I lördags åkte vi direkt till tippen efter frukost. Vi hade i veckan fyllt det med diverse skräp, både från lad-rensningen och lite rensning i verkstaden, och nåt litet från huset också. Släpet var fullt i alla fall! Vi tajmade in ankomsten till tippen ganska bra, vi fick direkt en plats vid containrarna och eftersom kom flertalet bilar som fick vänta på kö, och även när vi körde därifrån kom det ett gäng.

Loke och Nora ”hjälpte till” lite i början men sen hoppade de in i bilen och lekte att de åkte på resa. Nora var kartläsare och Loke körde!

När vi kom hem åkte Axel bort till Viksgården och hjälpte till att såga ner sly och jag och barnen fixade kaninernas sommarhage. De vill ju såklart inte bo i lusthuset nu när det börjar bli trevlig väder ute så vi testade den här hagen:

Det är ju alltid lite spännande att se om de rymmer eller inte hehe, men de stannade här inne hela lördagen i alla fall!

Till lunch blev det frallor och sen åkte Axel tillbaka till Viksgården och sågade vidare och jag och barnen åkte på en ponnyvagnsrunda med Domino. Säsongens längsta, närmare sju kilometer blev det och vi körde en väg som vi aldrig åkt förut (jag har ridit den bara) och barnen tyckte det var riktigt roligt. Domino var pigg och vi kunde galoppera ett par sträckor, härligt!

Ingen bild på det dock men nån hästbild behövs ju så tar en från i fredags i stället, när Nora skrittade en sväng på Kaprifol.

I onsdags var det dags för Noras femårskontroll på BVC, och därmed också hennes sista besök där om inget oförutsett dyker upp innan det är dags för förskoleklassen efter sommaren.

Det blev lite inledande prat där Nora fick svara på lite frågor (vilka leker du med, vilken mat tycker du om, vad tycker du om att göra etc) innan vägning och mätning i vanlig ordning. Nora som länge låg under medelkurvorna på både längt och framförallt vikt är numera stabilt på medelkurvan på längd, och på väg dit för vikt.

När kläderna kommit på igen fick hon måla en rektangel, en triangel, en cirkel och ett hus. Hon fick även räkna till tio, såklart inte svårt något av det. Till sist var det dags för vaccinationspruta och även det gick jättebra. När vi var klara tackade vi så mycket för oss, och sen lämnade jag Nora på förskolan och fortsatte till jobbet!

I tisdags efter skolan var det äntligen dags för Ponnykul-träff igen! Det blev ett ofrivilligt upphåll, tiden rann iväg helt enkelt! Men nu fixade vi i ordning ponnyerna, jag och barnen, och stoppade in dem i släpet. I sista stund fick vi även med oss Axel så det blev en riktig familjetripp!

Vi körde knappa 20 minuter hem till Emmeli där även Tilda med barn och ponnys redan var på plats. Vi blev ett stort gäng den här gången med sex barn och fem ponnyer!

Det är ju alltid lite extra spännande när det är små barn och ponnyer inblandat, hehe. Det blev både skratt och tårar, kisspaus för både barn och ponny, och Emmelis vagn råkade välta en gång vid en lite för snäv sväng runt ett träd. Men vi kom levande och glada tillbaka till stallet efter en, gissningsvis, fyra kilometer lång runda.

Jag är supernöjd över mina ponnykillar! De skötte sig exemplariskt hela tiden och även lastningen gick jättebra den här gången då jag hade med mig lite mutor jämfört med förra gången. Och Axel var ju med och underlättade i hanteringen såklart! Och även under rundan för alla barn ville trava förutom Loke så kunde ju han få fortsätta skritta medan Nora kunde trava med de andra. Så det löste sig toppen! Och barnen var såklart duktiga också 😉

Även ponnykillarna var väldigt nöjda tror jag, när vi kom hem till stallet och de fick sin middag åt de tillochmed i samma hö-hög och det är ju Assim inte speciellt känd för att ”klara av”, han vill ju ha sin mat för sig själv. Kanske bondade de lite extra när de var iväg på resa?

I november var Kaprifol inne hos veterinären och fick bekräftat senskadan på förstärkningsbandet i sitt högra framben och vila med lite promenad ordinerades fram till återbesöket i januari. Jag bokade aldrig det återbesöket, dels eftersom jag tyckte att hon fortfarande var relativt svullen och för att jag inte var så sugen att ge mig ut på vägarna med häst i släp i potentiellt vinterväglag när vi inte var tvungna. Men så kom våren och jag kände att vi var redo för ett återbesök. Så tidigt i morse åkte vi iväg till Husaby och var först på plats, så ganska snart fick vi promenera och trava en vända i löpargången. När det såg fint ut travade vi även ett par steg på longeringsvolten i ridhuset, i varje varv, och även där rörde hon sig fint.

