Så kom då lördagen och jag och Nora skulle på hästfest! Dvs Göteborg Horse Show, fast vi skippade själva Scandinavium och höll oss på svenska mässan och Eurohorse hela tiden. Axel och Loke joinade oss till Göteborg och tillbringade dagen på Universeum, bra uppdelning!

Inne på Svenska mässan fanns det såklart en himla massa grejer att titta på och fundera på om man ville köpa något och sen var det även lite uppvisningar i paddocken där inne. Vi växlade lite mellan de två olika och i paddocken såg vi bland annat uppvisning av westernhästar, frieserhästar, islandshästar och en fjording visade lite körning. Vi såg även poliserna med fyra polishästar rida i formation samt lite miljöträning och, det roligaste enligt Nora, det kom en tjuv som hästarna och poliserna fick fånga!

Något som också verkade ge Nora lite inspiration var två olika uppvisningar, en där två shetlandsponnyer gjorde en slags bana med lite olika ”hinder” och en uppvisning med den ena shetlandsponnyn och en av frieserhästarna från tidigare under dagen, som red runt tillsammans.

Sen fanns det ju såklart måånga fina saker att köpa på mässan. Nora ville gärna välja ett schabrak och såg ett blått väldigt tidigt som hon tyckte om, men vi sa att vi köper ingenting nu direkt utan vi tittar runt på allt först!. Men det var inget schabrak som överträffade detta så till sist blev det detta. Och vi hittade även ett tjusigt pannband och en fluffig grimma i samma färg som fick följa med hem, till Domino. Måste erkänna att jag är väldigt förvånad över färgvalet! Det var ju inte så att det saknades rosa och lila grejer, men hon har faktiskt mer och mer utvidgat vyerna även hemma med att vilja ha andra färger på sig så helt oväntat kanske det ändå inte var.

Vid halv fyra var vi rätt nöjda, och Axel och Loke också, så då åkte vi till Alingsås där vi fikade tillsammans och Axel köpte en liten smörgåstårta till kvällens möte. Jag och barnen lämnade av honom på mötet i Östadkulle innan vi åkte vidare hemåt!

På söndagen blev det såklart ridning på förmiddagen för Nora (och experiment för Loke och Axel) och vi testade de nya grejerna på Domino under en ridtur både i skogen och lite på ridbanan. På ridbanan ville Nora rida själv och fick det såklart (sen att jag går före och ponnyn ändå följer mig mest är ju en detalj vi kan jobba på senare…!) och hon travade även helt själv en gång. Domino skötte sig galant!

Lunchen intogs tillsammans med Nils och Zala, och sen lämnade jag barnen hos Oma för att sedan åka vidare till Gäseneryttarnas Årsmöte, och Axel åkte till flygplatsen för att ta sig till Rovaniemi i Finland.

Ja nu har det ju gått mer än två veckor sedan Kottens kastrering så nu har jag så gott som andats ut. Jag trappade ner motionen i måndags och motionerade enbart en gång per dag under måndagen, tisdag och onsdag och det har fortsatt sett bra ut så igår blev det ingen motion och jag planerar inte att göra det i dagens storm heller. I onsdags släppte jag honom och Kaprifol på ridbanan och Kaprifol var såå osugen på att röra på sig (hon har annars varit väldigt pigg och glad i motionen hela tiden). Kotten tyckte det var underbart att ha fast mark under hovarna och galopperade självmant runt runt i flera minuter medan Kaprifol mest stod och tittade på honom. Så väldigt skönt att kunna bocka av detta och nu ska han få gå i hagen med sin kära mor ett tag till innan det är dags för avvänjning. Troligtvis sätter jag Kaprifol i en hage nånstans längre bort tillsammans med ponnykillarna och så får Kotten gå kvar i sin vanliga flock innan Kaprifol sen kan komma tillbaka utan att längre kunna ge di.

När utomhuslivet är lite roligare och ljusare (redan mycket ljusare på eftermiddagarna!!) tänker jag att det är dags att hantera honom lite mer utan sin mamma och även lastträna lite för att förbereda honom inför en eventuell försäljning. Till senvåren/sommaren när han förhoppningsvis ser lite snygg ut i sommarpäls kommer jag lägga ut en annons på honom, men tveksam till om han blir såld. Känns inte som att det är jättehögt tryck på hästmarknaden, men man vet ju aldrig!

