Helgen har innehållit mycket häst så det blir således mycket sånt i detta inlägg! Lördagen inleddes med en ponnytur med Nora och Filippa, de turades om att åka pulka bakom Assim, och rida på Domino, och vid nåt tillfälle red de var sin ponny också och pulkan åkte tom. Sista biten tillbaka till stallet sjöng tjejerna julsånger för full hals, väldigt roligt!

Nora är inne i en (mer än vanligt) prinsessig period och vill ha halsband, nagellack, klackskor, hårband, klänningar och även nu tjusiga håruppsättningar. Det blir väl fler övningstillfällen framöver tänker jag, för resultatet blev ju inte riktigt som den framgooglade bilden men Nora var nöjd och det var ju huvudsaken.

.Loke och Axel har lagt ner en hel del tid och arbete på att bygga en igloo i trädgården! Den får väl stå några dagar innan den smälter bort i alla fall!

I lördags tog jag även ut Kaprifol på första rundan utan Kotten. Jag har ju haft henne på ridbanan ett par gånger med honom kvar i hagen och det har gått bra så nu försvann vi utom synhåll i säkert nästan fem minuter för första gången. Det var lite spännande, skulle Kaprifol bry sig? Skulle Kotten ta sig ur hagen och följa efter oss? Jag var rätt säker på att han inte skulle få fullkomligt panik (då hade jag inte testat), men lite orolig kunde han ju bli. Och det blev han, men inte mer än att han sprang nåt varv och sen stod han tillsammans med Mille och spanade efter oss. Kaprifol tyckte inte det var konstigt alls att lämna kvar honom på gården heller.

När vi var tillbaka red jag några varv i paddocken och Kotten stod kvar vid Mille en stund, så det var heller inte så att han kom i galopp och skulle vara nära oss. Det känns som att det inte är så långt bort att jag kan ge mig ut på lite längre turer med Kaprifol, och lämna grabben hos barnvakterna.

Under söndagen fick Kotten dock följa med på en runda, då var vi ute i skogen runt gården i ca 45 min (skritt och lite trav) och han tycker ju att det är väldigt kul och springer fram och tillbaka längs vägen och hoppar in i skogen och smakar på gammalt gräs under snön. Han hittar ju dock hem väldigt bra så när vi närmar oss hem kan han ibland bara dra iväg i full galopp framför oss och då blir Kaprifol INTE så glad när han försvinner ur synhåll. Hon är ju lite på tå när vi är på väg hem och så drar han förbi som ett skott och försvinner runt en krök, då fick jag hålla i mig lite kan man säga! Men hon är ju snäll egentligen, hehe, så det är ingen större fara, och Kotten väntar alltid på oss en bit fram.

Vi hade också besök av en arbetskamrat till mig, och hans familj i, söndags varav en dotter på fem år. Vi fikade och tittade på alla djuren och så tog vi fram släden för en liten tur. Det var dock väldigt dålig snö så det gick inte att åka på gärdet, den grävde bara ner sig i gräset under snön. Därav blev det en kort tur plus några vändor på vägen framför stallet som hade bra packad snö där släden gled fint. Assim skötte sig fint i alla fall, och tyckte nog att det var bra att han fick en ny frisyr dagen innan så han fick lite luft genom björnpälsen. Tänkte det var passande inför både slädturen och de kommande dagarna med plusgrader.

Taskig mobilkamera, och jag är ju rätt partisk ändå, men jag tycker att han är rätt fin ändå min alldeles egna uppfödning.

Sex månader gammal har han hunnit bli och han har numera ett för stort huvud för en fölgrimma, men han har fått ärva Assims ena grimma, den som är lika dan som Kaprifols. Assim och Kaprifol bor ju inte ihop längre så onödigt att de matchar jue! Men väldigt gulligt med mor och son i lika dan grimma faktiskt, verkar dock dåligt med bilder på detta just nu så det får jag åtgärda snarast.

Hoppsan, här blev det ett längre uppehåll än vanligt, och det är ju såklart inte för att det inte finns något att skriva om utan för att jag numera lätt glömmer bort att faktiskt skriva. Jag har även varit sjuk i nästan en vecka, och det var VAB innan det, så energinivåerna har varit lite lägre än önskat också! Innan jag blev sjuk var det dock dags för årets systerhelg i Göteborg, tror det är tredje året vi gör det nu och det har blivit en himla mysig tradition. Vi möttes upp i Nordstan, åt god lunch, shoppade och på eftermiddagen checkade vi in på hotellet och tillbringade två timmar i spaet, innan middag och trevligt ”häng” i rummet. En god natts sömn följdes av hotellfrukost och därefter hemfärd.

