Veterinärbesök

I dag var det återigen dags för Blondie och fölet att åka till veterinären så de kunde få kika på benställningen och fortsätta korrigera fölets sneda framben. Ena kotan är ju lite utåt-vriden. Eftersom Sofia är i Kroatien ett par dagar till var det jag som körde och så hade jag mig Lena som varit med Sofia de senaste gångerna. Det hela gick otroligt smidigt måste jag säga. Vi tog in fölet i släpet och Blondie följde efter, dock på andra sidan mellanväggen såklart.

De stod stilla och fint hela vägen in till Ale och där fick de vänta i en hage tills de var vår tur. Då gick vi in i ”halt-gången” så veterinären kunde se hur fölet rörde sig och han var mycket nöjd med utvecklingen sedan förra besöket. Därefter fick vi gå in i en stor gummi-vadderad undersökningsbox och veterinären filade lite lite på fölets hovar för att hjälpa till med benställningen samt kontrollera att den lilla hjälpande plastbiten på framhoven satt som den skulle. I övrigt gjorde han inte så mycket mer än att lyssna på hjärtat och känna lite på fölets kropp, han var nöjd och fölet behövde alltså inte få på sig sin specialsko igen som hon gått med till och från de senaste veckorna. Skönt! Nu blir det återbesök om tio dagar och tills dess ska de gå i hage och röra på sig lite lagom!

Blondie skötte sig väldigt bra också! Vid tidigare besök har de gett Blondie lugnande medan de fäst specialskon på fölet, men eftersom de inte behövde göra nåt speciellt med fölet idag slapp hon det så hon kunde vara vid fullt medvetande hela tiden! Jag stod och kliade på henne medan veterinären grejade med fölets hovar och Blondie tyckte det var så skönt så hon såg nästan drogad ut då måste jag säga!

På egen hand

När jag slutat jobbet för idag susade jag raka vägen till Hööks som ju bara ligger ett par kilometer från jobbet, det var ju första dagen på sommarrean!! Jag har länge velat köpa ett träns till Kaprifol, nu har hon ju Alices hopplockade träns vilket visserligen funkar rätt OK, men hallå, hon måste ju få ha ett eget träns! Jag har kikat på ett träns ganska länge och idag var det på rea till halva priset så då kunde jag inte låta bli att slå till. Köpte även en håltång eftersom min gamla trotjänare lagt av och hamnat i soporna, den var dock inte på rea men välbehövlig. Jag behövde göra två nya hål i nosremmen på tränset, annars satt det som en smäck! Jag tog dock inte på nosgrimman idag, jag vill gärna vänta ett tag till innan jag använder nosgrimma på henne, för tändernas skull.

20140624-1

I övrigt åkte mycket utrustning på Kaprifol idag; sadel och träns och benlindor på frambenen. Sedan tog vi en promenad längs grusvägen och därefter gick vi in i paddocken. Det var en tjej som red dressyr där inne på sin ponny, men i övrigt var det bara vi där. Jag parkerade Kaprifol bredvid uppsittningspallen, spände sadelgjorden ett hål, drog ner stigbyglarna och sedan satt jag upp. Kaprifol stod så stilla och fint så, med hängande tyglar. Första uppsittningen utan hjälp!

20140624-02

När jag kände att jag satt bra och Kaprifol var med på noterna försökte vi oss på att starta, styra och stanna lite i paddocken. Starta gick riktigt bra, hon lyssnar jättebra på rösten där och går framåt fint. Stanna funkade ganska bra, bättre än ute på grusvägen men då har hon ju lite mer framåtbjudning. Styrningen gick sämst, men det är ju också det som är svårast. Jag kom på mig själv efter en stund att jag ska använda vikthjälperna lite mer och när jag gjorde det så gick det bättre. Det är lite svårt att hela tiden tänka på att göra allt tydligt och konsekvent, en sak i taget och hela det där. Det är ju första gången jag sitter på en häst som faktiskt inte kan någonting alls, så det är lite klurigt. Vill ju inte förstöra nåt! Jag har dock ett nytt bett på g som ska hjälpa mig lite på vägen, nämligen ett lika dant som hon har nu fast med parerstänger (typiskt unghästbett) som kommer göra det enklare för henne att förstå vad jag menar. Det förhindrar även bettet ifrån att bara åka rakt igenom munnen när jag tar i tygeln. Jag beställde ett sådan bett för ett tag sedan och det har kommit, men när jag jämförde storleken med hennes andra bett, som passar bra, så var detta mycket mindre trots att det egentligen ska vara samma storlek. Så ska skicka tillbaka det nu och byta till ett större.

I alla fall. Jag gjorde det helt själv! Red runt på min lilla häst i paddocken! Hon försökte inte kasta av mig en endaste gång, fast hon skuttade iväg vid ett tillfälle när jag blev lite arg på henne för att hon försökte äta gräs i hörnet av paddocken, men det var ganska harmlöst. Tur det, för i inridningsfasen i min inspirationsbok står det ”det är viktigt att inte trilla av – då upptäcker hästen att det går att göra sig av med den extra tyngden på ryggen”. Haha. Tack för tipset!