Det var då dags för ultraljud och vi kom så långt att benet blev rakat och tvättat, och vi passade också på att ge henne årets vaccinationsspruta, men sen visade det sig att ”ultraljudsexperten” av någon anledning inte var på plats ännu så vi fick vänta i ungefär en halvtimme. Lite segt minst sagt när allt annat gick så smidigt! Men Kaprifol är ju en stjärna och stod och halvsov i boxen trots gallskrikande ettåringar i boxarna bredvid.

Men till sist fick vi komma in i undersökningsrummet och Kaprifol stretade lite emot för att gå in i spiltan, men det gick med lite tålamod. Väl där inne stod hon som ett ljus och lät sig undersökas. Och resultatet blev att förstärkningsbandet har läkt väldigt fint! Det är fortfarande lite stort på det ”värsta” stället men det var väldigt tätt och fint. Så hon är i stort sett friskförklarad och får komma igång att ridas lite smått igen och om inga konstigheter dyker upp längs vägen behöver hon heller inte något mer återbesök. Härligt!

Vilken helg vi haft va! Den började fint i fredags, med en runda med barnen och ponnyerna. Loke satt med mig i vagnen och Nora red Domino. Vi åkte ner till sjön och stannade där en stund, fantastiskt vackert var det! Axel kom sen cyklandes och gjorde oss sällskap hem.

Vind i vinterfluffet!

Under lördagen drog vi igång med helgens projekt, nämligen storstädning av ladan och uttag av den stora segelbåten. Det blir ju tyvärr inte riktigt av att vi gör i ordning den så Axel och Oma (som har den ihop) ser lite på försäljningsmöjligheterna just nu.

Den kom ut ganska smidigt i alla fall och vi kunde då städa lite i ladan. Det resulterade bland annat i en hög med tippen-skräp och en hög med skrot som kanske får åka till skroten i stället.

Lördagens lunch intogs nere hos Nils och Zala, korvgrillning i det vackra vädret! Och sen åkte Loke hem till en kompis och Nora lekte med en kompis hemma, så det blev ett par timmar med effektiv städning!

Under söndagen tog vi upp vår lilla båt och hästvagnen som stått i Nils lada, som vi nu hade lite bättre plats för eftersom den stora båten åkt ut. Vi har även tagit ner lite träd som ramlat halvt över staketet, städat hos hönsen och fortsatt städa i ladan. På tal om hönsen så slaktade vi vår tupp för ett par dagar sen, han tyckte plötsligt att Loke var en värdig motståndare och kom springandes för att jaga honom så fort Loke kom i hans synfält. Så han slaktades tidigare i veckan och hamnade på grillen på lördagseftermiddagen. Hönorna lägger däremot fler ägg en någonsin, så de verkar inte riktigt sakna sin tupp just nu i alla fall. Elva hönor har vi nu och vi vår 8-9 ägg om dagen i denna vackra palett!

I augusti 2011 hämtade vi hem en fantastiskt söt svartvit kattunge från en av Axels fastrar. Det var såklart Katla. I år fyller han således fjorton år och ålderstecknen har börjat göra sig synliga. I går morse var Axel hos veterinären med honom eftersom han under en tid har ökat sitt konsumerande av vatten, varit hängig och vid ett par tillfällen kissat inne på golvet, vilket han i stort sett aldrig gjort i hela sitt liv.

Den allmänna undersökningen visade inget, förutom att han är lite tunn. Blodprov togs och resultat kom direkt och det uteslöt problem med njurarna och hypertyreos men det visade högt blodsocker. Det kan bero på stress på grund av veterinärbesöket, eller diabetes. Vi bestämde då att vi även skulle ta ett urinprov och det visade höga glukosvärden vilket också indikerar diabetes. Ytterligare ett blodprov togs för skick till labb för att analysera fruktosamin (långtidsblodsocker) vilket då skulle kunna bekräfta diabetes.

Det sistnämnda blodprovet får vi vänta ett par dagar på, och fram tills dess ska vi testa att ge honom ett foder som brukar fungera bra på diabeteskatter. Om det visar sig att det med säkerhet är diabetes kommer vi välja att inte behandla honom då det innebär medicinering med insulinspruta två gånger per dag, plus blodprover för att hålla koll på blodsockret och det är inget vi vill utsätta honom för.

Så just nu är framtiden lite oviss för Katla, men vi får se hur det utvecklar sig helt enkelt. Vi inbillar oss att han redan är lite piggare efter att ha fått det nya fodret, så kanske kan det hjälpa honom en period.

