Då har vi varit iväg på dressyrträning under kvällen! Kaprifol får guldstjärna i uppförande och ridning även idag. 🙂 Jag måste börja med att säga att hon har blivit så mycket mer avslappnad i och runtom transporten nuförtiden. Jag minns förra året jag och Axel drog fram släpet när vi skulle åka iväg med skräp och Kaprifol fick spelet i hagen och drog av sig en sko, för visst trodde hon att det var hon som skulle åka. Idag när jag körde ut släpet ur ladan traskade Kaprifol in i ligghallen i stallet och nästan väntande på att bli ”fångad” och hon stod och halvsov under borstningen. Så skönt!! Hon är även lugnare inne i släpet och är inte stressad när vi ska stänga samt att hon är lugn när vi kommer fram. Idag fick hon stå i släpet kanske fem minuter (med öppen dörr i fram) och kika sig omkring innan jag lastade ur. Inga sura miner för det heller!

Träningen då. Vi började med lite sidvärtsrörelser efter önskemål från mig och jag fick göra så att jag gjorde sidförande hjälper från halt, just för att skilja lite mellan skänkel = gas framåt och sidförande skänkel = gå åt sidan. Jag tyckte Kaprifol fattade grejen direkt faktiskt, jag har gjort det lite tidigare men jag fick bra hjälp och tips idag så det gick fint. Eller ja, fint var det nog inte men vi gick åt sidan i alla fall 😛

Efter detta blev det mycket halter och övergångar trav-skritt-halt-skritt-trav i båda varven där jag fick tänka på att hålla handen stadig men samtidigt vara rörlig i fingrarna. Kaprifol är ju otroligt känslig i sin mun och vill ha ett stadigt stöd men samtidigt får man inte ta i henne för mycket ”bakåt”, då blir hon genast rätt störd och ger en arga ögat. Det är jättesvårt att ”göra henne nöjd” i dessa lägen, men samtidigt är det ju väldigt trevligt att hon är såspass känslig. Jag borde prova att rida nåt ordentligt pass på bettlöst nån gång, det hade varit intressant.

I alla fall, hon blev supermjuk och lyhörd att rida efter detta arbetet och när jag såg till att ha en bra kontakt till hennes mun gick hon också himla trevligt. Vi tog även lite galopparbete, lite kort bara för att liksom känna lite på galopperna och jag tyckte högervarvet kändes riktigt trevligt faktiskt. Vänstergaloppen var ju fin som vanligt! Mellan och efter galopperna hade vi ett till moment där Kaprifol blir lite studsig och orolig i munnen och i huvudet men jag gick bra hjälp att rida ur det och när vi hittade ett bra tempo och jag höll mina händer stilla men följsamma med rörliga fingrar blev hon superduperfin verkligen! Här var ju dock lektionen slut men Karolina sa att jag skulle rida ett par varv till och avsluta själv medan hon började med Emelies lektion, så det gjorde jag och Kaprifol travade på hur trevligt som helst och jag hade en riktigt härlig känsla i handen i båda varven. Jag slutade dock snart och klappade om Kaprifol ordentligt. På lördag rider jag i paddocken här ”hemmavid” och då ska jag repetera träningen och se så vi kommer dit igen. 🙂

I går var jag, Axel och Kaprifol hemma hos Camilla och Rasmus för tömkörningsträning för Emeli! Kaprifol har haft två lugna dagar efter måndagens hoppträning och såg otroligt fräsch och fin ut under gårdagen. Hon var avslappnad, mjuk och härlig redan från början och tack vare det härliga (not!) vädret var paddocken lite blöt och Kaprifol bjöd därför på lite extra aktivitet i bakbenen, haha.

I vänster varv, som Emeli började i, var hon superfin och Emeli hittade en riktigt trevlig trav där Kaprifol joggade väldigt avspänt och trevligt, men ändå med bra tramp och takt.

Även i galoppen glänste Kaprifol till och fick en himla trevlig och rund galopp, just i vänstervarvet håller den verkligen på att komma på plats nu!

Hon bjöd även på bästa galoppfattningarna hittills, här är en bild tagen precis i fattningen, därav lite lustiga ben 😛

I höger varv är det ju som jag sagt flera gånger tidigare, lite svårare. Men även där jobbade hon fint. Svårigheten är ju att få henne ställd åt höger samtidigt som hon är rund och fin i formen, och utan att vänster bog åker ut till vänster.

Det hänger ju med även in i galoppen, som ligger lite efter vänstervarvet i utvecklingen, men det går framåt!

I slutet fokuserade Emeli på att få henne att sänka sig ytterligare i formen med bibehållen ställning och för att få lite hjälp med att få ytterbogen på plats satte hon tömmen i ”gramanfattning” på yttersidan. Man har ju inga skänklar till hjälp när man tömkör, men det här tyckte jag hjälpte fint och Kaprifol fick en riktigt fin trav ett par varv där på slutet, och då nöjde vi oss där.

Jag är jättenöjd efter dagens hoppträning och väldigt stolt över min häst som gör det så himla bra och enkelt trots att hon ändå har hoppat så lite i sina dar! Kaprifol fick massor av beröm av tränaren som nästan skällde på mig för att jag har hoppat så lite med min naturbegåvning 😛 Men det ska vi ju ändra på nu!

