I lördags hjälpte Susanne (och Lucas!) mig att löshoppa Kaprifol igen. Eftersom det gick lite halvdåligt helgen innan gjorde vi det superenkelt den här gången så att hon bara skulle tycka att det var lät och roligt.
Innan vi började hoppningen fick hon springa av sig lite och hon hann även varva ner och lugna sig innan hon fick springa in i löshoppningsgången.
Vi hade tre hinder den här gången, alla med ett galoppsprång emellan och det verkade passa Kaprifol ganska bra. Upp till 80cm fick hon hoppa idag, och hon verkade tycka att det var enkelt och roligt, helt enligt planen alltså.
I söndags var jag och Axel uppe i ridhuset med Kaprifol och löshoppade henne. Det började bra, Kaprifol sprang glatt runt och hoppade över hindren så jag höjde upp relativt snabbt så vi kom upp till 1.00m. Innan dess hoppar hon lixom inte, hon bara kliver över hindren och eftersom hon tar ut sig lite i början när hon har så mycket energi blir hon snabbt trött.
Även på metern (klippet ovan) tog hon knappt i så jag valde att höja ett snäpp till. Då såg Kaprifol plötsligt lite trött ut och fick ett dåligt avstånd fram till lilla hindret och då blev även hoppet på oxern dåligt så hon fick ta i lite för att komma över. Jag tyckte att det såg ut som att hon fick ta i ordentligt, men här på klippet av det språnget ser det inte alls ut som hon gör det.
Eftersom hoppet blev dåligt ville jag att Kaprifol skulle komma på det en gång till, men då ville inte Kaprifol hoppa igen. Jag vet inte riktigt om bensinen tog slut, eller om hon blev lite osäker eftersom hon kom lite fel på språnget innan. En kombination kanske? Jag la då ner hindren ordentligt så hon fick komma igen, första gången var hon lite tveksam, men andra gången hoppade hon glatt och då valde jag att sluta där.
Kanske var det dumt att höja till 1.10, med tanke på att vi inte riktigt har fått någon rutin på löshoppningen utan nu hann det ju gå ett par veckor igen. Samtidigt så är ju inte det någon höjd för henne, hon klipper det som ingenting, men det handlar väl mer om rutin och att hon ska ha bra självförtroende också. Så egentligen är det ju onödigt att höja, min tanke med löshoppningen är ju att hon ska tycka att det är roligt att hoppa och att hon ska lära sig vad man ska göra om det dyker upp ett hinder framför henne. =)
Nu har jag i alla fall planerat för löshoppning på lördag igen, så får se om vi kan bygga lite mer självförtroende på lägre hinder utan att hon bara springer över dem. Inleda med studs kanske?
Varför inte starta denna tisdagen med lite film? Det blev lite filmat från söndagens tömkörning och här är alltså resultatet.
Jag filmade inte när hon röjde runt i början utan började när hon slappnat av lite. I slutet ser hon himla trevlig ut tycker jag, och lyssnar fint. Stunderna där hon går avslappnat och med ett stöd blir allt längre och trevligare!
Jag har behållit ljudet men det är väldigt svårt att höra vad Barbro säger, det är ju inte den bästa akustiken i ett ridhus men lite hör man ju i alla fall. Jag tycker dessutom själv att det är väldigt tråkig att titta på en träningsfilm där ljudet är borttaget eller musik är pålagt. Man hör ju hovslagen, frustningarna och får lite mer känsla av att vara där. 🙂
Glöm inte att se till att ni tittar med hög kvalité nu när vi har en sån trevlig filmkamera!
Som ni ser är hon väldigt orolig i munnen, men som sagt, jag såg ju sen att hennes ena framtand inte ser så rolig ut. Idag ska tandläkaren ringa tillbaka så förhoppningsvis har vi snart ett besök bokat.
Solen tittade fram lite bakom molnen när jag och Kaprifol promenerade upp till ridhuset runt lunchtid idag. Snön och isen töar på bra, det känns som att våren är på väg men kanske är det lite för tidigt att hoppas på det. Härligt var det ute i dag i alla fall.
Träningen gick bra, till en början var Kaprifol lite högt och lågt och ville springa fort och överallt men hon lugnade sig snart och jobbade på fint. Barbro tyckte att hon såg ännu finare ut i kroppen än sist (tre veckor sen) vilket är roligt att höra, då gör vi ju nåt rätt ändå!