Som vi planerade klippta jag och Axel de sista fyra fåren när vi kom hem från Göteborg, och sen gick vi över till Oma och Farfar och åt lunch där tillsammans. Sen skulle man ju kunna tro att barnen ville med oss hem sen efter att ha varit där i nästan ett dygn, men se de ville dem inte. De följde i stället med Oma och Farfar på en promenad med hunden och stannade sedan kvar där enda till kvällens kalas för kusin Astrid som fyllde fem år.

Jag och Axel hade därmed en eftermiddag själva hemma. Vi borde kanske gjort nåt vettigt gårdsjobb men vi var båda två lite slöa och oengagerade i detta, så Axel stannade inne och packade in sina grejer i kontoret och när jag tagit hand om berget med tvätt gick jag ut och körde en runda med Domino och vagnen. Det blåste riktigt otrevlig, men i skogen var det lite mer lä och där solen sken var det i stället riktigt härligt. Domino hade mycket luft under hovarna och var väldigt glad i att komma ut och en springtur!

Efter rundan fixade jag lite i stallet och fodrade hästar, höns och får innan jag gick in och strax därpå var det dags att återigen gå bort till Oma och Farfar, för kvällens kalas och middag.

Under lördagen var det äntligen Noras tur att gå på kalas igen, Loke är ju annars den som har hunnit gå på flest kalas, såklart. Det var Stina som fyllde sex år och det blev lek, fika och skattjakt i Byahallen under förmiddagen.

När vi kom hem därifrån körde vi ett ”arbetspass” inomhus med uppsättning av lister i kontoret och i badrummet. Lite fler grejer kom in i kontoret också, men än krävs det lite organisering innan det är helt klart.

Pannkakor till lunch blev det, och sen körde vi ett pass med fårklippning. Det ville inte barnen vara med på så de smet över till Oma och Farfar. Jag och Axel klippte fyra får plus verkade klövarna på dessa och sen var det dags att fräscha till oss och packa, för kvällen och natten skulle ju tillbringas i Göteborg!

Den femtonde mars firade vi nämligen tio år som gifta och det kunde vi ju inte låta passera obemärkt! Så barnen fick tillbringa resten av kvällen och natten hos Oma och farfar och jag och Axel åkte till Göteborg. Vi anlände runt halv sju-sjutiden till vårt hotell och ganska snart gav vi oss ut på stan. Vi tog en ”fördrink” på Bee innan det var dags för kvällens middag på Blackstone Steakhouse. Jag var ju där med systrarna i höstas och tyckte det var väldigt gott, så det blev en favorit i repris. Vi åt gott och hade det väldigt trevligt!

Efter morgonens hotellfrukost är vi nu på väg hemåt och planen är att vi ska klippa de fyra sista fåren innan vi hämtar barnen igen!

I dagarna två här har kontoret fått färg på listerna, först golvlisterna.

Och sen taklisterna och valvet vid dörren!

Jag kunde inte riktigt låta bli att hänga upp gardinen och ställa dit blommorna, men vi saknar ju också fönsterfodret och lite småfix med listerna innan det är helt klart.

Axel svängde förbi IKEA på vägen hem igår från Göteborg och inhandlade nya kallaxhyllor, jag skruvade ihop dem igår medan Axel målade listerna.

Vi är väldigt nöjda och det ska bli väldigt trevligt att flytta in skrivborden här igen nu när det strax är klart så även resten av huset kommer i skick igen!

I helgen fortsatte vi som sagt lite med kontoret, taket blev målat och vi har även gjort valet för färg på väggarna. Främst jag ville ha något annat än vitt och vi testade två färger på väggen då vi misstänkte att den färgen vi var lite sugna på inte skulle passa helt ihop med färgen på golvet. Både Axels föräldrar och bror har den i sitt hus och jag tycker mycket om den (den högra här nedan).

Den påverkas väldigt mycket av ljussättningen i rummet och här inne, tillsammans med golvet, blev det för orange-brunt (hos Oma och Farfar upplever jag den som mycket ljusare och mer åt rosa-hållet typ. Så valet föll på den vänstra färgen, det är samma kalkgrå som vi har i hallen och den är vi ju väldigt nöjda med! Vi hade en hink kvar med den färgen och det räckte till första lagret här inne!

I går på väg hem efter jobbet köpte jag en hink till för lager två, och den målade vi under kvällen, samt bakom elementet och så kom eluttagen på plats igen också. Ingen bild därifrån dock!

Det blir väldigt bra! Och man kan undra varför vi har målat utan att ta ner listerna och det är för att vi har valt att måla direkt på den befintliga tapeten då den ändå var i ok skick, och det är tapetserat upp på listerna. Så skulle vi ta bort listerna skulle det antagligen dra med sig tapet och det skulle bli en helt annan insats i att fräscha upp detta rummet! Men det ska nog bli bra detta också, det är ju nästa steg; måla listerna och sen sätta upp fönsterfodret också så är det ju klart sen!