Idag red jag ut med Kaprifol efter jobbet och jag förvånar nog ingen när jag säger att hon hade en hel del energi som inte riktigt fick plats i hennes ändå stora kropp. Hon växlade mellan att skritta med så små steg så att hon nästan travade med att skritta med så stora steg att hon nästan travade. Huvudet åkte hit och dit och tittade på allt och tankarna fladdrade ganska snabbt igenom henne. Till sist gjorde jag faktiskt så att hon fick trava en lite bit på grusvägen med ganska stora energiska travsteg och när jag sedan saktade av hade jag en helt annan häst. Hon frustade säkert fem gånger i rad och kunde plötsligt skritta som en normal häst igen och vi kunde njuta av resten av skrittrundan på ett mer avslappnat sätt.

Det kommer bli väldigt roligt sen när hon mer igång, hon älskar verkligen att röra på sig och när vi får lite jämnare nivå på energin kommer vi har mycket roligare tillsammans 🙂

Sådär ja. Axel följde med mig till jobbet i morse och nu har jag precis släppt av honom vid busstationen i Borås så tar han bussen därifrån till Landvetter flygplats. Flyget kommer sedan ta honom till Frankfurt och vidare till Windhoek i Namibia.

Jag blir dock inte ensam länge, i morgon kommer mamma (och eventuellt Susanne med barnen) och gör mig sällskap. Jag har lurat hit dem i samband med att containern förhoppningsvis anländer på onsdag, så de har något att roa sig med under dagen medan jag jobbar. 😉 Jag har dock inte fått nån bekräftelse ännu, men jag hoppas att det finns en liten container ledig till oss!

Och nu är det bara den här veckan kvar, sen går jag på semester!