Helgen har gått i rasande takt som vanligt, och inte har vi suttit och rullat tummarna direkt! I lördags var det dags att ta hand om kalven som vi slaktade förra helgen. Lyckligtvis hade vi god hjälp från Axels familj så när jag kom till ”slaktboden” en dryg timme senare, efter att ha fixat djur och motionerat ponny, var det mesta redan klart. Jag hann hjälpa till att vacuumpacka lite köttbitar, och sen när det som skulle bli köttfärs var malt gjorde vi ett mycket effektivt ”packningsband” där köttfärsen vägdes upp i lagom stora bollar, lades i märkta påsar och vacuumförpackades. 18 kilo köttfärs blev det! Plus det som inte blev köttfärs såklart.

Under eftermiddagen satte vi igång med att klippa fåren. Det är ju ett rätt stort gäng som ska klippas i år, nämligen 20 stycken, och vi är väl redan lite sent ute egentligen så det var hög tid att sätta igång. Vi började med lammen, de är ju lite lättare att ”hålla på plats” än de stora, dock var några av dem väldigt toviga på stora delar av kroppen så det var svårt och tidskrävande att klippa.

Men Axel kämpade på, det är ju tyvärr mest ett enmansjobb så det är inte jättemycket jag kan göra för att underlätta. Men stundtals höll jag sladden ur vägen, höll i delar av fåret, drog undan ull och fånga nästa lamm! Fyra stycken tog vi på rad här, sen var vi tvungna att gå och fräscha till oss inför kvällens fest, Gäseneryttarna firar nämligen 40 år i år så vi hade middag med lite musikunderhållning och tipspromenad etc, var trevligt! Även barnen var med och höll ganska god min hela kvällen. Vid nio åkte vi hemåt och då var båda barnen trötta! Nora blir då övertrött och jättebusig, och Loke blir trött och hängig. Loke somnade nästan direkt i bilen på vägen hem medan Nora höll sig vaken en stund till, men när hon varvat ner lite konstaterade hon att hon nog ändå var ganska trött så hon skulle blunda lite, och så sa hon god natt och somnade. Väl hemma vaknade de till, borstade tänderna och gick på toa och sen somnade de gott i sina sängar!

Om man ska se någon fördel av att Kaprifol är skadad så är det ju att det finns tid till att lägga på övriga hästar! Och i det här fallet blir det främst Domino. Han har i veckan fått sin vinterkostym. Jag har redan klippt honom en gång den här säsongen, då det var så varmt i september, men nu hade det änna växt ut rätt bra igen. Jag ska vara ärlig och säga att han är inte en ponny som svettas speciellt mycket faktiskt, så av den anledningen behöver han egentligen inte klippas. Men jag tycker att det är jättesvårt att känna (och se!!) hullet på honom när han är inbäddad i sitt fluff och jag vill inte att han ska bli tjockare, utan snarare slimma sig lite till och då blir det så mycket enklare om han är klippt. Och det är lite (mycket) enklare att hålla honom ren också, såklart, det finns ingen borste som går ner på djupet i den här pälsen… Även Assim ska klippas lite igen när jag hinner, men Domino fick gå först.

För vackert blir det ju inte! Mest för att maskinen faktiskt inte orkar klippa igenom all ”under-ull” så det blir väldigt hackigt. Får kanske testa med får-maskinen nästa gång, vi har häst-klipp-skär till den också och den är nog lite starkare än min lilla sladdlösa maskin. Men men!

I rätt vinkel ser han inte så tjock ut! Här är från ett pass på töm i veckan där han jobbade på fint. Fokus ligger på framåtbjudning och galoppfattningar just nu!

I helgen fick han också en runda med ponnyvagnen och han var riktigt pigg och glad så jag passade på att låta honom galoppera lite extra, det var jobbigt sa han.

Söndagen bjöd på en lugnare ridtur med Nora! Lite runt i skogshagen blev det, upp och ner i de små backarna, slalom mellan stenar och över lite pinnar som låg här och där.

Nu kommer ju vintern denna kommande vecka så vi får se vad underlaget kan bjuda på för aktiviteter då!

I veckan har Kaprifol varit en sväng till Husaby Hästklinik för att kolla upp sin svullnad på höger framben. Det var ju en ganska diffus svullnad från början tillsammans med en rätt otydlig hälta, så jag inledde ju med att bara låta henne vila och tänkte att det där försvinner väl sig av sig självt. Men det gjorde det ju inte så när släpet fått grönt ljus efter golvbytet bokade jag en tid hos Husaby, och eftersom både deras lediga tider och mina ”lediga” tider skulle matcha blev det tid först denna vecka. Men det var nog ändå rätt bra, för i söndags förra veckan kom Kaprifol in från hagen med en svullnad som inte var speciellt diffus längre utan rätt så ordentlig. Men tid var ju redan bokad så en dryg vecka efter att den nya/förstorade svullnaden uppkommit var det alltså dags för besök.

