Om LoviseC

Jag är en 31-årig tjej som jobbar som geolog. Här kan du läsa om min vardag med mitt halvblodssto, shetlandsponnyn, arbetet på gården och alla djuren, och mina två barn.

Höuppdatering

Det blev ett hösegel till Kaprifol att äta ur, från utsidan av ligghallen. Det fungerar bra! Ibland har hon puttat ner en del hö, men hon får ganska mycket där och vi är ju där ute minst tre gånger per dag och kan fylla på. Hon kanske lär sig med tiden..!

Assim har fått ett litet nät med halm också som jag fyller lite då och då. Mest för att ge honom något att tugga på mellan fordringarna. Än finns det ju lite gräs att gnaga på, så det behövs väl inte riktigt än egentligen.

Kaprifol går för övrigt fortfarande utan täcke, vinterpälsen är i full blom och jag upplever inte att hon varit kall någon gång. Planen är såklart att inte klippa henne inåt eftersom hon inte kommer ridas så hårt, nu rida hon ju dessutom inte alls eftersom hon varit och är rätt stel/lite knackig. Därav kommer hon säkert kunna gå utan täcke hela vintern, lite beroende på hur blött det blir när det blir kyligare ute.

Assim däremot är ordentligt klippt och går med täcke på när det är ihållande regn under större delen av dygnet.

Han har en pinsamt stor täckesgarderob den lilla ponnyn, här blev det äppelgrönt!

Helgen!

Det blev ett stop vid kusten på vägen hem igår och vi gick en kortkort sväng längs stranden och kikade på geologiska saker.

Sen åkte vi vidare och stannade på IKEA och köpte ett skåp till vardagsrummet. Kvällen tillbringades därmed med montage! Det gamla bruna stora trasiga vitrinskåpet åkte ut och det nya fick komma in!

Blev inte alls tokigt. På tisdag kommer förhoppningvis någon och hämtar det gamla vitrinskåpet, håller tummarna för det så slipper vi själva köra iväg med det.

Idag åkte mormor hem på förmiddagen och vi har mestadels grejat inne. Regnet har varit ganska frekvent, men efter lunch var det lite bättre så då tog vi en kort ponnypromenad bort till Oma och Farfars nya hus som ju ligger inom synhåll från vårt. Det ska bli takbyte i veckan så de var i full gång med att ta ner de gamla takpannorna. Loke var på sitt sämsta humör med tinade upp lite när han fick kika på skyliften som ”flög” där uppe.

Nu på eftermiddagen har Axel gått ut på jakt och vi andra tar det ganska lugnt!

Från Rättvik till Lund

Det har varit mycket resor denna vecka. I onsdags morse lämnade jag och en kollega Borås strax före sex och styrde hyrbilen ”norrut”. Vi fikade hos mormor i Gullspång och åkte sedan till Gåsgruvan utanför Filipstad. Min kollega skulle göra en revision på deras produkter och jag var med som sällskap, för att se hur det gick till men också för att göra en ”bevittning i fält” på kollegan vilket man ska göra med vissa intervall.

Dagen gick bra, och avslutades nere i dagbrottet där de bryter sin kalksten. Kul! Glömde ta bild när vi stod still så blev en i farten på väg upp. Men det såg lite roligt ut för förr bröts kalkstenen under mark, och man ser fortfarande delar av tunnlarna fast man numera bryter i ett dagbrott.

Efter Filipstad åkte vi till Rättvik, åt middag på hotellet och somnade gott. Dagen därpå åkte vi till Kullsbergs kalkbrott och fortsatte revisionen på delarna som fanns där. Malning av kalkstenen, råvaruhantering, transport till kund och mycket mer. Vid ett var vi klara och hade då sex timmar i bilen hem! Men det rullade på fint och vi pausade för lite mat etc. Men klockan hann ju bli sent innan jag var hemma.

Igår, fredag, packade vi barnens väskor på morgonen och skjutsade dem till förskolan. Sen jobbade vi ett par timmar, tog emot mormor som skulle ta hand om alla djuren och vid tolv åkte jag och Axel söderut till Lund. Oma och Farfar hämtade barnen på förskolan och tar hand om dem tills vi är hemma igen!

