jag! Jag gick ett varv i paddocken och sen gick vi en liten bit på grusvägen och det gick lika bra alltihop. Hon tittade till lite på ”den farliga kortsidan” i paddocken, som i princip alla hästar förutom Alice gör, men rörde inte en min när det kom bilar eller andra hästar.

Inte mycket till bild, men man ser ju oss i alla fall!

I morgon hinner jag nog ta lite bättre bilder, då är jag i stallet mycket tidigare.

Efter vår lilla promenad fick hon gå in i boxen och äta hö medan jag och Axel fixade all mockning, vatten, hö, kraftfoder mm och när Kaprifol serverades sin kvällsmat åt hon den med god aptit och slickade skålen rent efter sig. Gott tecken då ägaren tyckte att hon var lite kräsen när det kom till kraftfoder, men lucern verkar gillas!

Vi stod även i stallgången en stund och borstade och så tränade vi lite på att ta av och på grimman, vilket hon tycker är lite läskigt men det går bättre och bättre.

Alice fick inte jättemycket uppmärksamhet idag får jag erkänna. Men jag borstade henne och så fick hon ju följa med på vår minipromenad. I morgon ska vi i alla fall trava över lite cavalettibommar i paddocken tillsammans med Åsa och hennes häst!

Ojoj, vilken heldag det blev! Vi rullade ut från stallet vid halv elva i förmiddags med släpet bakefter och ungefär två timmar senare anlände vi till gården där min blivande foderhäst fanns. Sofia, min stallägare, var med mig både för nyfikenhets skull, men även för att kika på gårdens shettisar då det bedrivs stor verksamhet med dessa små sötnosar där. Sofia har nämligen länge hållit ögonen öppna efter en shettis till sina barn, och visst fastnade de för en som vi stoppade med in i transporten med min häst.

Det låter ju enkelt, och shettisen gick smidigt in i släpet, men min häst var lite mer skeptisk. Hon växte fast i backen och ville inte riktigt gå på, men med lite övertalning och lyftkraft kom hon halvvägs in och resten gick som smort när hon såg att det fanns gott hö där inne! Båda hästarna stod jätteduktigt och lugnt hela vägen hem som tog drygt två timmar.

Efter lite övertalning kom hästarna av transporten hemma på gården och de båda var lite på tå och kikade sig storögt omkring sig. De fick komma ut i en liten hage tillsammans och äta hö medan vi människor också fick lite efterlängtad mat i magen. Pizza!

Mätta och belåtna fixade vi i ordning lite i stallet och sedan tog vi in hästarna och förberedde lite inför morgondagen med hagar och mat med mera. Jag pysslade lite med min lilla tjej en stund också innan hon fick vara i fred. En trött tjej var det som vi lämnade i stallet för kvällen!

Kaprifol f.2010 e. Magini u: Kayenne (Stofamilj F.1) ue: Falleur

Nu är vi äntligen på väg hemåt! Mycket prat blev det och det tog lite tid att lasta, men nu är vi på väg i alla fall.

Väckarklockan ringde och katten hoppade genast upp på mig för att försäkra sig om att jag verkligen hade vaknat. Jag var klarvaken faktiskt, och har varit det större delen av natten. Jag kände mig som ett litet barn på natten innan julafton, förväntansfull och lite pirrig i magen! Nu sitter jag och äter frukost och ska strax bege mig till stallet och fixa i ordning transporten och lite annat, innan vi sticker iväg för att hämta ”min” häst! Sofia följer med idag och hjälper mig. Hästen har endast åkt transport vid två tillfällen förut, och då har det gått bra så jag hoppas att det går bra idag också!

Jag lägger in lite bilder här under dagen så ni kan hänga med om ni vill 😉 Nästan live lixom!

I förmiddags satte vi oss i bilen, jag och Axel, och styrde bilen österut i ett par mil, tolv närmare bestämt. För ett par dagar sedan ramlade jag nämligen över en annons om en foderhäst på internet och jag blev lite fast skulle man kunna säga. Jag tog kontakt med ägaren och vi mailade lite, pratade i telefon och så bestämde vi att jag skulle komma och titta på hästen.

Hästen i fråga är ett fyraårigt sto som har haft lite otur det senaste halvåret då familjen som äger henne har drabbats av sjukdom, och därför lånas hon nu ut på obestämd tid.

Anledningen till att jag faktiskt funderade på ytterligare en häst är ju helt enkelt det att min Alice börjar bli lite till åren och nu den senaste tiden har jag känt det mer och mer. Hon börjar faktiskt kännas gammal, vilket hon inte har gjort tidigare, och närmar man sig 23 år så är det ju faktiskt helt ok. Hon ska absolut inte hel-pensioneras ännu, men hon ska få ta det lite lugnare och inte ha några krav på sig. Jag vill ju gärna fortsätta med hästeriet och inte bara promenera med min gammelhäst, så när jag ramlade över den här annonsen kändes det så himla bra! Och när jag och Axel kom fram till gården där stoet bor och fick träffa henne och ägaren, kändes det inte sämre. Stoet är som sagt fyra år, välhanterad och väluppfostrad, van vid sadel och träns men hon är inte inriden ännu. Väldigt söt, snälla ögon och jättetrevlig är hon! På grund av lite tråkiga omständigheter är hon ganska smal i dagsläget, men med massa mat och lite extra kärlek ska det nog lösa sig!

Ja ni har väl redan listat ut det va? I morgon hämtar vi henne! Det ska bli jätteroligt verkligen, och jag hoppas att hon och Alice blir vänner så Alice kan lära henne allt om livet 😉