Lastningen gick bra, jag tränade henne lite kvällen innan och det gick också bra, speciellt med tanke på att det väl var drygt två år sedan hon åkte sist (när Kotten tillverkades). Även resan gick bra, dock var hon rätt svettig vid ankomst så helt avslappnat åkte hon ju inte direkt.

Kaprifol fick gå lite vid ankomst och sen vänta några korta minuter i en box innan veterinären mötte upp oss. Till skillnad från de andra besöken som jag gjort vid Husaby behövdes det inte direkt någon hältutredning den här gången, eftersom det var ganska tydligt var skadan satt. Vi gjorde dock en kort rörelsecheck där jag gick med henne i löpargången, en gång i skritt och en gång i trav och där var hon ohalt. Efter detta gick vi direkt in i ett undersökningsrum där svullnaden rakades och tvättades, och sen in i en undersökningsspilta för ultraljud. Kaprifol behövde liiite övertalning innan hon gick in i spiltan, men skötte sig exemplariskt i övrigt.

Trots svullnaden kunde veterinären se helt okej med ultraljudet och det konstaterades snabbt att det var en ganska så kraftig skada på förstärkningsbandet till djupa böjsenan, potentiellt även lite skruffsigt vid ytliga böjsenan. Så här står det i Kaprifols journal:

”Omfattande skada till djupa böjsenans förstärkningsband, ffa lokaliserat
lateralt, men stor del av senan påverkad. Förstärkningsbandet kraftigt förstorat. Utbrett
anekoiskt område samt intilliggande mer ekogen vävnad. Omgivande måttlig-kraftig mjukdelsreaktion.
Skadan sträcker sig även palmart längs de laterala fibrerna mot ytliga böjsenan. I samma
region ses svagt nedsatt ekotäthet palmart i ytliga böjsenan, kan dock ej uteslutas orsakas
av mjukdelsreaktion i området. Utseende normaliseras distalt mot anslutning till djupa böjsenan.
Hon är tydligt öm vid undersökning, ffa där skadan är som kraftigast.”

Det var ju denna diagnos jag anade att vi skulle få (om än inte lika illa), så inte så förvånande, men ändå tråkigt såklart eftersom det är en väldigt lång läk-tid på senor etc.

Vi fick efter detta åka hem, med recept på metacam i ca 2 veckor, ordinering om att kyla svullnaden i minst en vecka till, och sen ska hon promeneras på hårt underlag 15-20 minuter så länge hon skrittar på villigt, i ca 2 månader. Då ska vi på återbesök och se hur det har utvecklat sig. Den totala rehabtiden kommer antagligen ligga på omkring sex månader.

I helgen har alla får fått komma in efter en lång säsong ute i beteshagarna. I fredags var det tackornas tur och eftersom de gick i hagen vid huset var det inte alltför svårt att locka in dem genom stallet och bort till fårhuset. Vi testar den nya layouten på fårhuset och är nöjda med den, så tre extra grindar är inköpte och kommer strax monteras upp, men än så länge kör vi med provisoriska grindar där de nya saknas.

Fårens golvyta är ca 4 kvm större än med den gamla layouten, så inget revolutionerande kanske, men det känns ändå som om vi utnyttjar ytan bättre. När de nya grindarna kommer på plats blir det också 2 m längre foderbord vilket just nu är den begränsade faktorn. Alla 18 kan inte riktigt stå och äta samtidigt nu, men det kommer de kunna med den nya grinden. Sen är det ju 3 tackor för mycket, och ett par lamm som ska slaktas, men man har ju aldrig ångrat att man tänkt för stort 😉

Under söndagens tur var det baggarnas tur att komma in, de två stora bumlingarna och tre småttingar. De lät sig enkelt lastas och blev snart insläppta i baggboxen. Även här blir det ju lite trångt inledningsvis, men snart ska ju den ena baggen få hoppa in till tjejerna, och i början av nästa år ska småbaggarna slaktas.

Någon av grupperna kommer kanske tillgång till vinterhagen också, men vi väntar med att bygga den tills vägarbetet är klart tror jag, så vi får se om det är möjligt att få till det innan det blir för hårt i backen för att sätta stolp.