Vi var fyra ekipage på träningen och eftersom vädret var lite otrevligt höll vi till inne i ridhuset. Så här såg uppställningen ut, blått är bommar på marken, rött sockerbitshinder och svart vanliga hinder.

Oxern ute till vänster var nerlagd till cavalettibommar under uppvärmningen. Vi travade över bommarna i vänster varv ett par gånger…

…Och sen i höger varv över de andra bommarna ett par gånger.

När vi var varma i kläderna travade vi över de sistnämna bommarna i vänster varv, fattade galopp och galopperade upp till bommen högst upp och så ett varv på volten över även den andra bommen. Vi var två nya ekipage i gruppen så detta var dels uppvärmning och dels fick tränaren en liten känsla över hur vi kan reglera galoppen och se avstånden till bommarna. Det gick jättebra och vi kom rätt på bommarna hela tiden och jag fick en riktigt bra känsla i galoppen. Jag fick även beröm för min avståndskänsla, kul att den hänger kvar efter alla år utan regelbunden hoppning 🙂

När vi gjort detta i båda varven la vi till ett hinder: Trav över bommarna, galopp och hopp över ett av hindren på diagonalen (vilket berodde på vilket varv vi red i) och sen ett varv över bommarna på volten. Bommarna på volten återkom hela tiden i de olika övningarna som vi red, för att få lite kontroll på hästarna under träningens gång. Väldigt bra!

Här hoppar vi ett av hindren på diagonalen, dock längre in i träningen just här för vi började på mycket lägre hinder.

Nästa steg var att vi skippade travbommarna i början och började i galopp över oxern på långsidan, hinder på diagonalen och så bommarna på volten. Ibland gjorde vi övningen bara en gång i varje varv, ibland flera gånger beroende på hur det gick. Kaprifol skötte sig toppenfint, tog alla galoppfattningar klockrent, bytte till rätt galopp över alla hinder och var hur duktig som helst! En gång kom vi jättefel in på oxern så då stannade vi, men i övrigt hoppade hon fint.

Vi byggde på övningen ytterligare med de rödgula hindren på långsidan. Sockerbit-9m-oxer-9m-sockerbit. Här kom Kaprifols orutin upp till ytan och vi hoppade över första sockerbiten, vinglade fram till oxern på tre galoppsprång (ska vara två) och stannade. Ett hinder till så snart!? Vi kom igen och vinglade oss över sockerbiten och oxern och sen, va fan, ETT TILL?? Men sen trillade polletten ner och Kaprifol seglade över alla tre hinder med perfekt avstånd och nästan spikrakt också. Hon lär sig fort! Även sen när vi hoppade linjen  åt andra hållet gick det hur bra som helst 🙂

Till sist satte vi ihop alla hinder till en bana med start på oxer i vänster varv, snett igenom på det gröna hindret på diagonalen, ett varv på bommarna, långsidan med de tre hindren och snett igenom på det grön-röd-gula hindret. Till de två sista rundorna la vi till ett varv på bommarna, oxer och till sist de tre hindren på långsidan men nu åt andra hållet. Inte illa va!? Hindren höjdes även lite successivt under träningens gång, och det gick fint. Det gröna räcket blev lite högt en gång mot slutet samt att det kom snabbt ur sväng, så det fick vi sänka lite igen innan vi kom över. Här började Kaprifol bli lite trött också och var inte riktigt lika graciös längre 😛

Vi hoppade den långa banan två gånger varav den sista sänktes ner så vi avslutade med att hoppa låga och lätta hinder. Då var Kaprifol trött, men hon hoppade ändå med bjudning och öronen framåt ända till sista hindret. Så duktig 🙂

Jag hade inte så ”höga förväntningar” över kvällens dressyrtävling eftersom både jag och Kaprifol har haft semester från allt vad ridning heter i nästan två veckor, men det gick ändå helt okej! Det var härligt att vara uppe i sadeln igen!

Jag skrittade fram Kaprifol i en av Camillas stora gräshagar och efter en stund tog jag även lite trav. Hon är ju himla snäll ändå, som travar fint på ett öppet gärde efter två veckors vila, så jag kunde inte låta bli att ta en liten galopp också och inte heller det framkallade några explosioner eller så. Hon kanske håller på att bli vuxen ändå!?

Träningen gick som sagt rätt bra, i vänster varv går hon trevligt i alla tre gångarterna men i höger varv är både traven och galoppen lite stela och vingliga fortfarande. Lite stel i yttersidan samt lite sämre balans, men det ska vi väl kunna jobba oss igenom 🙂 I sista skrittpausen pratade vi lite om det hela, Karolina och jag, och jag sa att hon gärna fick sitta upp och känna hur det kändes, för att på så sätt kunna hjälpa mig enklare. Hon hade själv tänkt tanken så vi bytte och Karolina hoppade upp på Kaprifol och red de sista fem minuterna av träningspasset. Det var roligt och intressant att se Karolina rida, jag ser ju sällan Kaprifol bli riden och extra roligt är det ju när någon duktig rider. Karolina tyckte att skritten i högervarvet kändes bättre än den såg ut, men traven är som sagt lite svårare. Kaprifol älgar gärna på lite grand och stretar emot och behöver komma tillbaka lite och hitta mer takt och balans och hon behöver en del hjälp med det.

Så vi har lite att jobba på! Men nu är vi ju på gång igen efter en välbehövlig vila och vi ska allt jobba på våra läxor till nästa träning om två veckor.