Och vad hände i Lund då, jo Axel har fått ta emot sitt pris som han fick tilldelat; Jan Bergströms pris för Unga forskare, som delas ut av Geologiska Föreningen. Det hölls föreläsningar och sen blev det middag i studentlig sittnings-anda med sång och öl.

Det var en trevlig kväll som inte blev alltför sen utan vi har hunnit sova ordentligt också! Nu sitter vi i bilen på väg hem igen och kanske stannar och tittar på nån sten längs vägen. Solen skiner!

Häst och ponny

Även om det ibland kan kännas lite lustigt att mina egna hästar inte längre bor i det fina stall vi byggt, är det väldigt mysigt och smidigt att ha den lilla lösdriften för mig själv. Det är ingen annan som ”skräpar ner” eller stör, och är det nåt som inte är gjort har jag bara mig själv att skylla. Det är ju också enklare att fixa små lösningar som gör jobbet lite mer lättarbetat. Skottkärran står tillexempel precis bredvid ligghallen och jag mockar varje gång jag är där (morgon och kväll i alla fall), då blir det aldrig runt-trampat utan tar fem minuter max att mocka. Och så tömmer jag kärran när den blir tom. Utsidan mockar jag 1-2 gånger i veckan, det har varit lagom hittills.

Vattnet fylls med slang från regnvattenstunnor, från taket, och det har regnat så pass mycket att jag hittills inte behövt köra vatten från stallet en enda gång efter ”installningen”. Blir ju lite mer jobb sen när det blir minusgrader, men det är ju inte en sån jättelång period.

Fodret är lite knepigare, eftersom Kaprifol är en stor häst som gärna äter lite då och då och Assim är en liten konstant hungrig ponny. De får en liten påse hö tre gånger om dagen, och fram tills nu har jag även haft ett nät på väggen som sitter rätt högt upp där tanken är att bara Kaprifol ska kunna äta. Men när det är lite mindre mat i nätet hänger det längre ner, och då är han genast där och moffar i sig, den lilla ponnyn. Det blir ju dessutom inte den mest naturliga ätställningen för Kaprifol eftersom det är så högt upp, så nu klurar jag på en lösning där Kaprifol äter över väggen till ligghallen i stället.

Nu har jag bara testat lite provisoriskt med ett öppet nät, för jag misstänkte att lilla ponnyn skulle ställa sig på bakbenen och mumsa han också, men det verkar faktiskt inte så (han svälter inte, jag lovar).

Så om detta funkar tänkte jag hänga upp nån bättre variant, kanske nåt i stil med ett hösegel som man kan ha i släp? Sen är ju min ambition att röra på den lilla ponnyn ett par gånger i veckan också, och då får ju Kaprifol extra hö, men om hon kan få en extra tuss där Assim inte kommer åt nåt alls, skulle det vara lite enklare att hålla honom i fint hull. Tycker han har gått upp lite för mycket i rundhet nu.

Första gången

Alltmedan barnen växer upp är det många gånger och tillfällen man får uppleva för första gången. I lördags var Loke bjuden på födelsedagskalas till en kompis för första gången! Present inhandlades och eftersom Axel var på älgjakt var det jag och Nora som åkte dit med honom. Alla jämnåriga barn i byn var bjudna så det var ca 11 stycken, plus födelsedagsbarnets två äldre syskon. Full fart! Loke är ju en ängslig pojke så han ville att jag skulle vara kvar på kalaset så jag och Nora höll oss lite i utkanten. Tre av de andra barnens föräldrar var också där, men resten var bekväma med att föräldrarna åkte hem. Intressant det där med hur barn kan vara så väldigt olika.

Kalaset började inne med lek och fika och sen var vi ute i trädgården och letade efter det försvunna godiset. En skattjakt med ett gäng ledtrådar som till slut ledde till en skattkista med lite godis i. Väldigt roligt! Sen hann barnen leka lite innan det var dags att åka hem.