Andra saker som är värda att nämna är att Kotten fått sina första vaccinationssprutor (hästinfluensa och stelkramp) och hans andra erfarenhet av en veterinär bygger därmed vidare på det första besöket när han blev ID-märkt; veterinärer sticks med vassa nålar och drar upp hår med rötterna. Inte kul med andra ord! Och fler sprutor väntar ju så får väl se hur vi ska undvika att det blir en stor grej. I övrigt är han väldigt duktig! Hittills har jag raspat hans hovar själv och Hovis har enbart tittat på honom när han varit här, men vid förra veckans besök var det dags för Hovis att även ta hand om Kottens hovar och han skötte sig exemplariskt. Roligt!

Jag har även tränat vidare på att lämna honom kvar i hagen när jag grejat med Kaprifol i stallet och på ridbanan så snart ska jag testa att rida bort från gården en liten kortis medan han är kvar i hagen och se hur han löser det. Jag har börjat sätta igång Kaprifol lite de senaste två veckorna också, kanske mest för att hon har haft väldigt tjocka bakben som även utvecklade sig till lymfangit på hennes ena bakben. Hon har fått penicillin vilket hjälpte det värsta, men en del svullnad är fortfarande kvar så hon behöver röra på sig, gärna varje dag. Så det har blivit lite motion på ridbanan utan Kotten, med Kotten och så har jag även skrittat ut i skogen med Kotten lös och det tycker han ju är väldigt roligt. Nu börjar han dock bli lite väl kaxig så kanske får jag ta honom i lina snart så han inte försvinner iväg för långt… Känns dock inte jättelockande att ha honom i lina eftersom han är rätt sprallig, men vi får se.

I fredags var det första december, och därmed firade jag och Axel tretton år tillsammans, det ni! Vi jobbade båda två i Göteborg den dagen så vi passade på att be om barnvakt och möttes upp efter jobbet och åt mat på restaurang Mañana. Riktigt trevligt, och gott var det också.

Ponnypojkarna mår fint också, de har dock fått ”stå tillbaka” lite nu när jag varit sjuk och fått prioritera Kaprifols rörelse lite, men Nora har ridit lite, det har blivit lösgalopp på ridbanan och häromdagen fick jag ett infall att testa köra dem i par. Jag har ju inte alls grejer till detta men lite gick ju att plocka ihop, och få en känsla för om det alls är möjligt. Förra året fick jag en slags lunnebåge-kälke av min bror så den tänkte jag var en bra grej att testköra i snön, så det gjorde jag. Och det gick ju inte alls så dåligt ändå!

Det var ju dock helt omöjligt att få dem att gå lika snabbt/långsamt och bredvid varandra så en parstång känns ju som en bra uppfinning ändå. Så nu är jag såklart alldeles för sugen på att skaffa en fyrhjulig vagn och en parstång och köra runt byn med dessa två. Mycket gulligare kan det ju inte bli? Lite typiskt att jag sålde den fyrhjuliga vagnen jag hade, men det finns ju fler…

Det var lite om det som hänt sen sist i alla fall, har säkert glömt hälften men det ger sig nog!

Igår efter hämtning av barn på förskola/fritids och lite mat jagade jag ut hela familjen till stallet för jag var helt säker på att hästarnas höbal var slut och det var dags för en ny. Men se det fanns ju fortfarande hö kvar för en dag till så där stod vi och hade tid över! Jag är ju inte den som gärna går sysslolös så jag fick Axel att nacka två höns, en höna som aldrig lägger ägg utan bara ligger och bajsar i redet, och en överskottstupp. Hönan skänkte vi till skogen, jag tänker att hon inte var helt frisk på grund av nyss nämnda detaljer, men tuppen hängde med in och ätbara delar plockades ut under Lokes intresserade blick. Vi förlorade en höna till något rovdjur (rovfågel tror jag) i förrgår också, så nu är vi plötsligt nere på fem hönor, en tupp och så kycklingarna.

När barnen gått och lagt sig gick jag ut till stallet igen och pysslade lite med ponnysarna. Domino blev faktiskt klippt också, han svettas inte alls lika mycket som Assim så det var väl egentligen inte helt nödvändigt men det är roligare att greja med en ponny som inte ser ut som en svart isbjörn och så är det såå mycket lättare att få en känsla för hullet.

