Dressyrträningen

Ojojoj så roligt med träning igen!! Jag lindade till och med benen på min lurviga tjockishäst, det gjorde dock inte att vi såg mer städade ut. Nåja.

Vi skrittade ner till ridhuset i snöslask och halvt storm och Kaprifol var laddad, och blev mer laddad när vi kom in i ridhuset. Därav fick första halvan av träningen åt till att bara försöka hitta ett jämnt stöd, ett jämnt tempo och kunna forma henne runt min skänkel i båda varven. När luften gått ur henne lite kunde jag rida igen!

Lite övergångar och svaga öppnor i trav la vi in och det gick allt fint. Även galoppen gick bra, här var dock vi båda lite trötta i benen så det blev några oplanerade avbrott när jag glömde driva.

Åsa tyckte hon såg väldigt fräsch och spänstig ut och hon tyckte jag kunde trappa upp träningen ett snäpp till (nähä!). Jag ska fortsätta vara noga med att skritta fram henne ordentligt och undvika för mycket böjda spår och för mycket samlande övningar.

Så nu är jag grymt taggad till att träna vidare! Jag funderar på att kanske besöka ridhuset någon gång innan nästa träning (som nog är om en dryg månad) så Kaprifol vänjer sig lite vid ”atmosfären” där inne igen. Idag var det nog vädret som gjorde det extra spännande men det är ju lite synd på träningen när hon är så laddad som hon var idag. Även om det är bra att träna på det med såklart.

Jag är också sugen på att stoppa in hästen i släpet och åka till travbanan sju kilometer bort och konditionsträna lite. Den är sen två veckor tillbaka ÄNTLIGEN öppen på bestämda tider för ridhästar som vill galoppera lite! Vore väldigt roligt. Vi får se vad jag kan hinna med och få tillfälle till helt enkelt.