Nu har vår årliga tradition gått av stapeln för det här året, nämligen att vi tre systrar ses över en dag och natt för att umgås! Även i år blev det Göteborg och vi skulle alla ses vid centralstationen klockan 10 på lördag förmiddag för att dra igång det hela. Men riktigt så blev det inte faktiskt! Strax före tio skickade Susanne ett meddelande och sa att hon fick gå av tåget redan i Gamlestaden, på grund av ”obehöriga på tågspåret”. Hon kunde dock enkelt ta en spårvagn därifrån och fortsätta sin resa, bara något försenad. Mitt tåg däremot stannade redan i Partille av samma anledning och öppnade inte dörrarna så jag fick vackert sitta kvar. En halvtimme senare, 10.30, rullade tåget äntligen vidare och jag kunde strax stråla samman med systrarna. Camilla anlände redan dagen innan! Lyckligtvis hade vi inte bråttom till dagens aktivitet, utan den gick av stapeln först strax efter 11 så vi strosade lugnt åt det hållet. Vi hade nämligen bokat en guidad tur med båt, i Göteborgs hamn och skärgård, komplett med lunch! I ganska exakt 2.5h åkte vi, ut från hamnen och ner mellan öarna, och vände borta vid Styrsö och Donsö ungefär.

Lunchen som serverades var riktigt god! Smakfull torsk med potatis, rotfrukter och sås. Och ett glas vitt vin till det.

Vid tvåtiden kom båten tillbaka till hamnen och vi tog då en vända inne på Nordstan innan vi checkade in på hotellet vid centralstationen. Där lämnade vi då lite grejer och så gick vi ut på en promenad i stan, tog en fika på ett café och sen gick vi tillbaka till hotellet en sväng. Där slappade vi en stund innan vi fräschade till oss, följt av ett glas bubbel nere i loungen innan det var dags att gå till restaurangen strax intill Kungsportplatsen.

Vi hade bokat bord på Blackstone Steakhouse, och här lyxade vi till det med en trerätters meny med en flaska rött vin till. Och det blev vi väldigt nöjda med!

Löjromstacos till förrätt.

Fransyska från hjort med tillbehör till huvudrätt (jag valde sötpotatis pommes).

Och till efterrätt chokladbomb med sorbet.

Allt var fantastiskt gott och snyggt presenterat!

Och vi blev minst sagt mätta också!

Idag blev det såklart frukost på hotellet och vid niotiden tog vi var sitt tåg hemåt.

Igår samlades ponnypatrullen igen, dock lite desarmerade den här gången då Loke hellre följde med Axel till Borås och Noah var sjuk. Men Nora med Domino, Astrid med Penny och Melvin med Blanka samlades strax efter fyratiden hemma hos oss och fixade sina ponnys och så gav vi oss iväg!

Ryggsäckarna var packade med grillkorv och vi tog sikte mot sjön. På vägen dit blev det både skritt och trav, och ”följa John” där barnen fick turas om att rida först och göra lite olika saker som de efterföljande ryttarna fick härma.

Vid sjön band vi fast ponnyerna vid varsitt träd och så gjorde vi en liten eld i sanden vid sjön och den knastrade snart fint så vi kunde grilla lite korv!

När alla var mätta packade vi ihop och red hem igen! Då hade det hunnit bli bra mörkt så lite extra spännande för den sakens skull tyckte barnen.

Vi hade i övrigt två punkter på checklistan för helgen, och vi fick faktiskt gjort båda sakerna, plus lite därutöver. Ena var tvätt av fårstallsinredningen, detta fixade Axel, och den andra var flytt av alla färdigmålade brädor till huset, detta gjorde vi tillsammans. Ganska värdelös bild men nu ligger ALLA brädor till huset, färdigmålade, framför huset. Redo för uppsättning!

Sen behöver man ju göra roliga saker också så det blev en söndagspromenad med ponnyerna, Loke ville hänga med vilket var extra kul!

Och så på kvällskvisten bar vi in får-inredningen i fårstallet för att bygga upp en potentiell ny layout där inne, för att utnyttja ytan lite bättre. Det kan nog bli riktigt bra! Vi behöver dock lite fler grindar, så det ska vi kika lite på senare i veckan. Men den här layouten gör att vi lättare kan dela av ligghallen i två delar, vi kan också få in höbalen lättare och det blir mer plats runt den, samt att vi kan ställa in en halmbal direkt in i ligghallen om det skulle behövas.

Sen är det lite grejer som ska ut härifrån också, innan det är redo för fåren att komma in!

Medan vi var och roade oss i Jönköping under lördagen var takpapps-Johan hemma hos oss och la takpapp på vår ”altan” framför huset.