Sen var ju skären på klippmaskinen typiskt nog lite väl slöa så det blev onödigt hackigt så får nog snygga till honom lite när skären är slipade…

Men han var väldigt snäll att klippa och efteråt fick han trava några varv på ridbanan, som dock var lite frusen på toppen så det var lite hårt och bitvis knaggligt så det blev inte många varv.

I lördags var det dags för Nora att få rida tillsammans med Filippa igen och jag blev väldigt förvånad när Nora förkunnade att idag skulle Filippa få prova att rida Domino och Nora ville rida Assim. Hon har enda sedan Dominos ankomst enbart velat rida Domino, eller Domino OCH Assim, förutom de två gångerna Loke varit med och fått rida Domino. Men så fick det ju bli såklart! Filippa ville gärna prova Domino och efter lite fix i stallet gav vi oss ut på en 3km runda på grusvägarna. Efter framskrittning ville tjejerna trava och det gjorde vi. Men Nora blev såå ledsen när det inte var lika enkelt att trava på Assim som det är på Domino, det är ju en helt annan ”symaskinstrav” på Assim, jämfört med Domino som är lite mer ”flytande”. Hon tyckte helt enkelt att det skumpade för mycket. Men hon blev snart lite bättre till mods, och red ändå hela rundan på Assim men enbart i skritt. Filippa travade lite på Domino i alla fall!

Tillbaka vid stallet avslutade vi på ridbanan för Nora ville väldigt gärna trava lite på Domino, så tjejerna bytte häst och de travade några varv över en bom innan vi var nöjda för dagen!

Under lördagen och söndagen stod vi som en av utställarna på Dahlbogården i Hol, mellan Alingsås och Vårgårda för Svarta lammets räkning och sålde lite grejer. Även Oma var med och sålde lite ullprodukter, och hon och Axel var där redan på fredag eftermiddag och förberedde lite inför försäljningen. De satte även upp allt på lördag förmiddag innan marknaden öppnade klockan 11.

Ungefär samtidigt som jag anlände från Träslövsläge alltså! Jag plockade upp barnen och tog med mig dem hem, och Axel och Oma stod på marknaden fram till stängning klockan 17.00. Skinnen fortsätter att vara väldigt svårsålda, men våra två ”nya” produkter ljusmanschetter och lammskinnsboa (halsduk) sålde desto bättre!

Ljusmanschetterna är gjorda av en remsa lammskinn, och det är många som undrar hur det egentligen funkar med riktiga ljus, och det är ju en av fördelarna med ull – att det faktiskt är ”naturligt flamsäker”. Ullen smälter till sist, men den fattar inte eld. Bra va! Vi har ett par ljusmanschetter kvar efter markanden och vi säljer dem för 50kr/styck + ev porto, så hör av dig om du vill ha fina fluffiga lockar på dina ljus denna vinter.

Under söndagen var det jag och Oma som sällskapade på marknaden och vi fick också sällskap av julmarknadens katt, bättre gratisreklam än så här är ju svårt att få!

I fredags åkte jag till Träslövsläge efter jobbet för en träff med styrelsen och tävlingssektionen i Gäseneryttarna, där jag är ordförande. Vi samlades i Ann-Louis ”sommarhus” alldeles vid havet, åt fantastiskt god middag och firade vårt toppenår 2023, och gjorde planer för 2023 då klubben firar 40 år. Sicket jubileum va, det måste vi ju uppmärksamma!

Vi gjorde också ett par roliga lekar och sen när klockan närmade sig tolvslaget var vi rätt trötta och gick därmed och la oss! Efter en god natts sömn åt vi frukost och sen lämnade jag sällskapet och åkte till julmarknaden i Hol, medan resterande gänget tog en tripp till Ullared.

Vi rör oss sakta framåt i novembermörkret och de flesta av dagarna har någon slags agenda. Igår var det fotbollsträning på schemat så Axel åkte dit med Loke och jag och Nora gjorde stallet och Nora red i lampans sken på ridbanan. Hon har ett sånt härligt självförtroende nu när hon rider, och travar som hon aldrig gjort annat. Hon red även med Axel i lördags när jag var i Polen och Loke var på kalas, första gången med Domino men det hade såklart gått bra det med. Det gör mig väldigt glad, dels att Axel löser det men också att Nora vill göra det även utan mig, det måste ju betyda att hon faktiskt tycker att det är roligt och att det inte bara är för att hon vill vara med mig 😛

