Susanna och Rebecka sov ju över hos mig till idag och innan Rebecka åkte hem red vi ut tillsammans. Susanna får ju inte rida på ett par dagar så Rebecka lånade Zack och jag red Kaprifol. Jag har ju sedan förra dressyrträningen funderat mycket på det här med bett eftersom Kaprifol är ganska tydligt missnöjd i munnen. Under den här tiden som hon har varit svullen i bakbenet men ändå motionerats lite lätt har jag uteslutande ridit på bettlöst. Jag har ridit på vanligt hackamore och lånat ett sidepull och idag lånade jag Rebeckas indian-hackamore för att prova ytterligare en variant.

Söt är hon ju i allt hon får på sig!

Vi red asfaltsvägen bort förbi Asklanda kyrka där vi genade in i skogen på en stig som vi inte provat förut men den var fin och gick precis dit vi skulle så vi slapp lite asfalt och ett par hus.

Vi följde grusvägen mot Sällerhög innan vi svängde in på en mindre väg, som är lite mjukare och riktigt härlig att rida på. Här blev det lite trav och galopp blandat med skritt och om man vill så skulle man faktiskt kunna galoppera hela den här vägen (1.4km) så vi döpte den raskt till galoppvägen (vi håller på att döpa alla våra ridvägar så vi enklare ska kunna fatta vad vi pratar om nu när vi har så många vägar att rida på!).

Vid Sällerhög svängde vi av hemåt och red över den stora gården där, förbi kvarnen och upp hem. Sista asfaltsbiten hoppade vi av och gick sista biten för Zack lämnade en present vid vägen så Rebecka fick ändå hoppa av.

Kaprifol gick ganska okej på det här ”bettet”, bättre än med sidepull men inte lika bra som ett vanligt hackamore. Men roligt att ha provat! I morgon blir det nog lite mer paddock-ridning och då ska jag prova mitt vanliga tredelade bett med bett-tejp så får vi se om det kan vara något. I övrigt känns det väldigt bra att ha fått en så pass bra känsla på hacket för då är det ju högst troligt i munnen/bettet som är ”problemet”. Jag borde väl egentligen ta ut någon som kikar henne i munnen, men eftersom hon var helt felfri i munnen när jag fick den undersökt i våras och hon har ”alltid” varit missnöjd med bett så är jag tveksam till om det skulle vara något där inne? Min plan är i alla fall att rida nästa dressyrträning med hacket och se hur det går, om det nu inte skulle visa sig att hon älskar bett-tejpen i morgon. Jag hoppas vi kan vara med på denna veckas träning, hon har fått sin sista metacam idag men det är fortfarande lite, lite svullet så jag ska ringa veterinären i morgon och se hur jag ska gå vidare. Det har blivit mycket bättre under den här veckan i alla fall! Ni kan ana såret på bilden ovan, som en grå fläck som knappt syns på höger bak. Det ser såklart ”värre ut” än vad bilden visar, men där sitter det i alla fall.