Kaprifol var väldigt orolig/tjaffsig i munnen idag så vi skippade galoppen och fokuserade på att hon skulle jobba lugnt i traven i dag i stället. Bra val tyckte jag, för i slutet gick hon finare än hon tidigare gjort och hon frustade så nöjt och såg verkligen trevlig ut. Det är dock nåt i munnen som stör, och när jag kikade lite lätt i munnen på henne efteråt så såg jag att det hänt nåt med ena framtanden, den sticker ut ordentligt och är ganska så vass ut mot kinden, så den kan ju verkligen inte göra saken bättre. Tandläkare är redan inplanerad till nu på våren, men det får helt klart bli ett tidigare besök för så där kan det ju inte se ut i munnen.
Lite bilder från idag, och en liten film kommer också!
Gick åt skogen skulle man kunna säga! Kaprifol var alldeles för pigg/spänd idag och hoppade högt vid minsta ljud och oväntad rörelse i ridhuset så första halvan av lektionen gick ut på att försöka få henne slappna av lite och börja lyssna på mig. Jag gjorde inte saken så mycket bättre tror jag, jag har fått en massa fula ovanor under den senaste tiden som gör sig påminda hela tiden. Otroligt irriterande. Trots att jag korrigerar mig själv hela tiden så trillar jag snart tillbaka i bekvämlighetszonen, det märks att det har gått väldigt lång tid sedan jag senast red för tränare regelbundet. Kände mig helt värdelös på hästryggen idag får jag säga, men det är bara att träna vidare.
Efter en lång tid och efter att Kaprifol fått trava av sig värsta energin blev hon lugnare och finare och sedan tog bensinen fullständigt slut. Såklart. Då hade vi redan dragit över tiden på lektionen men det var ändå skönt att kunna få ett lite bättre avslut.
Till nästa gång ska jag ha henne lite mer avrastad helt klart, idag var hon helt fel-tempererad =)
För första gången någonsin har jag fått min dressyrträning filmad! Roligt, lärorikt och nästan lite läskigt faktiskt. Vissa saker ser ut precis som det kändes, andra saker ser ut precis tvärt om! Till exempel, jag som är van vid Alices korta trumpinnar till ben tycker att det känns som att Kaprifol travar fram i expressfart, men när jag ser filmen så rör vi ju oss i snigelfart! Värt att tänka lite extra på nästa gång.
Andra tips jag tar med mig tills nästa gång jag sitter på Kaprifols rygg:
# I övergångarna till en långsammare gångart, ge henne lite plats att ta för sig och drivning så att hon ”går in i” nästa gångart med bjudning.
# Trava gärna en stund efter avsaktning från galopp så att det inte alltid är galopp-skritt (som det gärna blir ute i skogen).
# När hon står emot lite och bromsar, behåll kontakten i tygeln och driv. Jag vill gärna lätta i handen och lixom ”nej jag bromsar inte!”, men då blir det snarare en eftergift = belöning.
Och här kommer alltså filmen, Linda har varit superduktig och filmat jättemycket! Jag har försökt banta ner det lite, jag tror ingen orkar se en kvarts-lång film så jag har lyckats få ner det till elva minuter! Hehe, men ni kan ju alltid låta bli att titta, eller spola framåt. Jag är som sagt mycket nöjd över träningen, jag tycker också att man ser skillnad på Kaprifols eftergivenhet (är det ett ord?) i slutet även om hon då också är lite tröttare. Men ja, än är det ju inte vackert men det finns ju potential i alla fall!
Vet inte om ni hör vad Karolina säger, men jag sparade ljudet i alla fall för lite hör man ju. Annars får ni väl fråga om ni undrar över nåt.
Jag är mycket nöjd över dagens dressyrträning! Självklart finns det mycket att jobba på men det känns ändå som att jag har gjort ett ganska bra jobb med Kaprifols inridning så här långt. Karolina, tränaren, tyckte att jag hade en bra och följsam sits och händer. Jag kan räta upp mig lite mer och också vrida om mina händer så de blir ytterligare lite stadigare men samtidigt lika följsamma.
Karolina var väldigt trevlig att rida för och passade mig riktigt bra! Hon pratade mycket, förklarade, gav exempel och tips. Även under Kaprifols vilopauser fortsatte hon förklara, upprepade saker vi just gjort och så vidare vilket jag gillar. Tiden ska utnyttjas!
Vi började med skritt där jag fick skritta runt på fyrkantspåret och göra lite halter, checka lite gas och broms alltså, och sedan gick vi in på en stor fyrkant i ridhuset. Där fick jag svänga henne i hörnen med ledande tygeltag och ytterskänkel (diagonala hjälper) i båda varven för att få henne lite lösgjord och följsam. Detta gjorde vi även i traven, fast på en större lite mer rektangellik formation. Jag tyckte Kaprifol skötte det fint och lyssnade bra. I slutet av lektionen gick vi tillbaka till den här övningen och då gick hon riktigt trevligt bitvis; sökte sig neråt och var avspänd.