En annan sak som hände för första gången, var i torsdags på jobbet, då Farfar ringde med orden ”det har hänt en liten olycka”. Han sa snabbt att det inte var någon fara så jag hann inte bli orolig 😉

Oma och Farfar hade hämtat barnen på förskolan och grejat lite. Loke skulle hjälpa Farfar att öppna en gammal dörr som satt fast och tryckte båda händerna genom en glasruta. De packade in barnen och åkte till vårdcentralen i Vårgårda och Loke blev omplåstrad där. Det fick bli tre stygn på ena handen och lite tejp på andra armen!

Det gick väldigt snabb så jag hann inte mycket mer än att avsluta jobbet och åka hem, så möttes vi där. Loke var nog lite chockad fortfarande, men annars har han klarat det jättebra och har inte alls haft ont efter den första kvällen. Det ser ut att läka fint också.

En ny vecka

Igår firade vi vår nyblivna treåring en gång till, nu var det morfar, och Susanne med barn som var på besök. Det blev lunch, fika och lek!

Idag har ännu en spännande, fullsmetad vecka börjat! I förmiddags blev barnen hämtade av Oma, de ska på minisemester tillsammans! Farfar också såklart, de ska besöka badhus, övernatta i husbilen och gå på skattjakt kring Karlsborgs Fästning. Det blir roligt att höra om detta när barnen kommer hem igen! Jag och Axel är ju såklart inte hemma och njuter av tystnaden, utan han hoppade in i bilen vid femtiden i morse och åkte till veckans besök i Sala. Hans hemkomst blir antingen tisdag kväll, eller onsdag, lite beroende på hur det går. Själv har jag jobbat hemma idag och nu på kvällen hoppade jag på tåget till Stockholm.

I morgon har vi nämligen ”workshop” kring nya och ändrade arbetssätt och på kvällen blir det middag. Efter middagen tar jag tåget hem igen och beräknar landa hemma precis innan tisdagen övergår till onsdag. Därav förstår ni att barnen kommer övernatta inte bara en dag utan två, tillsammans med Oma och Farfar. De kommer dessutom lämna barnen på förskolan på onsdag morgon så det är först där på eftermiddagen vi ses igen!

Onsdag och torsdag är det två lite extra spännande dagar på jobbet också, vi har nämligen ackrediteringsorganet Swedac på besök som ska granska oss på längden och bredden och höjden och djupet. Men det ska nog gå bra det också.

I helgen blir det älgjakt för Axel, och Loke är bjuden på sitt första kompis-kalas! Vilken milstolpe, både för barn och föräldrar.

Firande

Eftersom Axel åkte till Lund på fredag morgon och inte är hemma igen förrän idag på eftermiddagen, firade vi Nora lite på torsdag kväll. Hon blev en bok, an pyjamas och ett pussel rikare och var väldigt nöjd med dagen. Sen kom själva födelsedagen och när jag hämtat barnen på förskolan kom strax både Oma och Farfar, och Tilda med kusinerna. Vi fikade , Nora fick fina presenter och så kom även Nils och Marsha förbi också!

Lycklig tjej!

Eftersom både jag och Tilda var gräsänkor stannade de kvar och hade fredagsmys med oss. Popcorn och lite tv i form av Paw Patrol och Frostfeber. Mysig kväll!

Sen blev det läggdags för alla barnen och Tilda stoppade sina två i bilen och mina två fick borsta tänderna och hoppa i säng.

Idag är det en typiskt innedag hittills. Vi läser böcker, målar, har tänt en brasa och lyssnar på regnet där ute. Efter lunch ska vi hämta Axel inne i Vårgårda vid tågstationen!

Tandläkarbesök

Vid strax efter två lastade jag in lilla ponnyn i släpet och åkte bort till förskolan och plockade upp barnen. De tyckte det var väldigt spännande att bli hämtade tidigt, och att få följa med när Assim skulle till tandläkaren. Jag brukar ju ta ut veterinären och kolla tänderna hemma i stallet med förra gången anade veterinären att Assim har en tandsjukdom EOTRH;

(Sjukdomen karaktäriseras av inflammatoriska förändringar tanden, tandroten och det omgivande käkbenet som leder till att de normala vävnaderna succesivt bryts ner och löses upp (resorberas). 

