… över eftermiddagens helt perfekta ridtur! Jag mötte upp två tjejer i stallet efter jobbet och vi gjorde iordning hästarna och sedan red vi iväg. Jag red Kaprifol och de andra två red Kaprifols bästa polare Pondus och Nova. Alice fick finna sig i att gå kvar i hagen uppe vid stallet, vilket hon inte var helt nöjd över men hon överlevde i alla fall!

Det blev min och Kaprifols längsta ridtur någonsin, 5,5 kilometer var rundan och vi skrittade hela vägen så det tog nog närmare 1.5h att rida runt. Kaprifol har skött sig perfekt och hon orkade gå hela rundan utan problem! Och vilken runda sen! Fina grusvägar, tallbarrsstigar, sandstigar och så touchade vi kanten av ”galoppbanan” som jag lätt kommer tillbringa en del tid på. Galoppbanan är en sandad slinga i skogen, 600m lång och i princip helt oval. Här kan man alltså galoppera runt, runt och träna upp ordentligt med flås på hästen utan att behöva oroa sig för att träffa på bilar eller mycket annat. En och annan älg kanske =)

När vi var tillbaka i stallet fick Kaprifol bli av med utrustningen och jag tog i stället in Alice från hagen. Hon var dock lite arg över att vi varit borta så länge så det gick inte riktigt att rida henne, hehe. Jag red runt hagarna och jag tror inte hon tog med än tio skrittsteg på hela runda, hon bara travade på tvären och gick sin ”piaff-skritt”. Dumma häst, men jag kan inte göra så mycket annat än att skratta åt henne. Vi tar nya tag i morgon i stället, då får Kaprifol vila. På söndag blir det nog denna nya favoritrundan med båda hästarna och syrran! Kanske till och med en galopp på galoppbanan? Får se, får se!