Alice och Kaprifol

När man har känt en häst så länge som jag har känt Alice så behövs det inte mycket för att man ska se och förstå att det är något som är fel. Så fort jag kom upp för kullen och hade utsikt över hagen såg jag att Alice hade ont i höger bak. För en som inte känner Alice så som jag gör såg det nog bara ut som om hon stod och halvsov, med huvudet lite sänkt och ena bakbenet vilades.

Alice fick syn på bilen och rörde sig långsamt mot grinden, lite stelt och lite, lite ovillig att lägga tyngd på höger bakben. Jag hittade inga sår eller något liknande, men hon var lite tjock i benet och lite, lite varmare än i vänster bak. När jag sprang med henne några steg på grusvägen tog hon lite, lite kortare steg med det onda benet. Inte klart halt, men inte helt ren heller. Som ni förstår blev det ingen motion för Alice idag, får se hur det ser ut i morgon om hon ska få en promenad eller bara vila helt enkelt.

Kaprifol däremot stod på alla fyra benen så hon fick bli i ordninggjord för lite tömkörning. Hon var riktigt mysig inne i stallet idag och riktigt duktig på tömkörningen. Det är väl inte helt optimalt att tömköra i Gläntan då det är lite störande grenar och vattenpölar lite här och var, men det funkar när jag inte riktigt orkar gå upp till ridhuset ”bara” för att tömköra eller longera. I slutet gick hon riktigt fint faktiskt, hoppas att jag kan få henne lika fin när jag rider henne i morgon. Med tanke på att jag rider bättre än jag tömkör borde det ju inte vara så svårt, men det funkar ju inte alltid så tyvärr.

IMG_4121Och vet ni, trots att hästarna gått nakenfisar hela dagen var de rena!! Kaprifol hade nog rullat sig/legat ner på ena sidan lite grand, men det syntes knappt, och Alice var lika ren som hon var i morse när jag släppte ut henne. Inte illa! Så himla härligt nu när de kan gå utan täcken! =)

Blivande fälttävlanshäst?

I söndags hoppade jag och Kaprifol lite stockar i sommarhagen, vi har tidigare travat över en av stockarna men nu gjorde vi det lite mer ”på riktigt”. Gångerna som vi över huvud taget har hoppat kan jag nog räkna på min ena hand, så med den tanken i bakhuvudet tycker jag att det gick riktigt bra! Vi höll oss till de allra, allra minsta stockarna och Kaprifol hoppade tveklöst över. Vi red an i trav, skuttade över och landade i galopp. De två sista gångerna testade jag att hoppa i galopp (första gången ever mot ett hinder), och även om det var lite vingligare så gick även det alldeles utmärkt!

Roligt! Kanske måste vi göra det igen nästa helg, innan sommarhagen stängs inför växt-säsongen. 🙂