Tömkörning 2015-01-24

Då var terminstarten igång för Kaprifol och först lektionen är avklarad! Mitt i snöyran traskade vi upp till ridhuset och jag lämnade över Kaprifol i Barbros tömmar och satte mig på läktaren med kameran i högsta hugg. Till en början tyckte Kaprifol det var väldans lattjo, och ville mest springa fort och inte alls lyssna på Barbro, men när den översta energin var bortsprungen kom hon ihåg vad det var vi ville att hon skulle göra.

Bitvis var hon väldigt fin idag och det var roligt att se att vi kunde fortsätta att bygga vidare på förra träningen, trots att hon har haft viloperiod och igångsättningsperiod där emellan. Jag hade nästan räknat med att vi skulle på börja om lite, men det behövdes alltså inte! Vi har dock lite samma problem fortfarande, att hon drar sig till vänster i båda varven, men jag har inte riktigt kunnat träna på det sen förra träningen så det är ju inte så konstigt. I vänster varv tränger hon alltså inåt mot mitten och i höger varv så drar hon sig lite utåt. Jag vet inte riktigt varför, men det hör väl ihop med att hon ännu är lite obalanserad och otränad!

Här är filmen också! Min snygging =)

Orkar ni inte se hela får ni kika på andra halvan, hon går bättre och bättre under träningens gång!

Kärt återseende

Ända sen flytten av hästarna i somras har jag saknat ett av mina träns, nämligen Alices hackamore. Jag letade överallt bland alla mina grejer jag tagit med till nya stallet men jag hittade det ingenstans. Det blir ju lätt lite rörigt i samband med flytt, men jag hade inget minne alls av var tränset kunde vara.
Jag åkte även tillbaka till gamla stallet och letade i sadelkammaren, på loftet där jag haft min plats och även i lådan med upphittade grejer men det fanns inte där heller.
Alice var ju på bete på Tjörn en period i somras och även om hon inte skulle ridas skickade jag med lite av hennes grejer, däribland sadeln och hennes pullarträns, men jag var helt övertygad om att jag inte skickat med hacket. Som en sista utväg frågade jag dock Cissi om hon sett nåt hackamore i sin sadelkammare men det hade hon inte.
Väl här så började jag misströsta lite och när kylan kom saknade jag mitt bettlösa träns lite extra, det är ju ganska skönt att slippa värma iskalla bett med sina lika iskalla händer innan hästen får in det i sin mun…
Men så en dag hörde Cissi av sig och sa att hon hittat mitt träns! Det hade hängt under sadelbocken där sadeln hängt, och inte bland de andra tränsen. Så häromdagen mötte jag upp Cissi inne i stan och fick tillbaka mitt efterlängtade träns =)

2015/01/img_3629.jpg
Trots att jag var heeelt säker på att jag inte tagit med det till Tjörn! 😉