Vi fixade stallet också som sagt, eller stallen är det ju faktiskt. Det är lite onödigt meckigt nu för två hästar står på boxvila.. Den ena står i en avdelad del av ligghallen som då är mindre än vanligt och hästarna som är kvar i lösdriften rör sig ju inte många meter bort från kompisarna som är fast i stallet. De skiter mer, äter mer och Kaprifols ben är ordentligt tjocka av avsaknaden av rörelse. Längtan efter att bara ha egna hästar i stallet har aldrig varit större…

I helgen är det två större aktiviteter på agendan. I morgon åker jag till Träslövsläge med styrelsen i Gäseneryttarna (jag är ju ordförande) och vi firar vårt fantastiska 2023 och planerar för 2024; budget ska läggas, Gäseneryttarna 40 år ska firas, och tävlingar ska planeras in. Vi sover över hos en av styrelsemedlemmarna som har ett hus här, och efter frukost åker jag hem för helgens andra aktivitet: Julmarknad på Dahlbogården, mellan Alingsås och Vårgårda, där vi ska sälja skinn och ullgrejer för Svarta Lammets räkning både lördagen och söndagen. Vi hoppas på mycket folk!

Även lördagen och söndagen tillbringades i Polen och lördagen råkade vara Polens nationaldag så det var parad genom Gdansk och mycket folk ute på gatorna. Vi höll oss i staden hela dagen och gick kors och tvärs genom alla stadsdelar, stegantalet denna dagen gick över 20 000 steg vilket väl ger en indikation på att det blev några gator upp och ner! Vädret var fantastiskt och det var inte alls dumt att vara utomhus en sån här dag.

Ett par kyrkor gick vi in i också, och där var det också en del aktivitet på grund av nationaldagen, så vi kom inte riktigt så nära altaret helt i bärnsten, som vi önskat. Men det var fint att se på avstånd också!

Under eftermiddagen fick vi faktiskt ett par lediga timmar då våra polska guider skulle passa på att träffa lite familj, så då fick fötterna och huvudet vila lite efter alla steg och historialektioner. Sen möttes vi upp i hotellets Sky Bar klockan 17, för en drink innan vi gick bort till kvällens middagsställe. Jag drack en ”hurricane” som kanske kunde serverats i ett finare dryckeskärl!

Maten intogs lite senare på en trevlig restaurang med sushi och liknande mat, och efter detta gick vi till ett roligt vin-ställe//wine bar där vinerna låg delvis i lådor och det bara var att gå runt och välja vad man ville dricka. En bra avslutning på lördagen!

Söndagen blev rätt lugn, vi var alla ganska trötta efter dessa intensiva dagar men vi gjorde ett par timmar inne på museet för andra världskriget, åt väldigt god lunch och traskade i en del av staden som vi inte tidigare sett. Och på kvällen blev det hemfärd!

I torsdags flög jag alltså från Landvetter till Gdansk tillsammans med större delen av min ledningsgrupp, och när vi mött upp ytterligare en i Gdansk var vi åtta personer. Två av dessa är från Polen, så vi har utmärkta guider med oss under hela resan! Vi hämtade direkt ut hyrbilarna och körde till vårt hotell i Gdansk, och därefter fortsatte vi till Malbork. I Malbork åt vi middag och därefter var det dags för kvällens huvudaktivitet; en guidad ”nattlig” visning på ordensborgen Malbork. ”En klassisk medeltida fästning, världens största tegelborg”. Borgen var fint upplyst med lampor på utsidan, och inne i borgen var det såklart tänt så vi såg allt bra. Det var bara vi som var där och guiden var otroligt bra och tog med oss in och ut i ett gäng olika salar och rum, genom trappor och gångar i nästan två timmar, och berättade om delar av borgens historia gällande riddare, fälttåg, krig och belägringar. Väl värd ett besök!

Efter besöket åkte vi tillbaka till Gdansk, hittade parkering för bilarna och lite frusna som vi var gick vi in på en restaurang/pub och drack var sitt glas gluhwein (typ glögg) innan vi gick tillbaka till hotellet för en god natt sömn.

Även under fredagen hann vi med att besöka ett par tjusiga byggnader, däribland katedralen i Pelplin….

….. och borgen/slottet i Kwidzyn som har ett imponerande latrintorn som även kunde fungera som en sista belägringsplats om slottet förlorades i striden.

På kvällen blev det konsert, ni hör vilken kulturchock det blir på resan va? Filharmonia, konserthuset, ligger en kort promenad från vårt hotell och vi lyssnade bland annat på pianisten Ingolf Wunder från Österrike som spelade Mozart och Bruckner tillsammans med en orkester.