Vi tog även lite galopp i båda varven vilket gick fint. Både i traven och galoppen och även i övergångar till en långsammare gångart ska jag tänka lite mer på framåtbjudningen, speciellt på långsidorna i ridhuset. I hörnen och på kortsidorna får vi gärna slappna av lite och hitta balansen, för att sedan hitta bjudningen igen på långsidan. Överlag har Kaprifol riktigt bra bjudning, men det kan bli lite bättre. Jag kan också tänka att det kommer bli bättre med lite mer styrka och kondition.
Lite bilder från idag! Linda filmade också mängder så efter lite pill med det kommer den upp här också! =)
Efter träningen fick Kaprifol komma ut i hagen igen och Linda tog ut Alice på en tur medan jag mockade och grejade, så fick Alice också röra på sig lite!
Då var terminstarten igång för Kaprifol och först lektionen är avklarad! Mitt i snöyran traskade vi upp till ridhuset och jag lämnade över Kaprifol i Barbros tömmar och satte mig på läktaren med kameran i högsta hugg. Till en början tyckte Kaprifol det var väldans lattjo, och ville mest springa fort och inte alls lyssna på Barbro, men när den översta energin var bortsprungen kom hon ihåg vad det var vi ville att hon skulle göra.
Bitvis var hon väldigt fin idag och det var roligt att se att vi kunde fortsätta att bygga vidare på förra träningen, trots att hon har haft viloperiod och igångsättningsperiod där emellan. Jag hade nästan räknat med att vi skulle på börja om lite, men det behövdes alltså inte! Vi har dock lite samma problem fortfarande, att hon drar sig till vänster i båda varven, men jag har inte riktigt kunnat träna på det sen förra träningen så det är ju inte så konstigt. I vänster varv tränger hon alltså inåt mot mitten och i höger varv så drar hon sig lite utåt. Jag vet inte riktigt varför, men det hör väl ihop med att hon ännu är lite obalanserad och otränad!
Här är filmen också! Min snygging =)
Orkar ni inte se hela får ni kika på andra halvan, hon går bättre och bättre under träningens gång!
Oftast räknar man med att alla hästar på det norra halvklotet är födda den 1:a januari för att alla hästar ska kunna delta i olika årgångstävlingar, så Kaprifol som är född 15 april räknas alltså egentligen redan som en femåring. Steget mellan fyra och fem år är ganska stort för en häst, de räknas fortfarande som unghästar men det är nu de börjar närma sig vuxen ålder, de är relativt färdigväxta och kraven höjs.
I Flyinges unghästplan kan man läsa att om unghästen är väl framme för sin ålder ska den på våren som femåring:
Kunna tävla L:B-L:A unghästklass dressyr
Gå 1.20 hoppning när utomhussäsongen startat
Gå terränghinder motsvarande debutantklass (0.90m)
Nu vet vi ju alla att Kaprifol är långt ifrån framme för sin ålder, och är mer i fas med fyraåringarnas mål som lyder:
Allmänt
Longering och/eller tömkörning som komplement till ridning
Varierad ridning utomhus på olika underlag för kondition och styrka
Grundutbildning
I markarbetet fokus på hästens egen balans och ökad ridbarhet
Fortsatt arbete med övergångar mellan närliggande gångarter
Minska och öka steglängd trav och galopp i balans på korrekta ridvägar
Börja forma hästen runt innerskänkel
Påbörja sidvärts övningar i skritt och trav
Trava över bommar på raka och böjda spår
Hoppning
Enkel gymnastikhoppning ur trav
Lära känna och bli trygg med olika hindertyper
Underlättande distanser på t ex 5-7 galoppsprång
Miljöträning med olika sorters hinder
Gradvis mera hoppning i galopp
Hoppning av enkla banor 0.70-1.00 m
Inhoppning på enkla terränghinder
Så där har vi det, det är precis det här som Kaprifol och jag ska träna på nu i vår!
Ni får spola förbi den lite tråkiga skritten i början om ni vill, jag ville ha med den för att komma ihåg att träna på att Kaprifol inte får dra åt vänster, vilket hon gör där i skritten. Hon skjuter ut vänsterbogen och drar iväg lite, så det får jag träna på även när jag rider.
Ser ni vad fiin hon har blivit!! Duktiga, duktiga häst =)
LoviseC 