Han kom även tillbaka under söndagen och fixade de sista detaljerna, det känns riktigt bra att ha fått detta på plats! Dels för att det nu lär vara helt tätt vattenmässigt, och för att vi nu är klara med våra ”åtaganden” inför att snickarna förhoppningsvis kommer snart och kör på med fasaden.

I lördags lämnade vi allt arbete hemma och åkte till Elmia i Jönköping för att gå på Horse show! Jag har aldrig varit där, så det var lite extra spännande att se vad dagen kunde bjuda på. Vi anlände vid halv elva och Loke inledde med att dippa totalt i humöret och eftersom vi inte hade med oss någon matsäck (väskförbud..) så fick vi börja med att hitta nåt att stoppa i honom. Vi lyckades till slut hitta något som han kunde tänka sig att äta, och så satte vi oss på läktaren till ena banan och kikade på hoppning. Loke tinade snart upp och kunde uppskatta hoppningen och vi blev kvar där en stund tills det blev för svårt att sitta still. Då gick vi en sväng på mässan, Loke hittade en tramptraktor man fick köra, och sen åt vi hamburgare till lunch. Ja inte Nora då, hon åt ju en chokladboll en timme tidigare och vägrade därmed lunch helt och hållet. Hon blir ju dock inte tvär i humöret när hon inte äter så hon var nöjd och glad hela dagen trots utebliven mat.

Vi kikade lite på framhoppningen, lite mer hoppning och sen gick vi ytterliggare en vända på mässan. Jag köpte en ny grimma till Kaprifol och Nora köpte ett pannband till Domino, och Loke åkte lite mer tramptraktor. Sen var det dags för dagen höjdpunkt, ”familje-föreställningen”, så vi bänkade oss på läktaren för detta. Det inleddes med ponnyhoppning, 5 ekipage av vardera ponnykategori (B, C och D) gjorde upp i en final och en vinnare i varje kategori korades. Det var full fart, stigbyglar tappades, barn trillade av och omöjliga omhoppningssvängar genomfördes. Väldigt spännande i alla fall!

Efter detta blev det mounted games och enhörningskadrilj.

Ponnyexpressen visade upp full fart med fyrspann.

Och Juniorriddarna från Gotland visade upp sig i flera olika grenar innehållandes lansar och svärd. Mitt favoritinslag!

Det avslutades sedan med en höjdhoppning, där tre ekipage gjorde upp i en höjdhoppningstävling. Två ekipage nöjde sig på höjden 1.95m och delade därmed på segern. Efter detta drog vi oss tillbaka till bilen och avslutade dagen hos Oma och Farfar med tacos och invigning av badtunnan!

I går blev det en tidig morgon då klockan ringde 04.00, för frampå förmiddagen skull jag vara på Gotland för det årliga mötet med andra ackrediterade betonglab i Sverige. Förra året sågs vi på ett labb i Stockholm, och nu var det alltså dags att besöka Slite på Gotland. Det fick bli flyg dit för annars skulle det snarare bli en tredagars, i stället för bara över dagen och det gick faktiskt väldigt smidigt. Jag åkte bil till Landvetter och var där en knapp timme innan flyget avgick, till Bromma flygplats. Där hade vi en mellanlandning på knappa 30 minuter, det kändes lite tajt innan vi anlände till flygplatsen (tio minuter försenade dessutom) men Bromma visade sig ju inte vara så stort utan vi kom av planet direkt bredvid den gaten som nästa plan skulle gå ifrån. Jag troooor dessutom att det var samma plan som vi gick på igen faktiskt, det var samma flygvärdinnor i alla fall och lika dant plan.

Sen tog vi av mot Visby, en kortare flygresa på ca 40 minuter eller så. Inte heller den flygplatsen var ju speciellt stor, det kändes mer som en tågstation nästan! Så det gick snabbt att hitta biluthyrningen där jag bokat en bil tillsammans med deltagare från två andra lab. Från flygplatsen i Visby åkte vi sedan den dryga halvtimmen tvärs över ön till Slite och Heidelberg Materials och parkerade, här måste man backa in på sin parkering så det gjorde vi. Vi hade dryga timmen kvar till vårt möte när vi anlände, men vi satt och snackade om diverse labrelaterade grejer, sen var det möte, lunch och det mest spännande, rundvandring i labblokalerna! Det är alltid spännande att se hur andra har byggt upp sina lab, som har en liknande verksamhet! Ungefär två timmar la vi på det, sen avslutade vi med lite fika innan det var dags för oss att åka tillbaka.

Även hemresan gick väldigt smidigt, första flyget lyfte 16.35, ett kort stop i Stockholm och så landade jag på Landvetter 18.40. Jag hann ju dock inte se så mycket av själva Gotland, men det får väl bli en annan gång!