Trötta familjen

Vi har helt klart inte riktigt kommit in i de nya vardagsrutinerna ännu, men det ska vi väl göra så småningom. Noras sovrutiner på dagen är helt random, barnen sover oroligt på natten, Loke drömmer och skriker/ropar i sömnen flera gånger per natt, och så upp tidigt på detta! Sen är det ju konstigt att barnen ska behöva väckas måndag, tisdag och onsdag, för att Loke ska hinna till förskolan, och sen när torsdagen kommer och de är ”lediga”, ja då vaknar båda barnen före klockan sju? Fascinerande. Men som sagt, det går över.

Jag har kommit bra in på jobbet i alla fall och har blivit mitt vanliga produktiva jag, så det känns bra! Idag jobbar jag hemifrån för första gången sen jag började 1:a september och jag smet upp innan resten av familjen vaknade och har ”gömt mig” nere i gillestugan, haha. Det är nog det enda sättet för mig att få jobbro här hemma i huset. Hittils går det fint! Får se om det går lika bra efter vår gemensamma lunch sen när barnen förstår att jag är hemma, hehe. Men det ska nog gå bra, Loke är så pass stor att han nog kan förstå att han inte får springa ner till mig hela tiden, och Nora är så liten att hon nog inte inser att jag är här nere även sen.

I kväll är det dressyrträning här hemma! Det ska bli väldigt roligt att få hjälp på hemmaplan, inte bara för att allt det praktiska runtomkring blir väldigt smidigt, utan också för att få hjälp med ”vardags-Kaprifol”. Återkommer väl om det hela i morgon!

Det blir helt klart färre bilder tagna dessa jobbdagar, men vackra Koppar hamnade på bild i alla fall.

Man kan ju undra varför hon ligger där och ser finurlig ut. Men det har ju en alldeles naturlig förklaring.

Fyra kycklingar blev det från äggen som vi tog med från Britt och Simon, för att kläcka fram några till dem nu när vi ändå hade en höna som ville ruva (och vi behöver ju verkligen inte fler). De resterande fem äggen var inte utvecklade alls så de var högst troligtvis inte ens befruktade (ni får byta tupp Britt, han är kass!). Jag har inte sett de resterande kycklingarna live ännu, men idag kommer säkert Koppar ta med dem utanför huset och visa dem världen.