Det är främst framtänderna och delen av tänderna under tandköttet som drabbas, så därför åkte vi igår in med Assim för att röntga tänderna och ser hur det stod till. Barnen fick som sagt följa med och tyckte det var spännande, och kanske lite läskigt, när Assim fick en lugnande spruta och nästan somnade i undersökningsspiltan. Sen gick vi ut medan röntgenbilderna togs, och sen kunde vi gå in igen. Röntgenbilderna bekräftade att Assim har tandsjukdomen, men i ytterst tidigt stadie vilket kan ses som något bredare tandrötter på ett par tänder. Han bedöms därmed inte ha något problem med detta i nuläget och veterinären gjorde en kvalificerad gissning på att detta kommer bli ett problem först om ca fem år, men han rekommenderade en ny röntgen om två år för att se hur det har utvecklat sig. Det finns inga förebyggande åtgärder på detta, mer än att hålla koll på det hela och vid något tillfälle kommer man bedöma att man ska dra ut de tänder som är långt gångna i sjukdomen för att minimera smärta hos hästen. Men detta är förhoppningsvis aktuellt först om ca fem år som sagt, och det är ju ett tag dit!

Efter detta gjordes en vanlig tandkoll och Assim fick två mindre foderinpackningar rensade och några vassa kanter slipade. Jag assisterade genom att hålla i Assims huvud och barnen fick var sitt paket russin och satt ganska snällt på var sin stol.

När allt var klart fick vi vänta en stund ute vid bilen så Assim kvicknade till innan vi kunde lasta och åka hemåt. Han är ju inte alls förtjust i att åka släp, men med en knuff i rumpan gick han på släpet och han står snällt och så, men han är sjöblöt av svett efter resan stackarn. Så det var en glad ponny vi släppte ut i hagen när vi kom hem, skönt att vara hemma igen!

Och det har jag inte nämnt heller, men Kaprifol sköter sig ypperligt ensam i hagen när Assim är ute på ponnyvagnrunda eller iväg på annat vilket är väldigt skönt. Hon kan ju se de andra hästarna i hagen bredvid, men hästar tänker ju sällan logiskt så det var inte en självklarhet att det skulle gå bra då hon i yngre dagar hade väldigt svårt för att vara ensam och det är inte något jag direkt tränat på. Men det har inte varit några problem som sagt!

Sjukstuga, älgjakt, diverse

Ja sjukstugan fortsätter här hemma! Loke tog såklart vid där Nora slutade, med ögoninflammation och har därmed varit hemma från förskolan från i torsdags. Han är ändå pigg och glad så både söndag förmiddag och hela måndagen var han med Axel i skogen på älgjakt. Nora har varit på förskolan så jag kunde jobba hela måndagen i alla fall, hehe. Men idag tycker jag nog att ögonen är tillräckligt bra så i morgon får han gå tillbaka till förskolan.

Det tåls ju att nämna också att Axel sköt sin första älg under lördagens älgjakt, kul!

Annars då. Ja vi hinner inte med mycket annat än vardagsbestyren med djur, barn och jobb för tillfället. Och så eldar vi lite i vår braskamin såklart! Bästa köpet på länge.

Hästarna går lite på halvfart för tillfället, dels på grund av sjuka familjen men jag har även haft lite brist på ork den senaste också. Det är ju lite nu det är så där mörkt ute också och det tar lite innan jag kommer in i det. Kaprifol har även varit lite stel/ojämn det senaste så har mest låtit henne skrota i hagen varvat med lite skritt, får se om det går över med lite vila. Eller kanske även hästar kan få lite kroppsliga ”problem” under sin graviditet, vem vet.

Assim tuffar på fint och har blivit väldigt bra hjälpt av tömkörningsträningarna med Angelika. Han har blivit mycket rakare och mer jämnt musklad i ryggen så numera sitter sadeln oftast rakt när barnen rider, den har han gärna ”puttat snett” annars. I morgon ska han få åka transport till veterinären och röntga sina tänder för att följa upp förra årets besök då veterinären vid tandkollen tyckte att han hade en begynnande tandsjukdom som leder till att man får dra ut ett par tänder. Vi får se i morgon hur det ser ut!