Färdigplintat!

Sista plinten är satt i backen! Himla trevligt att ha det avklarat. Vi har även varit en tripp till Borås under förmiddagen för att hämta hem material till stolparna (detta gick ju inte att få hemlevererat av nån underlig anledning). De blir 70x70mm i tjocklek och de kommer ligga på 130cm i höjd, själva staketet blir 120cm högt. Vi får ut tre stolpar på varje bit, så 15 stycken fick vi plocka med oss hem.

IMG_7696

Här ser ni även H-balken vi hämtade igår, den är 267cm lång om jag minns rätt. Tung är den också.

Under eftermiddagen kom lastbilen från Beijer i Alingsås och lämnade av resterande materialet till staketet, nämligen själva slanorna.

IMG_7695

Så nu ni! Alla plintar på plats och allt material hemma! Jag behöver väl knappas berätta vad vi ska roa oss med de närmast dagarna. 🙂

Dressyrträningen

Igår var det alltså dags för tredje träningen med Åsa i sadeln. Kaprifol skötte sig fint med lastning och åkning och även på plats. Hon blir bättre och bättre på att klara av att stå stilla medan jag sadlar, så länge hon har fått gå lite precis efter avlastning. Bra träning att vara iväg själv sådär!

Jag skrittade fram henne för hand och när Åsa kom satt hon upp i sadeln direkt. Kaprifol har utvecklats ytterligare ett snäpp sen sist och var stabilare ”i ramen” redan från sekunden som Åsa tog tyglarna. Roligt! Åsa tog direkt tag i att jobba lite med sidvärts både i skritt och trav, lite repetition från förra gången och även här gick det lite bättre än sist. Hon jobbade mycket med lösgörande volter, övergångar och satt även ner i traven korta sekvenser, det tycker Kaprifol fortfarande är lite konstigt. Hon väntar sig att det ska ”hända nåt” när man sätter sig ner (övergång till skritt eller galopp exempelvis), så då blir hon väldigt frågande och vet inte riktigt vad hon förväntas göra och blir då lite spänd. Men det går också framåt och Åsa sitter ju så himla lätt och fint.

De jobbade med galoppen också, både på stora volter och längs fyrkanten. Här är uppgiften att få Kaprifol att våga ta för sig och galoppera på framåt trots att man har ett stöd i handen, har henne i ramen så att säga, för hon tar väldigt lätt stödet som en broms och då bryter hon av till trav.

En väldigt bra träning nu igen alltså! Var de inte himla fina också! Man skulle kunna tro att vi färgkoordinerat oss innan men det hade vi faktiskt inte, haha. Nu börjar jag ju jobba nästa vecka så nu blir det träning på kvällstid i fortsättningen och nu tror jag det får gå två veckor till nästa träning så jag hinner komma in lite i jobbet igen. Så får vi se hur länge jag kan hålla igång Kaprifol tillräckligt mellan träningarna för att det ska vara värt att låta Åsa träna henne. Nu är hon ju dock så pass bra igång och trevlig att rida så klurar ändå lite på om jag ska söka lite efter en medryttare som kan rida henne en eller ett par dagar i veckan under en tid. Får klura lite.