Fusion

Förmiddagen idag gick åt till föreläsning och en övning i fortsatt SEM-kunskap. Efter lunch var det äntligen dags för att fortsätta att leka med mina egna examensprover! Målet för dagen var att göra glas av mitt pulver.

Först fick jag kolbelägga behållarna som jag skulle använda (kan visa det en annan gång, har inga bilder på det) och sedan mortlade jag det första provet lite lätt. Proverna är ju malda men när de torkades klumpade de ihop sig lite, så jag mortlade bara loss klumparna så att det fina pulvret kom fram igen. Sedan tar man ca 0.1 gram prov och lägger det i en fördjupning i behållaren som man kolbelagt och så monterar man det hela i en gaskammare.

IMAG0984

Provet i behållaren, monterat i gaskammaren.

IMAG0985

Gaskammaren från utsidan, med mitt prov inuti.

Det hela går sedan till så att man ”spolar” ut luften ur kammaren och fyller den istället med argongas. Sedan värmer man upp provet lite grand med 20 volt i 20 sekunder och sedan smälter man pulvret till glas genom att lägga på 65 volt i 5-10 sekunder. Här får man hålla lite koll på provet, för kör man för kort tid smälter inte allt pulver och kör man för länge så kan behållaren som provet ligger i kontaminera provet, om den smälter.

IMAG0986

Bild ner på provet som värms upp av 20 volt. Hann inte ta kort på själva smältningen.

Ja, det här låter väl ändå inte helt omöjligt! Det tyckte inte jag heller tills jag kom till prov nummer nio. Gjorde hela proceduren och när jag skulle smälta provet betedde det sig lite underligt, men det såg ändå ut som det smälte och därför tog jag ut det. Då visar det sig att det inte alls är smält. Aja, tänkte jag, jag får göra om det sen då. Gjorde ett till prov som gick bra och sen kom jag till prov 11 som uppförde sig exakt likadant som prov 9. Smälte inte ett smack!

Tog med proverna upp till min handledare som blev lite konfunderad och föreslog att jag skulle testa igen, men öka spänningen till 80 V istället. Sagt och gjort och vad händer? Jo, provet smälter inte. Däremot går behållaren i två delar och den ser till och med lite smält ut där den gått i två delar. Hmm. Behållaren är gjord i molybden vilket har en smältpunkt på 2623 grader Celsius, vilket i så fall skulle betyda att mitt prov 11 (helt vanlig alunskiffer!) skulle ha en högre smältpunkt än metallen molybden?? (Eller så var behållaren ett måndagsexemplar.)

Konsulterar handledaren igen som blir ännu mer konfunderad (Axel är med lite här och där också så klart, men det förstår ni säkert) och efter en stund bestäms det att jag ska blanda mitt prov med ett flussmedel som sänker smältpunkten. Litiummetaborat (LiBO2) blandas med mitt prov och går igenom processen men nu endast i 40 volt. Och tänka sig, det smälter! Puh!

Blir bara mer och mer spännande det här arbetet! I morgon ska jag fortsätta göra glas, när det hela löste sig hade klockan hunnit bli sex, så då var det läge att åka hem. Sen när glasen är gjorda ska de monteras i en epoxypuck, poleras och sen, äntligen, analyseras!