Skrittrunda

Som enligt planen blev det en lite längre uteritt på Kaprifol idag, och vi hade sällskap av Rebecka och Zack. Båda hästarna var pigga och Kaprifol hade nog lite för mycket energi i huvudet idag tror jag, hon var nämligen väldigt tittig vilket hon inte brukar vara. Inte lätt att bli av med energin heller nu när det är fruset ute och hårt i backen. Det får nog kanske bli en springa-lös-i-sommarhagen-dag snart för att pösa ut med det värsta. Men inte i morgon för då ska jag försöka ta mig iväg till ridhuset i Sämsholm 🙂

Kaprifols träns har blivit lite uppdaterat också; jag tröttnade på att ha två käkremmar och jag fick tag i ett begagnat PS-nackstycke (+ en fin fluffig nosdel) så nu har vi bara en rem under hakan. Mycket snyggare 😉

Efter ridturen fixade jag remmen under hakan också som behövde bli kortare än vad den kunde, så jag har bytt ut den till en vanlig nosrem i stället för kedjan som satt där. Jag har kvar luddet ännu, men tror att jag ska ta bort det faktiskt, alternativt ta ett svart lite mer diskretare ludd om läderremmen inte ”böjer till sig” som jag vill ha den. Får se helt enkelt!

Triss i hästar

Susanna, som äger Zack, är i huvudstaden över helgen så jag och Rebecka hjälps åt och tar hand om Zack medan hon är borta. I går var det jag som hade honom och jag gjorde i ordning honom inför en ridtur innan jag tog hand om mina hästar, får att få lite, lite dagsljus kvar. Han kan nämligen vara svår att rida ut på ensam så jag tänkte att det nog inte skulle skada om det inte var helt kolsvart ute när vi skulle ge oss iväg. Jag gillar ju ”problemlösning” och blev nästan lite besviken när han skötte sig himla bra. Jag fick korrigera honom lite lätt vid ett tillfälle bara; när vi kommit in i skogen en bit bort från gården började han plötsligt backa med snabba steg. Men det räckte att jag höll honom rak och skänkla honom framåt rätt rejält en gång så gick han framåt sen. Jag kunde även känna vid ett par tillfällen att han funderade på om det inte vore bättre om vi vände hemåt, men det blev aldrig mer än en fundering. I övrigt skötte han sig fint, lite ”fnorkig” och spänd men skrittade på riktigt fin framåt och han fick massa klappar och beröm under rundan.

Mina pållar fick också komma ut och röra på sig, det blir ju dock inte jättemycket gjort nu när det är stenhårt ute i backen. Jag red i alla fall Alice och hade Kaprifol på släp och så skrittade vi en runda runt gärdena och genom skogen. Lite skönt med sådana dagar ibland för där slipper vi både hov-bootsen och reflexer så det går lite snabbare att göra i ordning hästarna. Pannlampa hade jag i alla fall!

Idag ska jag rida en runda med Rebecka som rider Zack, och i morgon vill jag ta mig iväg till ett ridhus så vi kan rida i lite fler gångarter än bara skritt. Min tanke är att hålla igång Kaprifol så gott det går fram till mitten av december, då åker nämligen jag och Axel till Holland i sex dagar och sen är vi även borta över jul så där kommer Kaprifol få elva dagars sammanhängande vila (eventuellt att jag skrittar henne 22-23 december när vi är hemma, men det beror på vädret).