Bilden får dock Domino stå för, nu när underlaget är trevligt har jag satt igång med tömkörningen igen. Han är ganska duktig men behöver få lite mer tryck i bakbenen, lite mer energi och komma upp lite i fronten för att jag ska vara helt nöjd och kunna gå vidare och jobba med lite annat. I går blev det både bommar och mycket övergångar för att jobba med hans svagheter och det gjorde han fint ändå. Min bristande kondition tillsammans med ganska korta tömmar gjorde att det inte blev så mycket galopp, men det får vi väl också jobba på…

Och sist men inte minst blev jag och Axel bjudna på teaterföreställning igår. Loke hade tillverkat fyra superhjältar på pinne på fritids och han och Nora vände på hela vardagsrummet för att sätta upp sin föreställning. När vi satt på plats satte de sig bakom soffan och bara superhjältarna syntes, och Loke berättade en kort inövad story om superhjältarna och Nora hjälpte till att hålla i gubbarna så de kunde röra på sig lite.

Även ormen var med i publiken på stolarna tillsammans med fler gossedjur, men de andra djuren kunde vara lugna för ormen hade lovat att inte bita någon. (Gissningsvis taget från en bok, där en haj ska gå på fest och lovar att inte bita någon).

Eftersom vi klippte fåren rätt sent förra året har det inte vuxit ut speciellt mycket ull nu till våren, men klippas ska de ju ändå. Men vi tänkte dock att vi kan strunta i att ta ut en fårklippare och i stället göra själva, några i taget. Så det gjorde vi, först testade vi med min häst-klippmaskin men den var lite för klen (batteridriven som börjar bli gammal) så vi fick låna en klippmaskin av vår höbonde och det gick ju rätt bra ändå! Vi klippte några i taget, och passade även på att fixa klövarna på dem och i lördags blev äntligen de sista klippta så nu är det klart för den här gången. Tretton till antalet, och om ett par veckor är det dags för lamningen att dra igång.

I lördags kom solen äntligen och både vi och djuren njöt av detta. Morfar kom förbi på fika och höll på att sjunka ner i undergjorden på vår stengång, och strax därefter gjorde jag nästan samma sak. Under eftermiddagen, när några kompisar till barnen var på besök, var de duktiga och ställde ut varningskoner!

Lagom underminerat nu när tjälen lossnar, typ.

Vi får väl hälla i en hink grus eller tre så länge, men det för ju onekligen tankarna till att gräva bort ”skiten” och göra nåt annat… En vacker dag så.

Även hästarna har fått röra på sig i helgen, under lördagen blev det löshoppning för hela gänget och det var mycket luft under fötterna på samtliga hästar. Kanske inte så mycket över hinder som överallt annars, men roligt hade de i alla fall. Ponnyerna laddade upp inför hoppningen på det här viset:

Och Kaprifol och Kotten, som faktiskt bara fick en motionsrunda under lördagen, tog igen sig i ligghallen under kvällen.

Söndagen var ju inte lika solig, men det var ju uppehåll en stund i alla fall och då tog vi en runda jag och Nora, med Domino.

Nu har vi en arbetsvecka framför oss och längtar till lördag, då tar jag med mig Nora till mässan på Göteborg Horse Show! Tänkte inte vi behövde någon biljett till själva tävlingarna inne på Scandinavium utan vi nöjer oss med mässan och allt det som händer i paddocken där inne med diverse uppvisningar.

Snart har det gått en vecka sedan Kotten kastrerades och det är ju lite pusslande med att få ihop till hans motion minst två gånger varje dag, men än så länge har det gått bra. Jag trodde att han snart skulle tröttna på att motioneras två gånger per dag men han tycker fortfarande att det är lika roligt att komma ut vilket ju är en stor fördel. Jag växlar mellan tre olika ”aktiviteter”, där såklart Kaprifol är med på alla; lös på ridbanan tillsammans, promenad med Kaprifol där Kotten är lös, eller ridning på Kaprifol där Kotten är lös. Jag försöker också variera lite riktning och väg när vi beger oss bort från gården så det blir lite variation helt enkelt. Kotten springer gärna lite fram och tillbaka framför och bakom oss och runt på gärdet om vi är där, så även om jag bara går med Kaprifol rör Kotten på sig rätt bra.

Mest spännande är det när jag rider på Kaprifol och har sadel (ibland rider jag barbacka och då håller vi oss till skritt…) för då rider vi lite längre och i lite ”högre tempo”. Jag måste dock vända nånstans eftersom jag inte vill ha med mig honom nån annanstans än just i skogen. När vi vänder och ska bege oss hemåt vet Kotten precis vart vi ska och drar gärna iväg i full galopp några hundra meter innan han stannar och väntar. Då kryper det i skinnet på Kaprifol när hon inte får ge sig av efter i samma tempo (förståeligt ändå) så då gäller det att ha lite tyngd i fötterna och handen i manen men annars går det bra 😛

Såret då, ja det ser ju rätt äckligt ut ändå och det har varat sig lite de senaste dagarna men så länge det är öppet och det ”dräneras” (och han är pigg och feberfri) tänker jag att det är okej, men det blir ju lite extra spännande att se hur det utvecklar sig de närmaste dagarna… Besparar er bilder på det 😉