En vecka kvar!

Nu är det bara en vecka kvar innan vi får nycklarna till nya lägenheten! Ska bli väldigt roligt att flytta till en större lya, att det dessutom är närmare till jobbet gör ju faktiskt inte saken sämre heller! Har kikat på klockan några gånger när jag kört förbi på vägen till jobbet och det tar ganska exakt en halvtimme mellan de två ställena vilket ju är en kvart mindre än nu ungefär. Jag kommer dessutom kunna fortsätta samåka med en av mina samåkningskompanjoner, eftersom vi ändå alltid kör den vägen till jobbet för att undvika trängselskatten.

Vad som ska bli änne trevligare är att vi har en diskmaskin i nya lägenheten! Som jag har längtat. Jag har ”Kaffevecka” på jobbet just nu (jag som inte ens dricker kaffe) och då ingår det i uppgiften att starta och tömma diskmaskinen varje dag så jag får bra träning på det nu innan vi flyttar. Man lixom bara stoppar in disken, lägger i diskmedel, trycker på en knapp och sen en stund senare så är allt rent!! Helt otrolig uppfinning. =)

Jag har redan packat ganska mycket i lägenheten och även burit ner några packade lådor till förrådet. Vi har fortfarande fyra tomma flyttlådor att fylla, samt lite IKEA-kassar mm, men det blir nog till att göra i helgen. Det som är kvar att packa är i princip kläder och köksredskap, och de använder vi ju fortfarande så lite svårt att packa ner det redan nu.

IMG_7139

Så här såg det ut i juli 2011, när vi precis flyttat in i vår nuvarande lägenhet.

Pyssel

Eftersom Emelie har Alice på måndagar blev det Kaprifol för hela slanten i stallet idag. Jag hade henne inne i stallet vilket var lite läskigt tyckte Kaprifol. Stallet har ju skurats och målats och alltså varit stängt under ett par veckor så Kaprifol har knappt varit där inne den senaste tiden så det får vi träna lite extra på nu när stallet är öppet igen. Hon passade på att dra sönder ett grimskaft medan jag kratsade hovarna, men hon höll sig ändå ganska lugn.

När hon var hyggligt ren gick vi en promenad på grusvägen och så gick vi även inne i paddocken där jag även släppte henne lös. Hon hade dock ingen lust att springa så vi gick snart vidare. När vi var tillbaka vid stallet tvättade jag hennes mugg-ben med hink och svamp och så satte jag även massa mjukgörande salva på. Känns som det är lite på väg åt rätt håll, men det går ju inte så snabbt när de traskar ner i leran varje dag.. Satte även salva i ansiktet på alla sönderkliade bett och de ser också bättre ut, men det tar väl också sin tid, speciellt innan håret har växt ut igen.

20140623Dessa leriga ben…

 

Måndag

Gårdagen spenderades mestadels i stallet måste jag säga, trots att Axel faktiskt fyllde år. Men stallägaren och hela hennes familj är utomlands en dryg vecka och jag har huvudansvaret för stallet medan hon är borta, och det var en hel del som skulle göras med stängsel och hö så timmarna tickade på ganska snabbt. Det är också alltid någon eller några som vill ha hjälp med saker och ting i stallet, och även om jag tycker ganska bra om att ha ansvaret och styra och ställa lite med folk så önskar jag ibland att de kunde tänka lite mer själva.

Stallägaren är tillbaka den kommande helgen, så jag får leka boss heeela veckan! Inte så dumt. På onsdag ska jag dessutom köra Blondie och fölet till veterinären, det är nämligen återigen dags att fölet ska få på sig sin korrigerings-sko på frambenet.

Även Kaprifol ska få ut och åka denna vecka! Det är dock inte bestämt när ännu, men vi ska i alla fall till Stall Callimac i Vårgårda och löshoppa! Camilla, som äger och driver Stall Callimac, har löshoppning hela sommaren så jag tänkte passa på att åka dit och låta Kaprifol få lite träning i löshoppning, transport och miljö helt enkelt. Det är även Camilla som äger Kaprifols mamma Kayenne, så självklart ska jag passa på att hälsa på henne! Flera flugor i en smäll helt enkelt.

Förhoppningsvis hinner jag lastträna Kaprifol en gång till innan dess också, nu när vi fått ordning på dragkroken till bilen igen. Men nu när jag är boss i stallet så måste ju det betyda att stallets transport är så gott som min, eller? =)

IMG_7456

Katlas Midsommarhelg

Katla anade att något var på gång redan i går morse när vi vägrade släppa ut honom efter frukosten. När sedan den röda transportburen blev synlig sprang han direkt in under sängen och kom bara fram när det lockades med godis. Utan större bråk åkte han in i buren och strax satt vi alla tre i bilen på väg mot stallet. Det var dock inte där vi skulle fira midsommar men även hästarna behövde lite omvårdnad innan vi kunde åka iväg. Katla fick sitta i framsätet (i buren) och titta på hästarna i hagen medan jag och Axel fixade det som skulle fixas innan vi återigen var på väg, nu till Vanderydsvattnet!

