Förra året var jag medlem i två föreningar. Jag blev först medlem i Landvetter Ryttarsällskap eftersom jag hade hästarna uppstallade relativt nära där samt att jag ville prova att rida på deras nybyggda ovalbana. Och det gjorde vi ju, Kaprifol och jag.

När vi sedan flyttade till gården i maj blev jag lite senare under sommaren medlem i Tämta ridklubb som inte ligger så långt härifrån, för att kunna utnyttja deras ridhus. Ridhuset besökte vi en gång i somras.

Nu när det nya året har kommit har medlemskapen gått ut och jag tänker inte förnya något av dessa två. Landvetter ligger ju för långt bort nu när vi flyttat, och jag har hittat ett annat ridhus i stället för Tämtas som jag och Kaprifol ska besöka idag. Det var absolut inget fel på Tämtas ridhus men ridtiderna där är inte helt optimala eftersom de bedriver ridskola samt att ridhuset ”bara” är 20x40m. Ridhuset på Sämsholms Gård, som vi ska besöka idag, är 20x60m, det är ett privat ridhus (alltså fria ridtider) samt att man faktiskt inte behöver vara medlem i någon förening för att utnyttja det. Jag kommer nog ändå välja att bli medlem i Sämsholms Ryttarförening som ibland håller till på gården, för att delta i deras aktiviteter mm, men det är alltså inget krav. Det är knappt sex kilometer längre till Sämsholms Gård jämfört med Tämta, men när man ändå har lastat och ska åka iväg så gör ju sex kilometer ingen större skillnad. Eftersom jag åker iväg så pass sällan till ridhus betalar jag per tillfälle = 50kr per besök. Inte speciellt dyrt va?

På Sämsholms Gård finns det dessutom ridbana utomhus, dressyrbanor och en fälttävlansbana.

Jag och hästarna fick sällskap av Rebecka idag så vi kunde ge oss ut på en uteritt tillsammans. Vi red den vanliga rundan via badplatsen fast vi red den åt andra hållet mot vad vi brukar samt att vi tog extra-biten genom skogen i början. Kaprifol var först väldigt lugn och fin men sen när vi gick genom skogen kom det en gren och skrapade/snärtade till mot hennes reflextäcke så det lät, och då flög vi i luften och efter det var hon lite högt och lågt tills vi hade möjlighet att trava en bit. Efter det blev hon sitt bättre och lite lugnare jag igen 😉 Det var bitvis ganska isigt på grusvägarna idag men mot slutet var underlaget bättre och vi kunde trava en längre sträcka vilket gjorde hästarna, och oss, nöjda!

Så här ljust var det när vi kom tillbaka efter ridturen! Jag kom hem lite tidigare idag (strax innan halv fem) och hade hästarna sadlade och klara när Rebecka kom tjugo minuter senare, just för att vi skulle hinna rida medan det var ljust, och det gjorde vi ju!

Det blev en mellandag för Kaprifols del idag. Hon fick hänga med på en kort (knappt två kilometer) skogspromenad när jag kom hem från jobbet, men det kändes ganska lagom såhär efter fyra motionsdagar efter vilan. I morgon planerar jag en uteritt och så blir det ju lite ridning i ridhus på torsdag om allt går enligt planen.

Alice fick för ovanlighetens skull inte följa med på vår promenad idag. Hästarna har ju varit väldigt lite i sär nu när Kaprifol har vilat och jag varit ute och flängt, så Alice har glömt bort att hon inte bryr sig om att bli lämnad ensam i hagen. I helgen fick hon en smärre livskris när jag och Kaprifol red iväg, så jag ville gärna lämna henne ensam idag igen för att ”återvänja” henne lite innan vi åker iväg i släpet på torsdag. Det gick mycket bättre idag, så det ska nog inte vara nån fara.

Även mamma och Maja gick med på vår promenad och höll oss sällskap. I morgon åker mamma hem till sig och Axel har planerat hemma-jobb så Maja slipper vara ensam i ett fortfarande ganska nytt hus.

Mamma har sportlov den här veckan så i söndags eftermiddag kom hon hem till oss och i går eftermiddag red vi en sväng i det soliga vädret. Jätteskönt i solen, kallare i skuggan!

Kaprifol har taggat ner avsevärt efter dessa tre dagars lugn motion efter vilan och var riktigt ”nere på jorden”. Vi skrittade en runda på 3km med både grusväg och skogsväg under hovarna.

Sooooligt!

Får se hur dagens och morgondagens motion ser ut, på torsdag blir det i alla fall ridhusbesök!

Det var inte speciellt bra underlag i hagen igår när jag gav mig på att försöka tömköra. Det var både knöggligt och halt under snön på vissa ställen så det blev bara skritt. Jag hade hoppats att kunna låta Kaprifol jogga en stund lite lugnt och fint, men det gick alltså inte. Men jag tyckte ändå att vi fick ut nåt av det även fast vi bara höll oss i skritt, Kaprifol var väldigt avslappnad och fin och gick trevligt så fort jag hade hittat rätt tömsättning för dagen. Bitvis gick hon lite försiktigt och trippigt, men så var ju underlaget inte så bra så jag lät henne gå lite som hon ville, det blev ändå ett OK skrittpass.

I princip stört omöjligt att fota och tömköra samtidigt, men lite ”rörligt” material är ju alltid roligt. Jag planerar ett ridhusbesök tillsammans med Rebecka i veckan, och då ska det nog bli lite roligare bilder 🙂