Lite extra pyssel och mys i stallet har vi också, när allt detta är över och läkt ska han få gå i hagen utan att jag petar på honom i flera veckor för att kompensera för all denna hantering, haha. Nä inte riktigt, men det känns ju så. Men tänker att det inte skadar att det blir en lite mer intensiv ”träningsperiod” för honom nu, för att sen gå tillbaka till att vara en liten skitunge i hagen igen. Häromdagen fick han täcke på för typ andra gången i sitt liv också, och på kvällen blev det dessutom täckesbyte från ett täcke till ett annat. Lyckligtvis har ponnyerna två trasiga täcken som han kan få växla mellan och ännu mer turligt var ju att just detta matchade hans mors. Kan det bli gulligare?

Även Kaprifol är positivt till all denna motion (nåja, mycket är väl att ta i) så det blir ju lite som en igångsättning även för henne. Kanske blir det bra att fortsätta med henne även sen när Kotten är ”klar”, för att få lite ridning i livet igen! Såå längt bort är ju inte våren ändå…

I söndags hade vi en eftermiddag i fårhuset då det blev tvätt av smutsiga öronmärken, selendos till dräktiga tackor och vi gjorde även en hullbedömning. Vi hade i detta läge 17 får, men i onsdagsmorse körde Axel fyra av dem till slakt (lamm från i våras, som var lite för små för slakten i höstas) så nu är vi nere på 13 får, varav två baggar. Baggarna står ju i egen bagg-in-box, så det är 11 tackor i fårhuset nu och alla ska lamma under våren är tanken.

Under eftermiddagen i söndags åkte vi också och hämtade korn och torkade ärtor hos en bonde i Asklanda, och vi hämtade en halmbal hos vår höbonde i Ljurhalla. Lokalproducerad mat och liggunderlag alltså 🙂

Vi delade in tackorna i två grupper varav den ena gruppen nu har fått en påfylld kraftfoderautomat. De flesta är i väldigt bra hull så de behöver inget extra ännu men de två ”rekryteringarna” som ska få sina första lamm får lite extra och även två tackor som var lite lägre i hull. Bilden är dock tagen i söndags så även de som åkte till slakt i onsdags är med på bild.

Förra årets rekryteringar är ju också nu helt finilized, även om vi nog bestämde det redan i höstas så hade vi lite svårt att välja då vilka vi skulle spara. En var solklar men den andra var lite mer att fundera över, men nu var det tydligt att det var dessa två som var finast. Barnen fick hjälpa till att döpa dem och vi körde på ädelstenstema; Loke valde ”Opal” till Blondies lamm (23005), och Nora valde ”Smaragd” till Dis’ lamm (23008). Och redan nu har vi bestämt (fast det kan ju ändra sig!) att 2024 års tema blir prinsessor.

Närmast på tapeten för fåren nu är klippning, vaccination och en dos till selen innan vi räknar ner för lamningsperioden som drag igång i slutet av mars/början av april. Runt 22 lamm lär det ju ploppa ut i år…!

Enligt min ursprungliga önskan och plan blev det idag kastration för Kotten. I morse tvättade jag honom på det aktuella området med varmvatten och hibiskrub och så fick han och Kaprifol roa sig lite på ridbanan medan jag förberedde lite inför att veterinären skulle komma. Jag tog fram ett bord, en hink vatten, en extra lampa ifall att och så spånade jag upp boxen med rent och fräscht kutterspån.

Strax efter nio kom veterinären och jag ställde då in Kaprifol i boxen och Kotten på stallgången bredvid. Snart fick han en spruta med lugnande i halsen och han stod så snällt så. Han tog emot en godis samtidigt som han fick sprutan i halsen, men han tuggade den inte förrän veterinären var klar med sprutan och tog ett steg tillbaka.

Bara ett par ögonblick senare dåsade lilla hingsten till och sov i stort sett. Veterinären tvättade Kotten igen och kände på honom ordentligt, ”drog” ner testiklarna ordentligt och la två sprutor med lokalbedövning. Jag och Axel hjälpte till att stabilisera Kotten vid behov, så han inte ramlade, men han stod rätt bra själv ändå när vi ställt fötterna där vi ville ha dem.

Kaprifol stod snällt i boxen och nosade lite på Kotten då och då och undrade säkert vad vi gjorde, men hon visade inte något tecken på oro. När vi var klara däremot skrapade hon uppfodrande i golvet och ville gå ut.

Själva ingreppet gick bra, det tog inte många minuter att ”skära upp och plocka ut”. Två tänger klämdes fast för att strypa blodkärlen och de fick hänga där ett par minuter innan det sista skars loss och det var klart och Kotten kan nu titulera sig som Valack.

