Jag måste fortfarande säga det högt för mig själv, flera gånger. Vi har köpt en gård. Vi har köpt EN GÅRD!!

I fredags var jag och Axel på visning och vi fick se gården för första gången. Vi gillade vad vi såg och vi fick båda en riktigt trevlig känsla för området, läget, huset och hela gården. Mäklaren var jättebra och sa att vi skulle åka hem, laga en god middag, dricka ett glas rött vin och fundera på saken. Så det gjorde vi. (Fast vi hade inget rött vin hemma..). På lördagsförmiddagen la vi ett bud på gården och det blev en nervös väntan och varje gång det kom ett mail eller någon ringde till Axels mobil ilade det till i magen. Redan på söndagen fick vi svaret; säljarna hade godtagit vårt bud och datum för kontraktskrivning bokades till den kommande tisdagen (i går alltså). Känslan var obeskrivlig och vi vågade knappt tro att det var sant. Måndagen gick olidligt långsamt (tänk om säljarna hinner ångra sig innan tisdag!!!) men till sist blev det tisdag och jag, Axel, mäklaren och det jättetrevliga paret, som säljer gården, träffades på mäklarens kontor. Vi gick i genom kontraktet sida för sida, ord för ord och genomgången avbröts då och då av lite roliga historier om huset som varit i säljarens familj genom tre generationer.

”I alla fall!” Fick mäklaren stämma in, när vi svävade iväg för långt från ämnet. ”Skolan är fantastisk!” ”Det finns gott om kräftor i sjön, där ni får fiskerätt”. ”Den tidigare ägaren var hästhandlare”. ”Jobbar du på provningsanstalten? Jamen då kommer du ju få samåkningsmöjligheter!”.

Nästan två timmar senare steg vi ut i vintermörkret och i handen hade vi kontraktet på vår alldeles egna gård. Nästa vecka ska den besiktigas, och om allt går som vi hoppas kommer vi då betala handpenningen på gården och sedan följer en olidligt lång väntan tills vi får nycklarna den 2015-04-30.

Här kommer vi bo!!