Katla satt tyst hela resan, som han ofta gör när vi är på väg någonstans, och så fort vi var framme vid stugan fick han komma ut ur buren och han sprang genast till skogs för att återuppta kartläggningen av musbeståndet som han påbörjade senast han var här.

Vi behövde inte vänta länge; inom en timme efter ankomst kom han tassandes med första fångsten. Han kom dock inte hela vägen fram, kanske var han rädd att något av de sex syskonbarnen skulle ta hans delikatess i från honom. Under kvällen fångades ytterligare två möss och även en sork hamnade i Katlas dödliga käftar. Sicken jägare!

När jag och Axel gick och la oss i tältet vid elvatiden var han inte riktigt redo för att sova ännu utan han fortsatte jakten ett par timmar till, för att sedan komma smygandes in i tältet där vi låg och sov. Katla växlade mellan att sova på oss och inknödd vid fotändan på tältet. Det är ju faktiskt bara ett två-mans-tält så det fanns inte mycket yta kvar till katten! Katla var först positivt inställd till hela tält-idén, men när sedan regnet smattrade mot tältduken såg han onekligen lite skeptisk ut med uppspärrade ögon. Han tog dock det hela med ro och somnade snart bland filtar och sovsäckar och sov gott tills morgonen kom. Det bästa med tältet var helt klart att han kunde gå raka vägen ut så fort han ville på morgonen, fliken var ju öppen! Han bad inte ens om frukost, den fanns ju utanför knuten i skogen.

Vi såg inte helt klart om han fångade något under timmarna på morgonen, men eventuellt hade han sin femte (kända) fångst i munnen vid ett tillfälle men vi låter det vara osagt. Resten av förmiddagen syntes han nästan inte till alls, men några timmar efter lunch blev det dags för oss att åka hemåt och då kom han långsamt gående över gräset när vi ropade på honom.

Resan hem gick smidigt, han gallskrek de första fem minutrarna men sedan satt han tyst och när vi kom hem gick han raka vägen till soffan där han fortfarande, sex timmar senare, ligger helt utslagen. Inte lätt att vara jägare på deltid. =)

IMG_8965

Katla, 2011

Midsommar

Jag och Axel firar midsommar med hela min familj vid Vanderydvattnet! Min familj är för övrigt större än någonsin, numera är det SEX syskonbarn plus ett bonusbarn (som dock inte är här idag) så ni kan gissa att det är full rulle!
Jag och Axel och Katla (som i skrivandes stund har fångat tre möss sen vi kom i förmiddags) ska sova i tält i natt och vädret kunde inte varit bättre! Tältet är för övrigt roligaste lekplatsen ever!

20140620-182219-66139424.jpg

20140620-182210-66130522.jpg

Stucken

Både Alice, Kaprifol och Majsen stod inne i ligghallen och vilade sig idag när jag kom till stallet. Skönt att komma undan solen lite tror jag bestämt. Det är roligt att se dem ihop, de stod tätt intill varandra med huvud-mot-svans och viftade lite lojt mot de enstaka flugor som fanns. Jag blev dock lite förskräckt när jag fick syn på Kaprifol. Hon var pepprad i ansiktet av sönderkliade myggbettsliknande bulor i olika storlekar och hon hade även några stora bulor på halsen, bringan och precis bakom frambenen. Eftersom hon inte hade en enda av dem igår är min gissning att hon har stuckit huvudet i ett getingbo eller liknande. Stackare.. Hon var i alla fall vid gott mod och verkade pigg och glad som vanligt. Jag tog ut henne ur hagen och gick lite med henne och hon var helt obrydd, dock kliade det lite tyckte hon. Jag tog även tempen på henne och hon hade ingen feber så jag smörjde helt enkelt in de bulor som var ”öppna” med zinkpasta och så satte jag flughuva på henne så inte flugorna skulle äckla sig i såren.

Kaprifol fick ju vila såklart, men Alice och jag red ut en riktigt trevlig längre tur i skogen idag. Vi red en runda som vi nästan aldrig rider, för av tolv månader på året så är den ridbar ungefär en månad beroende på att det är en liten, liten sträcka som är otroligt blöt. Men idag chansade jag på att det skulle vara tillräckligt torrt, och det var det. Det har faktiskt aldrig varit så torrt när jag ridit där förut så det gick riktigt bra! Jag tror faktiskt att det är bara jag i stallet som rider/vet om den slingan, för man måste dessutom ta sig över några cementrullar på ett ställe och jag tror att det faktiskt krävs en Alice för att göra det :).

Men det är en trevlig runda, mycket backig och mycket skogsstigar så det är väldigt trevlig omväxling mot de vanliga grusvägarna. Får ta och rida den igen snart, passa på nu när det är sommar och torrt!