När allt var klart fick Kaprifol gå ut och Kotten lotsades/knuffades in i boxen där han fick vakna till liv i lugn och ro. Han fick ett fleecetäcke på sig också för han svettades en del efter den lugnande sprutan, så han torkar upp lite snabbare och inte riskerar att bli kall.

Efter en timme ungefär gick jag ut till stallet igen och då var han vaken och pigg och han hade sällskap av ett par hästar inne i ligghallen. Kaprifol fick dock gå in i boxen och göra honom sällskap ”permanent” så han inte river runt för mycket idag. Under eftermiddagen och kvällen ska jag gå ut och röra lite på dem och sen får de sova i boxen i natt, men i morgon ska de få gå ut i sin vanliga hage igen. Sen har vi två-tre veckor framför oss där han ska röra mycket på sig/motioneras för att motverka svullnad och komplikationer. Så det var ju både bra och dåligt att det kom snö och blev kallt igen – bra ur renlighetsperspektivet men dåligt ur rörelseperspektivet. Det är lite för lite snö för att backen ska bli mjuk, men det ska ju komma mer i morgon så det blir kanske perfekt. Hellre det än lera överallt i alla fall!

I söndags blev det äntligen en ridtur igen och Nora ville rida barbacka så det fick det bli. Barmark och mjuka vägar var det, riktigt härligt, och det blev dessutom en relativt lång runda på 4.5 km. Domino traskade på lite väl energiskt bitvis men han skötte sig väldigt fint trots ordentlig blåst.

Efteråt fick killarna lunch, och så även vi.

Även under måndagen blev det en liten skrittrunda, dock inte med Nora utan med Loke. Jag var hemma och vabbade med Loke då han var lite hostig och snorig framförallt under söndagen. Under måndagen var han mycket bättre men kändes ändå bra att han höll sig hemma en dag, så jag lurade ut honom på en liten runda på en ponny. Han red Domino och jag ledde både honom och Assim så båda fick röra på sig. I slutet av rundan stannade vi vid paddocken och kände lite på underlaget ifall det gick att lös-galoppera ponnykillarna nåt varv, men nu hade det börjat frysa så den var för hård. Så vi gick tillbaka med ponnyerna till hagen och nöjde oss där!

Idag är han tillbaka på skolan igen, men jag jobbar hemifrån så jag passade på att gå en rask 3km-promenad med ponnyerna på lunchen, innan snön började falla. Så fick vi röra på oss lite idag med!

Januari avslutades med ett par dagar i Västerås för det årliga STEN-mötet som jag besökt i stort sett under alla mina tio år på jobbet. Det är en speciell tillställning med mycket mingel, bra föredrag, lite ”marknadsföring” och väldigt god mat. Det är lite lyxkänsla över hela evenemanget, bara att välkomnas med en liten flaska bubbel och chokladpraliner på hotellrummet gör en ju lite extra lycklig! Det var drygt 100 personer som medverkade och i slutet av mötet under torsdagseftermiddagen fick jag ordet några minuter då vi fått många förfrågningar det sista om besök hos oss. Jag ställde då frågan om intresset var tillräckligt stort för att ordna något större ”studiebesök” i vår labb. Jag spann även vidare på frågan tillsammans med ordföranden för föreningen om intresset fanns att lägga självaste STEN-mötet 2025 i Borås/Göteborg och då väva in ett besök hos oss. Drygt hälften svarade ja på den sistnämnda frågan vilket ju är väldigt roligt, och det lutar alltså på att STEN ses hos oss nästa år.

På fredagskvällen var jag hemma igen och hann säga hej till Axel innan han åkte in till Vårgårda för ett föreläsning om rovdjur, genom jaktklubben. Och sen var det helg! Under frukosten på lördagen bestämde vi oss lite spontant för en tripp till Trollhättan. Axel har ett uppdrag att skriva lite om bergformationerna kring fallen i Trollhättan så vi åkte till Morfar och Regina och fika och lekte en stund, och tog sen en promenad i slussområdet i stan efteråt.

Lite blåsigt, men soligt så det blev en fin promenad och lite lek på en lekplats blev det också. Sen passade vi på att fylla på lite underkläder åt barnen nu när vi ändå var inne i civilisationen, och vi åt lite mat också innan vi åkte hem. Tänk vad skönt att kunna vara borta hela dagen och höautomaten ger lunch till ponnyerna, yeah right! Just denna dagen råkade den som morgonfodrade (Inte jag!) glömma att snurra upp snöret på automaten så den var ju laddad med hö – men den gav ingen mat. Så det var två utsvultna ponnys jag hittade vid middagsdag när vi kom hem vid femtiden. Enligt de själva är de dock alltid utsvultna även om de fått mat en timme innan så det var väl ingen större skillnad egentligen 😉